<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

<p><strong>Title</strong>:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden.</p><p><strong>Author</strong>:                         Arne Wetterholm & Petter Westlund</p><p><strong>Tutor</strong>:                         Mats Eriksson</p><p><strong>Course</strong>:                         Medie- & Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR</p><p><strong>Semester</strong>:                         Autumn 2009</p><p><strong>Purpose</strong>:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method & material</strong>:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.</p><p> </p><p><strong>Theories</strong>:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.</p><p> </p><p><strong>Main results</strong>:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.</p>

<p>Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  </p><p>• <em>Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den <em>politiska kris som ett ministermord innebär?</em> </em></p><p>• <em>Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? </em></p><p>• <em>Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det? </em><em> </em></p><p>Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp.  </p> / <p>The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were: </p><p>• <em>How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered? </em></p><p>• <em>What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to <em>create a sense of meaning through this political crisis? </em> </em></p><p>• <em>What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does <em>he do that? </em> </em></p><p>The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.</p>

No description available.

No description available.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:   • Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär?  • Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet?  • Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?   Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp. / The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were:  • How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered?  • What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to create a sense of meaning through this political crisis?   • What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does he do that?   The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental. Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm. Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse. Avsikten är att redogöra för huruvida retoriska strategier så som retorisk situation, definition och angreppssätt, tagits i beaktande under den interna kommunikationens skapande och förmedlande. Genom användandet av en kvalitativ fallstudie som metod analyserade den interna skriftliga kommunikationen. Studien visar att flera delar inom den interna kriskommunikationen kan sammankopplas med olika retoriska strategier och modeller. Dock finns det delar som kan förbättras rent retoriskt. / To have an effective internal communication within an organization is of utmost importance. To also have a well-functioning internal communication during a crisis event is fundamental. Today, communities and organizations are often placed in different types of problematic and threatening situations. This is almost inevitable. However, the communication about these situations is manageable. In the winter of 2010 the communication of the Police Authority were put to the test, because of a terrorist attack that also included a suicide bomber. This essay aims and investigates the police's internal communication process during this event. The intention is to report on whether rhetorical strategies such as rhetorical situation, definition and approach, has been taken into consideration in the internal communication. Through the use of a qualitative case study method the internal written communication were analyzed. The study indicates that several elements within the internal crisis communication can be linked with various rhetorical strategies and models. However, there are parts that can be improved.

Uppsatsen behandlar vårdföretaget Carema Cares två bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget år 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för på bloggarna utifrån kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues. The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong. With theories like Benoits apologia strategies, Bitzers rhetorical situation and Ryans kategoria and apologia speechset, the analysis of articles of the German mass medium ”Bildzeitung”, clearly mirrors Guttenberg’s tendency to react offended to personal accusations. While being able to handle accusations against his policy, this continuing communicative mistake provides an opportunity for his critics.

Title:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden. Author:                         Arne Wetterholm &amp; Petter Westlund Tutor:                         Mats Eriksson Course:                         Medie- &amp; Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR Semester:                         Autumn 2009 Purpose:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.   Method &amp; material:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.   Theories:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.   Main results:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.   Keywords:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.