The aim of the study is to assist the management of Ica Skrapan Västerås with promotional suggestions of innovation and creativity, as well as to analyze and address the current lack of engagement and motivation of the employees working in the grocery store. A qualitative and semi- structured research method has been conducted to collect data for the study. Using the data collected, the study has been able to analyze the current lack of engagement and motivation to see if innovative and creative suggestions can improve employee’s existence at work. The results have shown that both the management has a willingness to implement their employees ‘views, and the employees have a willingness to be involved in more creative and innovative proposals within the organization.

Under min kandidat i elektroakustisk komposition på KMH utvecklade och byggde jag ett instrument, inspirerad av ljudet av mistlurar och varningshorn. Mitt instrument som jag kallar mistlursorgeln, har kraftigt ändrat mitt förhållande till att komponera och spela musik. Jag upplever att i flera dimensioner av mitt skapande, finns instrumentet hela tiden i bakgrunden. Jag är nyfiken på att finna nya ljud. Nya upplevelser. Nya audiovisuella uttryck. Jag undrar hur jag kan extrahera det jag upptäckt med hjälp av mistlursorgeln till andra instrument, kompositioner och uttryck? Jag vill kika på utrymmet mellan det fysiska arbetet och det enbart ljudande. Vad ligger där emellan? Hur ser min kreativa kärna egentligen ut? Går det att destillera mitt arbete för att få fram den?

I min slöjdlärarroll har jag funderat mycket på hur fysiska förlagor påverkar eleverna och slöjdundervisningen. Hur blir eleverna egentligen påverkade av förlagor? Därför blev mitt syfte med denna studie att undersöka vad andra trä- och metallslöjdslärare anser om fysiska förlagor och hur används dessa i undervisningen. Utifrån mitt syfte formulerade jag mina forskningsfrågor. Vad tycker slöjdlärarna är positivt samt negativt med fysiska förlagor? Hur använder slöjdlärarna fysiska förlagor i sitt arbete och hur förändringsbenägna är slöjdlärarna när läroplanerna omarbetats? Studien är kvalitativ i sin ansats och datainsamlingen består av fem intervjuer. Deltagarna som intervjuats i studien är legitimerade trä- och metallslöjdslärare som arbetar på högstadiet i norra Sverige. Intervjumaterialet har sedan analyserats genom tematisk analysmetod. Resultatet av studien, utifrån forskningsfrågorna, består av elva teman handlar om vad som slöjdlärarna i studien upplevde som positivt samt negativt med fysiska förlagor, hur fysiska förlagor används i arbetet och slutligen hur och om slöjdlärarnas arbetssätt förändras när läroplanerna omarbetas. I min diskussion framkommer det att jag anser att jag fått fram trovärdiga resultat då jag kan styrka dessa genom tidigare forskning. Med detta arbete väcktes frågan hur slöjdlärare bedömer och värderar elevernas arbetsinsats och slöjdarbeten, vilken kan bli en framtida forskningsfråga.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka strategier lärare i fritidshem använder sig av för att stötta elever i skapande aktiviteter. Studien har utgått från två metodval som innefattar två intervjuer och två observationer. I intervjuerna har studien fokuserat på hur lärarna i fritidshemmet uttrycker att de arbetar stödjande innan, under och efter skapande aktiviteter för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet presenteras utifrån forskningsfrågorna, och analyseras från en kvalitativ analysmetod. Genom att intervjua lärare i fritidshem har viktiga strategier uppmärksammats kring stödjande arbetssätt i skapande aktiviteter. Exempelvis att använda sig av färdiga exempel av uppgiften, ge eleverna nog mycket tid för att skapa och stötta eleverna vid finmotoriska utmaningar, så att de kan arbeta självständigt vidare i uppgiften. Exempelvis hur kommunikativa stöttor(scaffolding) har använts i undervisningen, vilket är ett av studiens teoretiska utgångspunkter. Eftersom skapande aktiviteter främst är ett praktiskt arbetssätt, har Deweys utbildningsteori kunnat bidra till analysen från både intervjuerna och observationerna. Det vill säga hur de stödjande arbetssätten främjar elevernas erfarenheter och inlärning.

