Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut. Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning. Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen. / This paper examines how the Swedish funeral agency Fonus chose to respond to a critical article published in Aftonbladet, with a press release posted on their website. The paper first examines the rhetorical tools used in the creation of this message, and in relation to Benoit's Theory of Image Repair, which strategies that were used and how they were used. Thereafter the paper examines the effectiveness of these messages by exposing a selected group of respondents to the material whilst having them answering questions performed in an interview about what they are reading. Firstly the respondents are exposed to negative statements directed against Fonus in an attempt to tarnish their opinion of the company before they are allowed to read Fonus  press release. The aim is to investigate whether this text-based crisis communication can influence the respondents and their attitude towards the company in a positive direction. The essay concludes that a message designed with varied rhetorical tools and a balanced use of Benoit's strategies is a fruitful way to influence the recipient in the desired direction.

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om forskningsfälten kriskommunikation och nation branding. Vi intresserar oss för att undersöka mottagarens upplevelse av Sveriges hantering av covid-19 och om det kan komma att förändra människors uppfattningar om Sverige som nation och varumärke.  Frågeställningar: För att uppnå studiens syfte kommer vi arbeta utifrån följande frågeställningar:  ●  Hur uppfattar norrmännen som urvalet består av, att Sveriges krishantering vid covid-19 skötts?  ●  Vilka mediekanaler har varit viktiga för att forma bilden av Sveriges krishantering?  ●  Har urvalets bild av krishanteringen förändrat hur de uppfattar Sverige som nation och varumärke? I sådana fall, på vilket sätt?  ●  Går det att hitta skillnader hos dessa personer som gör att det går att urskilja idealtyper? Vilka egenskaper kännetecknas de i sådana fall av?  Teori: De teorier uppsatsen grundar sig i är: nation branding, public diplomacy, kriskommunikation, the situational crisis communication theory, tvåstegshypotesen, det hybrida mediesystemet och receptionsanalys.  Metod: Undersökningen är baserad på kvalitativ metod då dess tillvägagångssätt för datainsamling är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi ville nå respondenternas livsvärld för att få en djupare inblick i deras resonemang, erfarenheter och upplevelser kring Sveriges krishantering vid covid-19. Vi var även intresserade att få veta mer om deras generella uppfattningar om Sverige som nation och varumärke, och om den bilden av Sverige har förändrats med anledning av Sveriges krishantering av covid-19.  Urval: Undersökningen har avgränsats till att urvalet består av norrmän, som tillhör generation Y och Z. Då vi ville åt utomståendes uppfattningar om Sveriges krishantering av covid-19, valdes norrmän ut utifrån dess tillgänglighet sett till språk och närhet, men även eftersom Norge hanterat denna pandemi annorlunda jämfört med Sverige.  Resultat: Undersökningens resultat och analys resulterade i att två idealtyper identifierades i urvalet. Vi kallar dem för Sverige-skeptiker och Sverige-optimister. Sverige-skeptikerna präglas av en kritisk inställning till Sveriges hantering av covid-19 och Sverige-optimisterna är i många fall Sverige-skeptikernas motsats. Sverige- optimisterna präglas av en positiv inställning till Sveriges hantering av covid-19. Gemensamt för de två idealtyperna är att deras uppfattningar om Sverige inte har förändrats med anledning av covid-19, deras tidigare uppfattningar har därmed förstärkts. / Purpose: The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the research field crisis communication and nation branding. We are interested in studying the recipients' experience of Sweden ́s management of covid-19 and whether it may change people's perceptions of Sweden as a nation and brand.  Research issues: To achieve the purpose of the study, we will work on the basis of the following issues:  ●  How does the norwegians that the selection consist of, perceive that Sweden ́s crisis management of covid-19 has been handled?  ●  Which media channels have been important in shaping the image of Sweden's crisis management?  ●  Has the selections image of crisis management changed how they perceive Sweden as a nation and a brand? If so, in what way?  ●  Is it possible to find differences in these people that makes it possible to pick out ideal types, which attributes are they characterized by?  Theory: The theories that the study will be based on is: nation branding, public diplomacy, crisis communication, the situational crisis communication theory, the two-step hypothesis, the hybrid media system and reception analysis  Method: The survey is based on a qualitative method as its data collection approach is qualitative semi- structured interviews. We wanted to reach the respondent ́s reality to get a deeper insight into their reasoning, experiences and events around Sweden's crisis management at covid-19. We were also interested in learning more about their general perceptions of Sweden as a nation and brand, and whether that image of Sweden has changed due to Sweden's crisis management of covid-19.  Selection: We have limited the selection to consist of norwegians who belong to generation Y and Z. We wanted to obtain outsiders' perceptions of Sweden ́s crisis management of covid-19, norwegians were selected based on their accessibility in terms of language and closeness, but also because Norway has handled this pandemic differently compared to Sweden.  Results: The results and analysis of the survey resulted in two ideal types being identified in the sample. We call them Sweden skeptics and Sweden optimists. The Sweden skeptics are characterized by a critical attitude to Sweden's handling of covid-19 and the Sweden optimists are in many cases the opposite of the Sweden skeptics. The Sweden optimists are characterized by a positive attitude towards Sweden's handling of covid- 19. Common to the two ideal types is that their perceptions of Sweden have not changed due to covid-19, however, their existing perceptions have therefore been strengthened.

