Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla. Under arbetets gång besvaras följande frågor: Vad anser eleverna är viktigt att lära sig? Vilka undervisningsmetoder upplever eleverna som mest meningsfulla? Hur svarar klassrumsmetodik på elevernas upplevda behov? Hur påverkar elevernas självkänsla lärande enligt deras egna upplevelser? Den teoretiska förankringen relateras till Husslers teori om ”essensen” och ”erfarenheten” samt en del neurovetenskaplig forskning där man försöker förena de psykologiska, sociala, kognitiva och pedagogiska aspekterna av lärande. Fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv och essensen är fenomenets struktur och studiens hjärta, medan erfarenhet ska ses som studiens ledtråd då teorier, begrepp och åsikter har sitt ursprung i erfarenheten. Elevernas livserfarenheter sammanlänkar och avspeglar olika aspekter av utveckling och lärande inom undervisningens ramar. I uppsatsen diskuteras definitionen av självkänsla, kognition och neuropedagogik samt närmare analyseras kognitiva processer i en undervisningssituation. Den teoretiska förankringen i studien finns i självbild-, kognitiv- och i neurovetenskaplig forskning. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer utförda i två olika skolmiljöer, observationer samt elevernas loggböcker och dramaövningar. Min studie har utgångspunkt i fenomenologisk ansats varför brett presenteras variationer av elevernas livsvärldsmönster och den centrala essensen som upprepas beskrivs. Resultatet visar att det finns nära förbindelse mellan elevers skolprestationer och självkänsla samt att det finns en stor diskrepans mellan elevers upplevda behov och undervisningens uppläggning, dvs. metoder och innehåll. Eleverna med låg självkänsla tenderar till att ha det svårare att följa undervisningen och utveckla sociala relationer. Både kamratrelationer och undervisningsmiljö tycks påverka2elevens lärande och självbild. Lyckad skolsituation associerar elever med kroppsligt välbefinnande, självsäkerhet och valfrihet. Arbetsglädje växer parallellt med målmedvetenhet och fungerande kommunikation samt samarbete. Min studie visar att det krävs stor lyhördhet från lärare för att bemöta elevers behov. Stora heterogena barngrupper kräver större variation vad gäller undervisningsmetoder och undervisningens uppläggning. Lika viktigt är det att lärare är medvetna om kognitiva processer bakom inlärningen och kan tidigt se tecken på att eleven spårar ut. Undervisningsmönster måste ändras. Elevens självkänsla är ett komplicerat fenomen som kräver större uppvakning från lärare. Eleverna behöver mer frihet i klassrummet och större yta och fler tillfällen till interaktion då deras metakognitiva processer aktiveras som bäst. Vi måste kanske tänka om i frågan om kunskapande i klassrummet. Det krävs större balans mellan struktur och innehåll. Troligen kommer den svenska skolan att behöva anpassa sig ytterligare till elevers nyanserade sätt att lära sig och deras alltmer komplexa sociala behov. Den framtida skolan behöver hitta en balans mellan teoretisk boklig undervisning och ”upptäcktsinlärning” präglad av prat, skratt och skapande.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster. Kreativitet är en essentiell förmåga som är oumbärlig för varje elevs personliga vidareutveckling för att nå nya insikter. För att elever ska utvecklas kreativt behöver lärare uppmuntra och stimulera eleverna till nytänkande och nyskapande med hjälp av olika arbetssätt och verktyg. Lärandet får inte domineras av normen i att tänka logiskt och verbalt utan bör även uppmärksamma det visuella och intuitiva medvetandet hos eleverna för att de ska utvecklas kreativt. Samtidigt bör lärare värna om ett arbetsklimat som inbjuder till kreativitet. Det visar sig att skolan tycks sakna ett helhetsgrepp och en samsyn för hur lärare ska tolka begreppet kreativitet samt arbeta för att utveckla elevers kreativa förmåga. Eftersom olika styrdokument för diverse utbildningsprogram genomsyras av diffusa kreativitetsmål finns det ett behov av att väcka en diskussion kring kreativitet inom skolvärlden. / This thesis is a study of how subject teachers in upper secondary school media program works to develop students' creative ability. The paper reveals the definition of creativity, working to promote creativity and the characteristics of creative work climate. The survey is based on a qualitative study in the form of interviews, leading to understanding and action pattern for the way these educators use to promote creativity of students. Five teachers from two secondary schools media program in separate municipalities were included in the audit. Character subject teachers define creativity of pupils' personal renewal of both thought and action pattern. Creativity is an essential ability indispensable for each pupil's personal further development in order to achieve new insights. For students to develop creative ability, teachers need to encourage and stimulate students to innovation and creativity by using different methods and tools. Learning should not be dominated by the norm of how to think logically and verbally, but should also pay attention to the visual and intuitive minds of students so that they can develop their creative ability. At the same time, teachers should maintain a work environment that invites creativity. It turns out that the school seems to lack a comprehensive approach and a consensus on how teachers interpret the concept of creativity, and working to develop students' creative ability. Since different policies in relation to various training programs permeated by diffuse objectives of achieving creativity, there is a need to bring a discussion of creativity in the educational community.