The recent growth of the games market has created a demand in methods to ensure that games are being developed with as minimal amount of delays and mistakes as possible. To lower the risk, the game companies use agile software development, and to face the hard competition of the overcrowded market, the companies demand creativity and innovation now more than ever. However, we meet some challenges when trying to be creative on demand, when the creative design process gets tough, when the time is short, our motivation is low, or if we’ve encountered the renowned “Creative Block”. The purpose of this study is to find out what impact the agile method has on the creative workflow in game design, and how we, based on related theories and the individual experiences of the employees of a gaming company, can support and encourage the creative process during demanding conditions. To answer these questions, a case study on a gaming company is adopted. With related litterature and qualitative interviews with game designers, graphic artists and user experience designers, where the study seeks data on an individual level. The conclusion is that the agile method aims to support creativity but relies on the employees to deliver the work. Creative blocks among the employees can often be seen as the result of a negative attitude towards actually dealing with the creative task. Although, demanding situations and creative blocks can be prevented by trying to see the potential of our task instead of the difficulties, through utilizing creative tension and by breaking up our initial fixed thoughts. We also find out that the level of creativity we are able to achieve during our problem solving is a result of our frame of mind, where it’s not about the usual misconception whether you are creative or not. It is instead a question whether we create the conditions to be able to use the creativity we already have.

Syftet med denna uppsats var att undersöka personlighet och dess eventuella kausala samband med konstnärlig kreativitet. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen öppenhet, extroversion och neuroticism. Begreppet kreativitet beskrivs genom tidigare forskning och konstnärlig kreativitet utgör grunden för studien. En kortare pilotstudie genomfördes för att testa förståelsen av mätinstrumentet för kreativitet, som tidigare översatts från engelska till svenska. I undersökningen ingick 89 respondenter som besvarade en online-enkät utlagd i facebookgruppen “studenter vid högskolan i Skövde”. Resultatet visade att personlighetsdraget öppenhet predicerar konstnärlig kreativitet. Resultaten för personlighetsdragen extroversion och neuroticism visade inte på någon predicering av konstnärlig kreativitet. Dock visade resultatet att facetten sällskaplighet för personlighetsdraget extroversion predicerar den konstnärligt kreativa domänen dans, medan personlighetsdraget neuroticism och facetten depression predicerar den konstnärligt kreativa domänen kreativt skrivande. Därigenom kunde följande slutsats dras: ett flertal av studiens respondenter uttrycker sig på ett konstnärligt kreativt sätt och vilken typ av konstnärligt kreativt uttryckssätt som individen föredrar beror på individens personlighet. / The purpose of this study was to investigate personality and it’s potential causality with artistic creativity. The five-factor model was used to investigate the personality traits openness, extraversion and neuroticism. Creativity is described by earlier research and artistic creativity creates the basic of this study. A short pilot-study was performed to evaluate the understanding of the instrument for creativity, that had been translated earlier from english to swedish. The sample used consisted of 89 respondents, who participated in an online-survey posted at a facebook-group named “studenter vid högskolan i Skövde”. The results showed that the personality trait openness predicts artistic creativity. The results of the personality traits extraversion and neuroticism did not show any predictability of artistic creativity. However, the results showed that the facet gregariousness from the personality trait extraversion predicts the artistic creative domain of dance, while the personality trait neuroticism and the facet depression predicts the artistic creative domain creative writing. Thereby the following conclusion could be made: several respondents of this study are expressing themselves in an artistic creative way and what kind of artistic creative expressions they use is defined by the personality of the person.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt. Statistisk analys visade positiv korrelation mellan ledarskap och kreativitet, ingen korrelation mellan gränslöshet och kreativitet. De öppna svaren analyserades kvalitativt vilket belyste gränslöshetens inverkan både positivt och negativt på kreativitet samt samverkan med ledarskapet. Sambandet åskådliggjordes i ”Gränslöshet-Strukturmodellen” som introduceras i studien. Resultatet bidrar till djupare förståelse för gränslöshetens inverkan på kreativitet på moderna arbetsplatser. I övrigt bekräftades tidigare forskning om faktorer som gynnar kreativitet.</p> / <p>Abstract</p><p>The study explored the influence of leadership behaviour and boundaryless work on creativity at five Swedish advertising agencies and five schools of art at compulsory level. The participants indicated to which extent 61 statements were in accordance with their experience of boundaryless work and the behaviour of their leader. Leadership behaviours benificial to creativity, validated through earlier research, was evaluated. Creativity was measured through self evaluation. Two openended questions surveyed factors that respectively influenced creativity positive and negative. Statistic analysis showed a positive correlation between leadership and creativity. No significant correlation between boundaryless work and creativity. A qualitative method of category analysis showed boundaryless work influence on creativity as both positive and negative and in cooperation with leadership behaviours. The study present the relation between boundaryless work and leadership behaviour through the ”Boundaryless-Structure model”. The result contributes to understanding how boundaryless work influence creativity in modern workingplaces. Remaining result confirmed earlier findings of factors benificial for creativity.</p>

