No description available.

The objective of this research is to unveil how respective teacher consider about the laboratory working methods in mathematics. The research even includes answers to questions such as, what approaches and attitudes the teachers have and the methods they use when instructing their students when teaching mathematics, what the materials used by the teachers are and how important working creatively is to help the students develop their logical thinking. I also looked into issues that can help understand how and why teachers use laboratory mathematics for students in young ages. As a conclusion the research showed that the teachers aim to the goal that includes helping the students understand mathematics, strengthen their logical thinking and creativity. In the method section qualitative data was used, which contained four interviews with different pedagogues that daily interact with students in elementary school. The reasons for using the method of qualitative data was to help me deeper understand and answer the specific questions I had to the pedagogues and to even compare how different pedagogues differ in their approaches and methods. The theoretical framework I used throughout the research was based on and connected to the literature and theories provided during my studies and which showed that the majority of the teachers share similar views and thoughts about the laboratory working methods. During the research, the pedagogues concluded that the basis for increasing the students’ development and knowledge, creative methods of working by the teachers are needed. Working creatively provides the students a wider path of freedom of thinking logically and thereby solving problems. Summarizing the research, it is based on theories concerning laboratory mathematics and the attitudes and approaches taken by the teachers in this subject. In the research, the fact that the teachers use a wide spectrum of laboratory material, is studied and proven. My conclusion is that all the teachers concerned find it crucial to use the creative thinking as a basic approach of teaching in order to increase the interest for mathematics among the students.

In today’s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product’s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand’s power. In order to create a powerful brand and such positive associations amongst its consumers, this study demonstrates the importance of understanding how a brand’s interest group behaves in their choice of brand. The study investigates the significance of interaction between a brand and its consumers, as well as how such a connection can be utilized in the development of creative advertisement as part of a brand’s construction. Through an instrumental case study, aiming to analyze a specific case in order to discern more general questions within an area of study, Head and Shoulders was selected as a relevant brand to analyze on account of its creative promo using brand-ambassadors in order to change and strengthen its brand. The results of the study can be summarized in three parts. The first part concerns how respondents describe the brand Head and Shoulders and the conclusions of what specifics draw the consumer’s attention making the brand powerful or not. The second part covers how creative advertisement is a suitable manner for a brand to create a dialogue with its consumers and how the use of brand-ambassadors can broaden a brand’s target audience. The third and final part discerns the overall theme throughout all parts of the conducted interviews. This would be how a brand’s consumers are highly focused on their own behavior believing they are being judged by others. In other words, the important point of interest is the theory of impression management. / I dagens samhälle köper en människa inte enbart en produkt med dess utlovade funktion. Det är ett varumärke som köps och med det varumärket kommer en rad olika associationer. Dessa associationer som en produkt får i och med att det bär ett visst varumärke är det som bidrar till det mervärde som enligt denna studie är det som utmärker vad ett starkt varumärke är. För att skapa ett starkt varumärke och dessa posititva associationer hos sina konsumenter har denna studie visat på hur viktigt det är för företaget bakom varumärket att förstå hur deras konsumenter agerar kring val av varumärken. Studien utreder betydelsen av interaktionen mellan varumärken och dess konsumenter och vidare hur denna förståelse kan användas i utformning av kreativ reklam som en del av varumärkesbyggandet. Genom en instrumentell fallstudie, som syftar till att undersöka ett specifikt fall för att genom det kunna få insikt i mer generella frågor inom ett område, valdes Head and Shoulders som varumärke att studera då deras kreativa reklamfilm med användningen av varumärkesambassadörer togs fram för att förändra och stärka varumärket. Studiens resultat kan sammanfattas genom tre delar. Den första delen handlar om hur respondenterna beskriver varumärket Head and Shoulders och hur slutsatser om vad det är konsumenter lägger märke till hos ett varumärke därefter utmärker det som starkt eller ej kan göras. Den andra delen handlar om hur kreativ reklam är ett bra sätt för ett varumärke att skapa dialog med sina konsumenter och hur användningen av varumärkesambassadörer kan bredda ett varumärkes målgrupp. Den tredje och sista delen handlar om vad studien funnit som övergripande tema genom alla delar av intervjuerna som gjorts. Detta är hur människor, ett varumärkes konsumenter, är väldigt fokuserad på sitt eget beteende utifrån tron om att de blir bedömda av andra. Det handlar alltså om teorin impression management.