Purpose – This paper explores how creativity is affected by implementing Artificial Intelligence (AI) in the design process. Current usage of AI and desired areas for its use in the Swedish architecture, engineering, and construction (AEC) will be investigated to form an understanding of its effect on creativity in the design process. Methodology – The study conducted five (5) interviews with industry representatives as well as a literature and document study. Findings – The thesis contributes to understanding how new technology such as AI can affect creativity in the design process. It explored how the creative process is currently structured and how it will be affected by the implementation of AI. It provides an overview of the desired applications of AI in the AEC sector and how these can change the design process in the future. / Syfte – Detta arbete syftar till att utforska hur kreativitet påverkas av implementering av artificiell intelligens (AI) i designprocessen. Nuvarande användning av AI och dess efterfrågade användningsområden i den svenska arkitektur, ingenjör och konstruktions (AEC) sektorn kommer utforskas för att forma en förståelse av dess påverkan på kreativitet i designprocessen. Metod – Studien genomförde fem (5) intervjuer med industrirepresentanter, samt genomförde en litteratur- och dokumentstudie. Resultat – Arbetet bidrar till en förståelse av hur ny teknologi så som AI kan påverka kreativitet i designprocessen. Studien bidrar till en överblick av efterfrågade användningsområden för AI i AEC sektorn och hur dessa kan ändra designprocessen i framtiden. Arbetet utforskade hur den kreativa processen är utformad idag och hur den kommer påverkas av införandet av AI.

Specialförband och specialoperationer beskrivs ofta i förhållande till reguljära enheter och konventionella operationer. De beskrivs som något som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Detta kan i sin tur ställa andra krav på specialförbandslogistiken än på logistiken för reguljära förband.   Den logistikteori som finns idag är i huvudsak baserad på fallstudier av konventionell krigföring. Det saknas alltså ett teoretiskt ramverk för specialförbandslogistik och idag baseras det på doktriner och handböcker som bygger på praktiskt vunna erfarenheter. Syftet med denna uppsats är att analysera fram viktiga principer för specialförbandslogistik och i och med det ge ett bidrag för att öka förståelsen för just fenomenet specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer.   Genom att analysera specialförbands och specialoperationsempirin, både deduktivt med hjälp av befintlig logistikteori och induktivt genom extensiv läsning, har logistikteorin utvecklats. Några principer från logistikteorin har nyanserats och omarbetats, någon har strukits och några tillkommit. Principerna för specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer är integrering, framsynthet, improvisation, flexibilitet, tillgänglighet, tempo, enkelhet, överlevnad, effektivitet, kreativitet, operationssäkerhet och interoperabilitet.

Syftet med studien är att undersöka i hur stor utsträckning undervisning i improvisation är ett bra verktyg för att uppnå syfte och mål för ämnesplanen i Musik i gymnasieskolan, hur lärare tolkar begreppet improvisation och hur de arbetar med det i klassrummet. Intresset för ämnet ligger i möjligheterna med improvisation som verktyg för att utveckla ett konstnärligt och personligt uttryck. I rollen som lärare upplevs att improvisation som verktyg inte används i den utsträckning som det kanske borde. Tre verksamma gymnasielärare i musik har ur ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativ intervju som metod intervjuats om deras definition av och arbete med improvisation. Resultaten visar att elevers musikaliska utveckling främjas av improvisationsundervisning. Resultaten visar också att lärare har en bred förståelse för begreppet improvisation, att de har insikt i hur det främjar elevernas musikaliska utveckling men att de inte helt och hållet utnyttjar improvisationsundervisningens potential. De vill införa sådan undervisning tidigare i elevernas utbildning men de vet kanske inte riktigt hur de ska gå tillväga. Slutligen diskuteras om improvisationsundervisning bör användas mer, hur undervisningen kan utformas samt när det är lämpligt att börja med improvisationsundervisning. Kopplingen i Skolverkets styrdokument mellan improvisationsundervisning och måluppfyllelse i ämnet diskuteras också. / This study aims to examine to what extent teaching of music improvisation is a good tool for achieving the purpose and objectives of the syllabus of Music in upper secondary school, how teachers interpret the concept of music improvisation and how they apply it in the classroom. The interest in the subject lies in the possibilities of improvisation when being a tool for developing an artistic and personal musical expression. In the role as a teacher improvisation as a tool is perhaps not used to that extent it should. Three music teachers have, from a hermeneutic perspective using qualitative interview as a method, been interviewed on their definition and application of improvisation. The results show that students' musical development is promoted by the teaching of music improvisation. Furthermore, the results show that teachers have a broad understanding of music improvisation and that they have an insight into how it fosters students' musical development. However, they do not fully utilize the potential of improvisation teaching. They want to introduce it earlier in students' education, but they may not quite know how to. Lastly why the teaching of music improvisation should be used more is discussed as well as how it can be designed and when it is suitable to start with. The link between improvisation teaching and attainment in the subject of music in Skolverket's policy documents is also discussed.

