Abstract  I denna uppsats handlar det om mina erfarenheter som dyslektiker och vad mina svårigheter har varit i relation till min text. Genom att skriva en text som sedan blir omarbetas och trycks upp på tyg som en gestaltning hoppas jag att jag kan nå ut till fler människor och skapa en förståelse för hur det är att vara dyslektiker och hur man kan använda sig av det i sin undervisning för att underlätta för eleverna. Till exempel att dela upp text i mindre stycken för att ta in information, eller att använda sig av kroki för att öva hjärnan på att kopiera text med snabba och enkla rörelser. Detta ger då en dyslektiker möjligheten att lättare kunna skriva av från tavlan eller lättare skriva anteckningar från tavlan. Denna uppsats är även en uppgörelse med min diagnos och hur jag bearbetar den och försöker förstå min dyslexi. Därför har jag skapat en gestaltning i relation till min text. Jag har tryckt upp min uppsats på tyg, ett tyg med grå bakgrund, ljusgrå text och röd markerad text, som är tre meter brett och fem meter långt. Detta för att betraktaren skulle få uppleva hur det var att vara dyslektiker och uppleva svårigheten att fokusera, läsa och hitta tillbaka i en text som aldrig tar slut. De rö dmarkerade textstyckena blir en avlastning för ögat men även information om min uppsats om mina inre tankar för att skapa en nyfikenhet till betraktaren.

Inledning I detta examensarbete vill vi undersöka betydelsen av undervisning inom kunskapsområdet bildskapande i förskolan. På vilket sätt pedagogerna resonerar om dess betydelse och förhållningssätt utifrån deras kompetenser. Samt om och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande i verksamheterna.   Syfte Studiens syfte är att belysa den dagliga verksamheten när barn skapar i bild i förskolan. På vilket sätt pedagoger undervisar, utvecklar och inkluderar barnen i bildskapande utifrån pedagogers förhållningssätt och kunskaper Därav har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar.   Metod Vi utgick utifrån studiens syfte och frågeställning där vi valde att intervjua fem pedagoger med varierande utbildningar som arbetar på olika förskolor. För att få ta del av respondenternas tankar och syn på arbetet med bildskapande som undervisning använde vi oss utav öppna intervjufrågor och får då en kvalitativ ansats.   Resultat Pedagogerna beskriver bild som en varierande undervisning i förskolan där behovet av pedagogers samsyn och kunskap gynnar barns delaktighet och lärande processer. Även miljöns påverkan lyfts i studien.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen. Det är svårt för dem att motivera den tid de lagt ned på en illustration med planering, research och idéer. Kunder kan ha dålig insikt i vad en kreativ process innebär och därför försvåra prissättningen.Studien tar upp problematiseringen genom att undersöka företag i Syskonen Brogrens bransch. Företagen har handplockats för att få ett så brett spektrum av utbildningsbakgrund, erfarenhet, omsättning och storlek som möjligt. Intervjuerna har tillsammans med befintlig litteratur utgjort grunden för en modell om vad kreatören bör räkna med i sin prissättning. Modellen innefattar: Material- och produktionskostnad, Idéarbete och analys, service och kundbemötande, användningsrättigheter, ”det lilla extra” samt kundnytta. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Detta arbete handlar om att skriva text- och melodi till redan satta ackordbakgrunder. Jag undersöker hur min process av att skriva text- och melodi påverkas av att använda färdiga ackordvändor som skickats till mig istället för att utgå från egenskapade sådana. I bakgrunden till mitt arbete skriver jag om de faktorer som lett mig till att arbeta med denna undersökningen. Jag berättar om min relation till låtskrivande och hur jag tidigare arbetat med det. Här ryms också min inledning där jag skriver om anledningarna till mitt val av undersökning. Syftet med arbetet och mina frågeställningar handlar om vilka processer som uppstår när skriver låtar på det sätt jag dikterat i undersökningen. Under tidigare forskning tar jag upp tre andra konstnärliga examensarbeten som är tematisk lika mitt eget. Jag hämtar inspiration från deras slutsatser och förklarar vad deras arbeten gick ut på. Under metod staplar jag upp ramarna för mitt arbete och den metod jag valt att använda i min undersökning. I genomförandet berättar jag hur processen sett ut för varje ackordvända som jag utgått från i mitt melodi- och textskapande. Jag berättar också om hur jag dokumenterat mitt arbete; genom loggbok och inspelningar (loggboken är integrerad i arbetet och inte bifogad som en separat bilaga). I resultatet svarar jag på mina frågeställningar och hur mitt skapande påverkats av min undersökning, jag konstaterar att både för- och nackdelar med min arbetsmetod uppstått under arbetet. Vidare diskuterar jag resultatet och skriver mycket om de sociala faktorernas inverkan på att skapa musik ensam jämfört med att vara med andra musiker i samma rum och skapa tillsammans. Jag skriver om hur skapande-energi blev ett ämne att reflektera över i min undersökning och tar också upp kritik mot min metod. I min slutsats konstaterar jag att arbetet lärt mig mycket om min arbetsprocess och gett mig tankar och verktyg att ta med mig inför framtida skapande, ensam eller gemensamt.Under fortsatt undersökning kommer jag med tankar och idéer om hur arbetet kan inspirera till framtida forskning och vilka ämnen de kan tangera.