Studien undersöker fall av kriskommunikation på sociala medier och dess respons under covid-19 pandemin. Syftet är att få djupare förståelse för kriskommunikation på sociala medier under en pandemi. Fallen som analyseras är musikfestivalsarrangörer som ställt in sina event på grund av pandemin och använt sig av Facebook för att informera sina kunder om krisen. Responsen som analyseras är kommentarerna till arrangörernas Facebookinlägg om inställt event. Studiens ramverk bygger på Timothy Coombs Situational Crisis Communication Theory  (SCCT). Både en kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Den kvalitativa analysen grundar sig i retoriken och undersöker arrangörernas användning av retorikens olika appeller samt hur de ställer sig till krisen i deras Facebookinlägg. Den kvantitativa analysen undersöker hur informationen har bemötts av deras kunder. Både teorin SCCT och retoriken används för att kartlägga arrangörernas val av krisstrategier. Arrangörerna som undersökts är: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) och Tomorrowland (TL). De frågor som besvaras i studien är: 1. Vilken respons får arrangörerna på Facebook? 2. Hur kommunicerar arrangörerna om krisen på Facebook? och 3. På vilket sätt skiljer sig kommunikationen? Resultatet av den kvalitativa studien visar hur arrangörernas kriskommunikation skiljer sig i deras typ av svar och hur de ställer sig till krisen. UMF:s kommunikation uppvisar det Coombs (2015, s.146) klassificerar som en förminskande och förnekande ställning medan RF och TL uppvisar mer en återuppbyggande och stärkande ställning. Informationsrika meddelanden om vilka åtgärder som arrangörerna vidtagit som svar på krisen, särskilt om ekonomisk ersättning, tillsammans med användningen av känslosamma appeller vid återupprepade tillfällen, har bemötts av övervägande positiv respons. Även tidpunkten då festivalerna gått ut med information om de inställda eventen visade sig vara av betydelse för responsen. Resultat från den kvantitativa analysen visar att reaktionerna på RF:s och TL:s inlägg har varit betydligt mer positiva än UMF:s. / The purpose of this case study is to gain a deeper understanding of crisis communication on social media during a pandemic. It is achieved by analyzing organizational crisis communication on social media and the response to it during the covid-19 pandemic. A special focus is placed on music festivals which had to cancel their events as a direct effect of the pandemic, and which communicated their crisis measures on their official Facebook sites.  Timothy Coombs’ Situational Crisis Communication Theory (SCCT) provides the study’s theoretical framework. The methodological framework consists of a qualitative as well as a quantitative approach, more precisely a rhetorical and a quantitative analysis. The rhetorical analysis is used to examine the music festivals’ Facebook posts, while the quantitative analysis examines stakeholder’s response to these posts. Both theory and method are used to map out the music festival organizers’ choice of crisis response strategies. Three organizers are being analyzed throughout the course of the study: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) and Tomorrowland (TL). The study aims to answer the following questions: 1. What kind of response do the organizers get on their Facebook posts? 2. How do the organizers communicate about the crisis on Facebook? 3. In what way does the communication differ from one organization to the other? Results show that the three organizers have used different crisis response strategies and confront the crisis in different ways. UMF’s communication shows what Coombs (2015, s.146) defines as diminishing and denying crisis response strategies, while RF’s and TL’s communication manifests more rebuilding and bolstering crisis response strategies. The rhetorical analysis shows that RF and TL used persuasive audience appeals, such as pathos and ethos, to a much greater extent than UMF. The wide use of these appeals together with detailed informative messages about the measures taken by the organizer’s in response to the crisis, especially economic ones regarding reimbursements and ticket-validity, played a significant role in the public's reaction to the messages. The aspect of time in which the organizer’s posted their crisis messages in relation to the development of the covid-19 pandemic has affected the public’s response as well. The quantitative analysis reveals that publics reactions were more positive to the posts made by RF and TL than to the one made by UMF.