Denna undersöknings syfte var att undersöka användning av strukturer och strategiers påverkan på en musikproducents kreativa arbetsprocess. Subjektet för undersökningen var i detta fall uppsatsförfattaren själv och forskningsfrågorna löd: På vilka sätt påverkas min produktivitet som låtskrivare och producent av att arbeta enligt en förbestämd struktur? Vilka fördelar och nackdelar kan jag uppleva bland olika arbetssätt för att ta sig ur och undvika skrivkramp? På vilka sätt påverkas jag av att försöka framhäva tillståndet flow? Dessa besvarades genom forskningsmetoden forskning genom design som gick ut på att producera låtar för att nå uppställda produktmål och effektmål. Datan bestod av skriftlig loggbok som redogjorde för upplevelser, tankar och känslor. För att analysera den användes i huvudsak Csíkszentmihályi Mihálys teori om flow – den optimala upplevelsen. Detta knöts till huruvida strategierna som användes kunde generera flow och produktiva resultat. Resultatet visade att flertalet positiva effekter kunde upplevas och att det för producenten upplevdes ge produktiva resultat. Det visade även på nackdelar med olika strategier och att de passade bättre i vissa fall än andra men att medvetenheten om dem och konceptet flow upplevdes som positivt. Studiens utformning ger upphov till olika svagheter såsom att undersöka både den psykologiska aspekten tillsammans med praktiska strategier kunde fokuserats mot en av dem. Samt att uppsatsförfattaren och undersökningssubjektet är densamma. Styrkor finns i att förstahandsinformation är det som presenteras och att det gick att knyta samband mellan aktiviteter och deras förmåga att generera flow. Förslag för kommande forskning är att undersöka påverkan på flertalet andra musikproducenter på olika nivåer.

Kreativitet och kreativa processmodeller kan ses som verktyg som i marknadskommunikationsbranschen kan användas för att ta fram marknadskommunikation som tilltalar och når den tänkta målgruppen och som gör att det önskade kommunikationsresultatet uppnås. En kommunikationsbyrås uppdrag är att ta fram kreativa kommunikationslösningar för en kunds räkning. Det är viktigt att kunden får valuta för sina pengar, alltså att kommunikationen ger en effekt som uppfyller eller överträffar de mål som ställts upp av kunden. Därför är det nödvändigt att det kreativa arbetet genomförs på ett sätt som leder till dessa resultat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. En del byråer använder sig av definierade metoder för det kreativa arbetet. Metodernas syfte är att vägleda och underlätta det kreativa arbetet, samt att säkerställa att de idéer som genereras håller så hög kvalitet som möjligt. Mumford et al. (1991) har tagit fram en kreativ processmodell bestående av en uppsättning delprocesser som behöver genomföras för att en kreativ problemlösning ska nås. Syftet med denna studie är att undersöka den kreativa processen på en kommunikationsbyrå som inte har någon uttalad arbetsmetod, för att sedan jämföra resultatet med den kreativa processmodellen framtagen av Mumford et al. (1991). Detta för att ta reda på om rekommendationer för förändring av kommunikationsbyråns kreativa process kan ges, och i så fall på vilka grunder. Kommunikationsbyrån där undersökningen ägde rum valdes ut genom ett målinriktat urval och en mikro-etnografisk undersökning i form av observationer och en intervju genomfördes. Den insamlade datan analyserades utifrån den modell som beskrivs av Creswell (2009). Modellen anpassades något. Undersökningen visade att det finns likheter mellan deltagarnas kreativa process och den kreativa processmodell som beskrivs av Mumford et al. (1991). Processmodellen innehåller ett antal steg som är nödvändiga för att ett kreativt resultat ska nås. Under våra observationer av deltagarnas kreativa arbete kunde vi identifiera samtliga delprocesser som ingår i modellen. Deras arbetssätt var dock inte lika linjärt som modellen föreskriver. I stället hoppade deltagarna fram och tillbaka mellan de olika delprocesserna. Genom att arbeta efter den kreativa processmodellen kan deltagarna förbättra sina kreativa problemlösningar och nå resultat på ett mer effektivt sätt. Vi rekommenderar också att deltagarna utvecklar egna strategier för hur de olika delprocesserna genomförs eftersom det är av stor vikt för resultatet att de genom förs på rätt sätt. Medarbetarna utvärderade inte alla idéer som de genererade. Vi rekommendrar att de arbetar mer med idéutvärdering eftersom Mumford et al. (1991) menar att det är en viktig delprocess för att ett kreativt resultat ska nås.

Studien ämnar undersöka vad kreativt skapande med generativa metoder innebär för denaudiovisuella kreatören i form av beslutsfattande och process. Studien genomförs i syfteatt få en ökad förståelse inom detta område av kreativt skapande för att belysa vad dettakan ha för potential för framtida audiovisuella kreatörer inom livescenen. Studientillämpar en autoetnografisk enfallstuide som metod för att generera empiri. Underfallstudien producerade informanten generativ grafik i progammet Unity med mål attkunna användas inom den audiovisuella livescenen. Empirin samlades in i form avanteckningar, videomaterial och skärmavbilder från arbetsprocessen. Analysen av deempiriska materialet genom flowteori, komplexitetsteori och andra cybernetiska teorieroch tankar tyder på att skapande med generativa metoder kan ha en potential förminskad prestationsångest. Vidare kan det bidra med faktorer som möjliggör flow underarbetsprocessen. Skapande med generativ grafik verkar skilja sig från en mer traditionellkreativ process genom att vara reflexivt där de genererade verket nästintill blir sin egenentitet som kreatören kommunicerar med genom programmering. Studien visar på attarbetsprocessen med generativ grafik kan upplevas ha en hög inlärningströskel.Utmaningen som detta innebär kan å andra sidan generera en stärkt känsla av ens självt.Författaren föreslår vidare forskning inom detta område då arbetsprocessen medgenerativ grafik är relativt outforskat samt ligger i framkant av den teknologiskautvecklingen. Förslagsvis skulle en flerfallsstudie kunna stärka studiens resultat.