Detta arbete är en studie i hur ett cellkontor kan omformas för att stödja en kommunal innovationssatsning. Jag har samarbetat med Eskilstuna kommun och de har arbetat med en innovationssatsning sedan 2010. Syftet med innovationssatsningen är att innovation ska genomsyra hela organisationen och bli en naturlig del av arbetet där både medarbetare och ledare kan utvecklas. Syftet med arbetet är att ta fram ett kontorskoncept, en pilotmodell, för hur ett kontor som stödjer en innovationssatsning kan se ut. Det praktiska problemet är att det idag saknas en rumslig identitet och visuell koppling till satsningen. Kontoret är trångt och saknar tydliga förvaringsutrymmen samt funktioner som underlättar för möten. Genom metoderna rumsanalys och intervju har jag kunnat kartlägga rummets förutsättningar och användarens behov. Med stöd från teorier kring kreativitet och innovation i kombination med designprinciper har ett gestaltningsförslag tagits fram. Gestaltningsförslaget är framtaget och anpassat till ett cellkontor på stadshuset i Eskilstuna. Resultatet har blivit en pilotmodell som ska fungera som ett inspirationsunderlag för ledare inom innovationssatsningen. / This is a study on how a cell office can be transformed in order to cooperate with, and support a municipal innovation initiative. I have worked closely with the municipal of Eskilstuna, who since 2010, have been working on an innovation initiative. The purpose of this initiative is to integrate innovation and innovative thinking amongst the whole organization, and make it a natural part of the work process and work environment where both employees and executives can develop and thrive. The purpose of my analysis and study is to create a beta version of an office landscape that supports innovative thinking. The practical problem is that, today, there is no real spatial identity or visual connection between the room and the initiative. The office space is limited, there is a lack of smart storage spaces, functions that could make it easier to conduct meetings and other solutions that would ease the day-to-day operations. By carrying out the methods of spatial analysis and by conducting an interview with the user, I was able to create an understanding of the room’s potential and restraints. I created a design proposal based on support from theories concerning creativity and innovation, combined with design principles. The design proposal is created and tailored to a cell office inside the town hall of Eskilstuna. The end result is meant to work as beta version and as a inspirational base for the innovative initiative.

This thesis is a study about how a conference room can be formed to facilitate for multiway communication. The room will facilitate meetings in different forms. This study uses a meeting room in Västerås for the leading team of “Habiliteringscentrum Västmanland” as an example. In the current situation the room doesn’t meet the needs of the leading team to support multiway communication and the room is perceived as uninspiring. In order to support the leading team to have multiway communication, it’s very important to have a conference room that reflects the newly introduced ways of working. The current design and use of the room has been studied through an architectural analysis, interview, observation and a questionnaire. With support from literature and the results from the architectural analysis, interview, observation and the questionnaire I have created a design proposal. Through color, work material and furniture adapted to the requirements of the leading team, the new design proposal for the room creates space for multiway communication and a possibility to stimulate the team to a creative way of thinking. The design suggested support multiway communication that can lead to more effective meetings with better results for their continued work. / Detta arbete är en studie i hur ett mötesrum kan utformas för att underlätta för flervägskommunikation. Arbetet har utgått ifrån ett mötesrum i Västerås för ledningsgruppen av Habiliteringscentrum Västmanland. Rummet ska underlätta för att ha möten i olika former. I nuläget uppfyller inte rummet ledningsgruppens behov av möten i olika former, arbetsmiljön idag är bristfällig och rummet upplevs som oinspirerande. För att ledningsgruppen ska kunna ha möten i form av flervägskommunikation är ett arbetsrum som är stödjande för deras arbetsmetoder av stor betydelse. Genom rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har det befintliga rummet och användarnas behov studerats. Med stöd av litteratur och resultaten av rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har jag skapat ett gestaltningsförslag. Genom färger, arbetsmaterial och möbler anpassade efter ledningsgruppens behov skapar rummet plats för flervägskommunikation och ger möjlighet för att stimulera ledningsgruppen till ett kreativt tankesätt.