Sammanfattning Studien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt. Statistisk analys visade positiv korrelation mellan ledarskap och kreativitet, ingen korrelation mellan gränslöshet och kreativitet. De öppna svaren analyserades kvalitativt vilket belyste gränslöshetens inverkan både positivt och negativt på kreativitet samt samverkan med ledarskapet. Sambandet åskådliggjordes i ”Gränslöshet-Strukturmodellen” som introduceras i studien. Resultatet bidrar till djupare förståelse för gränslöshetens inverkan på kreativitet på moderna arbetsplatser. I övrigt bekräftades tidigare forskning om faktorer som gynnar kreativitet. / Abstract The study explored the influence of leadership behaviour and boundaryless work on creativity at five Swedish advertising agencies and five schools of art at compulsory level. The participants indicated to which extent 61 statements were in accordance with their experience of boundaryless work and the behaviour of their leader. Leadership behaviours benificial to creativity, validated through earlier research, was evaluated. Creativity was measured through self evaluation. Two openended questions surveyed factors that respectively influenced creativity positive and negative. Statistic analysis showed a positive correlation between leadership and creativity. No significant correlation between boundaryless work and creativity. A qualitative method of category analysis showed boundaryless work influence on creativity as both positive and negative and in cooperation with leadership behaviours. The study present the relation between boundaryless work and leadership behaviour through the ”Boundaryless-Structure model”. The result contributes to understanding how boundaryless work influence creativity in modern workingplaces. Remaining result confirmed earlier findings of factors benificial for creativity.

Denna studie syftar till att undersöka kreativitetens betydelse och vilka förutsättningar som skapar kreativitet för att lindra arbetarnas stress och hur det kan förbättra deras hälsa. Detta görs för att underlätta arbetet för både ledarna, medarbetarna och främst av allt uppnå till en bättre hälsa inom organisationen. / This study aims at examining the importance of creativity and the conditions that create creativity to relieve the stresses of workers and how it can improve their health. This is done to facilitate the work of both leaders, employees and, above all, to achieve a better health within the organization.

Denna studie syftar till att undersöka kreativitetens betydelse och vilka förutsättningar som skapar kreativitet för att lindra arbetarnas stress och hur det kan förbättra deras hälsa. Detta görs för att underlätta arbetet för både ledarna, medarbetarna och främst av allt uppnå till en bättre hälsa inom organisationen. / This study aims at examining the importance of creativity and the conditions that create creativity to relieve the stresses of workers and how it can improve their health. This is done to facilitate the work of both leaders, employees and, above all, to achieve a better health within the organization.