I detta självständiga arbete studerar jag hur min kreativa process i komposition påverkas och förändras av olika faktorer. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar inspiration från tidigare forskning och litteratur inom ämnena komposition och kreativitet. Arbetet har genomförts genom att använda loggboksanteckningar som tagits före och efter varje kompositionspass under höstterminen 2020. Anteckningarna har därefter analyserats med en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras i två teman: yttre faktorer och inre faktorer, med tillhörande underrubriker som beskriver de olika faktorernas påverkan i större utsträckning. I dessa två teman beskrivs svaren på mina forskningsfrågor: Vad uppfattar jag som kreativitet? Vilken inverkan har olika metoder och rutiner på mitt kreativa skapande? Arbetet avslutas med en diskussion där resultaten ställs i relation till vald forskning, litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study I explore how my creative process in composition is affected and changed by different factors. The study is based on a phenomenological perspective and takes inspiration from previous studies and literature within the subjects of composing and creativity. The study has been accomplished using log notes which were taken before and after every composing session during the autumn semester of 2020. The log notes were analysed using a thematic analysing method. The results are presented in two themes: external factors and internal factors, with associated subheadings that describe each of the different factors’ influence in a bigger picture. In these two themes the answers are described to my two research questions: What do I perceive as creativity? What influence do different methods and routines have on my creative making? The work is finished with a discussion where the results are set in a relation to the selected research, literature, and the phenomenological perspective.

Under 1980-talet myntades uttrycket gerillamarknadsföring av marknadsföraren Jay Conrad Levinson. Denna term skapades för att beskriva en okonventionell marknadsföringsmetod som framförallt skulle ha som syfte att användas av mindre företag som genom kreativitet skulle kunna konkurrera med företag med stora ekonomiska muskler. Tidigare forskning på området har dock fastställt att okonventionella marknadsföringsmetoder har fördelar för flera typer av företag. Denna uppsats har som syfte att genom en semiotisk bildanalys av gerillakampanjer förstå den grafiska formgivningens betydelse för hur reklamen mottagits samt dess effekter. Resultatet visar att gerillareklamens visuella utförande är av stor betydelse för hur reklamen kan komma att tolkas av dess mottagare.

En studie om det engagerade lärandet i bildundervisningen sett ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. I ett samtal med bildlärare undersöks deras tolkning kring elevers engagemang och hur det kan appliceras i bildundervisningen samt dess dilemman och möjligheter. Resultatet har analyserats och tolkas utifrån en hermeneutisk ansats med teoretiska utgångspunkter i definieringen av ett engagerat lärande, svag och stark estetik, ett didaktiskt perspektiv som innefattar vad, hur och varför samt begreppen reproduktiv och kreativ lärprocess och den nationella utvärderingen i bild från 2015. Studien visar att enligt bildlärarna har de flesta eleverna ett engagemang i bildundervisningen det vill säga de tycker bild är roligt, engagerar sig i uppgifterna och vill leverera ett bra resultat. Bildundervisningen visar tendenser till svag estetik och reproduktiv lärprocess men det finns en önskan om en mer kreativ lärprocess med möjlighet till stark estetik.

I detta arbete har jag skrivit musik utifrån referenslåtar med syftet att undersöka hur referenslåtarna påverkar min kreativa arbetsprocess samt det klingande resultatet. Jag har gjort detta inom en stil som jag kallar för cinematisk musik och jag har använt filmmusik som referenser. Min metod har gått ut på att först lyssna in mig på referenslåtarna samt analysera dem, för att sedan plocka ut olika element som jag använt som byggklossar för att skriva nytt och eget material. Arbetet resulterade i fyra låtar, samtliga med en demoproduktion.  Av denna undersökning så har jag kommit fram till att referenslåtar kommer med både för- och nackdelar. Den främsta fördelen har för mig varit att jag har kommit in i skapandeprocessen med många idéer och mycket motivation. Det gjorde det enkelt att komma igång med processen av min egna låtar samt att jag har kunnat undvika den överväldigande känslan av att öppna ett tomt projekt. Nackdelarna visade sig senare i processen då jag ofta har jämfört mina egna låtar med referenslåtarna vilket har lett till en del negativa tankegångar. Dessutom har mina egna låtar många likheter med referenslåtarna och jag upplever själv att jag inte alltid lyckat nå fram med mitt egna musikaliska uttryck. Bortsett från detta så har arbetet varit både roligt och lärorikt.