Anekdoter kring konstnärers arbetsrutiner indikerar att vardagliga sysselsättningar kan vara viktigt för kreativt arbete, då kombinationen av tristess och kreativitet är ett återkommande tema. Tidigare forskning visar att tristess kan vara negativt för personers välmående och prestationsförmåga, samtidigt som annan forskning visar att det kan gynna kreativitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur konstnärers arbetsprocess ser ut och vilken roll tristess spelar i den. En kvalitativ enkätstudie genomfördes med ett urval bestående av nio konstnärer som arbetade med visuell konst, musik och text. Genom induktiv tematisk analys fann denna studie att den konstnärliga arbetsprocessen bestod av fem olika faser; förberedelseoch inspirationsfas, koncentrationsfas, inkubationsfas, illuminationsfas och avslutningsfas. Tristess uppstod för många i olika delar av arbetsprocessen, och upplevdes som fysiskt och psykiskt obehagligt och stressande. Tristess kunde fungera som motivator att leta upp ny stimulans genom utåtvänt eller inåtvänt sökande. Att uppsöka tristessartade situationer kunde användas som en medveten strategi i arbetsprocessen, och effekterna av tristessperioder upplevdes påverka den kreativa arbetsprocessen både positivt och negativt. Huruvida effekten var positiv eller negativ berodde i stor grad på definitionen av tristessbegreppet samt om det var frivilligt att uppleva tristessen eller inte.

<p>Turistindustrien vokser fra år til år. Samtidig øker konkurransen om de reisende, både i Norge og i resten av verden. Budor har primært sitt marked i Norge, og det er mange krevende oppgaver som venter, både når det gjelder markedsføring, innovasjon og annen utvikling. Det er de siste kategoriene vi har konsentrert oss om i denne vitenskaplige avhandlingen. Vi undersøker om forutsetningene ligger til rette for at Budor skal henge med i kampen om markedsandeler i framtida. Dette har vi gjort både ved å se på generelle og demografiske utviklingstrekk ved marked og befolkning, vi har sett konkret på reiselivsnæringa og hyttebygging. Vi har undersøkt hva som er trender og utviklingstendenser i reiselivet, og hva Budor kan levere i forhold til dette. Vi har sett på Triple Helixsamarbeidet som en drivkraft for innovasjon som Løiten Almenning bør benytte seg av, og til slutt har vi undersøkt og analysert det kreative klimaet og forutsetningene for innovasjon i organisasjonen bak Budor; Løiten Almenning.</p><p>Vi mener Budor har gode naturmessige forutsetninger for kreativitet og innovasjon, men for å få til dette kreves samarbeid og nettverksbygging, bl a med myndighetene, virkemiddelapparatet, FoU og destinasjonsselskapene, samt ikke minst tro på egne muligheter. Vi har lansert begrepet kvalitetsturisme!</p> / <p>The tourist industry is growing every year, together with the increasing competition among the travellers, both in Norway and in the rest of the world. The market for destination Budor is primarily Norway, and there are many important challenges waiting, both concerning marketing and innovation. Here we want to focus on the last mentioned item; innovation. We want to investigate if Budor has the appropriate conditions in order to continue competing for future costumers.</p><p>We have done this by looking at both general and demographic developmental features connected to market and population, and we have especially been looking to the tourist industry and the building of Second homes.</p><p>We have been investigating what kind of movements and innovations we see in the tourist business, and what Budor can do to meet these. We have been looking to Triple Helix theories as a power for innovations that Løiten Almenning could use, and finally we have investigated and analysed the creative climate and conditions for innovations in the organisation behind Budor; Løiten Almenning.</p><p>Our opinion is that destination Budor has splendid natural conditions for both creativity and innovation. But, to cope with this you need cooperation and building of network together with national authorities, governmental business support apparatus i.e “Innovasjon Norge”, “FoU” and destination companies, and you need to believe in yourself and your own possibilities.</p>

No description available.