<p>Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag – Sveriges kungliga hovleverantörer. Dessa 140 företag har alla en sak gemensam, de levererar varor till hovet och har därmed både individuella och gemensamma berättelser kring detta. Uppsatsens syfte är dels att definiera Corporate Storytelling inom extern kommunikation, dels att undersöka om, och i så fall hur, de kungliga hovleverantörerna arbetar med detta verktyg. Slutligen är uppsatsens målsättning att kunna leverera ett antal råd till de kungliga hovleverantörerna, som skulle kunna vara intresserade av att arbeta med Corporate Storytelling. För att uppnå vår målsättning genomfördes en kvalitativ enkätundersökning där 38 företag svarade på ett frågebatteri via e-post. Resultatet av undersökningen ställdes därefter mot en teoretisk grund skapad utifrån ett större antal teorier samt en längre intervju med den professionelle Corporate Storytellern Matts Heijbel. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att hovleverantörskapet fungerar som en garanti för kvalité, gångbar både i Sverige och i utlandet. Dock har det även framgått att det inte är helt lätt för företagen som förtjänat utnämningen att fullt ut dra nytta av den, mycket tack vare reglerna kring det hela samt oviljan att överexponera eller urvattna hovleverantörskapet. Corporate Storytelling har i detta sammanhang visat sig vara ett användbart verktyg för att förmedla styrkorna kring hovleverantörskapet.</p>

<p>När mängden reklambudskap ökar och kostnaderna för att synas stiger blir det allt viktigare för företagen att just deras budskap bryter igenom allt brus och når fram till konsumenten. Detta har medfört att vissa företag sökt nya mer okonventionella sätt att göra sin röst hörd, fenomenet kallas gerillamarknadsföring. Tidigare forskning på området har främst undersökt företagens användning av gerillamarknadsföring, vilka typer av företag som kan dra störst nytta av tillvägagångssättet och vilka förutsättningar som krävs inom företagen. Vi har istället valt att studera gerillamarknadsföringen ur ett konsumentperspektiv.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det existerar ett motstånd mot traditionell marknadsföring medan samtliga exempel på gerillamarknadsföring uppvisar bättre verkan. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att gerillamarknadsföringen lyckas skapa ett större intresse hos konsumenten än vad den traditionella reklamen gör. Gerillamarknadsföringen skapar en högre nyfikenhet och skapar en större mängd Word-of-mouth.</p>

Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag – Sveriges kungliga hovleverantörer. Dessa 140 företag har alla en sak gemensam, de levererar varor till hovet och har därmed både individuella och gemensamma berättelser kring detta. Uppsatsens syfte är dels att definiera Corporate Storytelling inom extern kommunikation, dels att undersöka om, och i så fall hur, de kungliga hovleverantörerna arbetar med detta verktyg. Slutligen är uppsatsens målsättning att kunna leverera ett antal råd till de kungliga hovleverantörerna, som skulle kunna vara intresserade av att arbeta med Corporate Storytelling. För att uppnå vår målsättning genomfördes en kvalitativ enkätundersökning där 38 företag svarade på ett frågebatteri via e-post. Resultatet av undersökningen ställdes därefter mot en teoretisk grund skapad utifrån ett större antal teorier samt en längre intervju med den professionelle Corporate Storytellern Matts Heijbel. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att hovleverantörskapet fungerar som en garanti för kvalité, gångbar både i Sverige och i utlandet. Dock har det även framgått att det inte är helt lätt för företagen som förtjänat utnämningen att fullt ut dra nytta av den, mycket tack vare reglerna kring det hela samt oviljan att överexponera eller urvattna hovleverantörskapet. Corporate Storytelling har i detta sammanhang visat sig vara ett användbart verktyg för att förmedla styrkorna kring hovleverantörskapet.

När mängden reklambudskap ökar och kostnaderna för att synas stiger blir det allt viktigare för företagen att just deras budskap bryter igenom allt brus och når fram till konsumenten. Detta har medfört att vissa företag sökt nya mer okonventionella sätt att göra sin röst hörd, fenomenet kallas gerillamarknadsföring. Tidigare forskning på området har främst undersökt företagens användning av gerillamarknadsföring, vilka typer av företag som kan dra störst nytta av tillvägagångssättet och vilka förutsättningar som krävs inom företagen. Vi har istället valt att studera gerillamarknadsföringen ur ett konsumentperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att det existerar ett motstånd mot traditionell marknadsföring medan samtliga exempel på gerillamarknadsföring uppvisar bättre verkan. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att gerillamarknadsföringen lyckas skapa ett större intresse hos konsumenten än vad den traditionella reklamen gör. Gerillamarknadsföringen skapar en högre nyfikenhet och skapar en större mängd Word-of-mouth.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet. Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse. Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år. Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer. Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att: Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat. Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda. Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs: organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda. De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper. Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet. Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft. / In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization. Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective. We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year. We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations. In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business. It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees. The most important conclusions of this thesis are: The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others. The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties. Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis. The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups. The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.