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19.  Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser. / In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19.  The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject.  The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.

På grund av pandemin COVID-19 råder det en extern kris i samhället, detta har påverkat många människor men inte minst organisationer. Myndigheter har utfärdat särskilda restriktioner vilket gör att organisationer måste anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta har lett till att organisationer måste anamma de åtgärder som myndigheter utfärdat då de inte kan bedriva sin verksamhet på samma sätt. Detta har lett till att organisationerna måste arbeta internt med att hantera den externa krisen. Denna kvalitativa studie ämnar att undersöka hur den interna krishanteringen samt kriskommunikationen ser ut i idrottsorganisationer under en extern kris. Vilka åtgärder som vidtagits och hur organisationens interna kommunikation ser ut. För att få svar på hur idrottsorganisationer blivit påverkade av den externa krisen har semistrukturerade intervjuer genomförts med beslutsfattande personer inom IK Sävehof och Önnereds HK, två elithandbollsorganisationer baserade i Göteborgsområdet. Dessa intervjuer har stått för grund till empiriinsamlingen. Det resultat och slutsats som kommit fram genom att analysera empirin är att pandemin COVID-19 har haft en stor påverkan på den interna organisationen i handbollsklubbarna. Båda klubbar står inför liknande hot då de återfinns inom samma bransch samt att båda arrangerar stora arrangemang i form av ungdomsturneringar där Sävehof har fått ställa in och Önnered hotas av att ställa in på grund av COVID-19. Detta är de mest inkomstbringande källorna för respektive förening och det är en stor ekonomisk förlust. Ingen av organisationerna hade en tydlig bearbetat krishantering innan COVID-19, vilket är något som hade varit gynnsamt att ha då det kan ge en fördel när en kris väl inträffar. / Due to COVID-19 pandemic, there is an external crisis in society which has affected many people, as well as organizations. Authorities have issued special restrictions due to COVID-19. Hence organizations must adapt their activity to these restrictions and embrace measures that the authorities have issued. The organizations cannot continue their activities in the same way as before the COVID-19 pandemic. Hence there has been a major impact in society which has led organizations to work internally to deal with the external crisis. This qualitative study aims to investigate what the internal crisis management and crisis communication look like in sports organizations during an external crisis. What actions have been taken and how the organization’s internal communications looks like. In order to get answers to how the sports organizations have been affected by the external crisis, semi-structured interviews have been conducted with decision-making people within IK Sävehof and Önnereds HK, which are two elite handball organizations based in the Gothenburg area in Sweden. These interviews have provided the basis for the empirical data collection. The results and conclusion reached by analyzing the empirical data is that the COVID-19 pandemic has had a major impact on the internal organizations of the handball clubs. Both clubs face the same threat as they are found in the same industry, both have major events in form of youth tournaments where Sävehof has had to cancel and Önnered is threatened to cancel due to COVID-19. These events are the most generating sources of income for each organization which means that it is a great financial loss. Sävehof is a larger organization than Önnered, which can be studied in the way they handle the crisis internally as Sävehof has larger resources. None of the organizations had a clearly processed crisis management. This is something that would have been beneficial to have when an external crisis strikes. The essay is written in Swedish.

Den världsomfattande coronapandemin har påverkat mänskligheten på många plan och Sverige har tvingats möta en kris som krävt stora uppoffringar, både individuellt och kollektivt. I mars 2020 höll därför statsminister Stefan Löfven sitt första tal till nationen. I november samma år höll han det andra. Två tal till nationen under samma år och som bemöter samma kris är en historisk händelse som vi valt att analysera. Som kommunikationsstudenter ansåg vi det intressant att analysera retoriken och den retoriska situationen kring talen samt kriskommunikationen i relation till pandemin. Med tanke på coronapandemins aktualitet och den ovanliga talsituation som ett tal till nationen är, finns det ett allmän intresse för denna typ av studie och studien kommer behålla sitt värde för många år framöver. Studien har vi gjort med hjälp av en kvalitativ textanalys med fokus på retorisk ochsemiotisk analys och med hjälp av teorier rörande kriskommunikation och diskursanalys. Frågor vi ställt rör vilka skillnader som finns vad gäller retorik och semiotik mellan de båda talen, om det finns särskilda avsnitt i talen som har särskilda syften och i sådana fall vad dessa är, samt om det finns skillnader i Löfvens tonalitet och framställning. Utifrån dessa frågor kunde vigöra en retorisk analys och en semiotisk analys som i sin tur lade grunden för en analys kringkriskommunikationen och diskursen i samhället i mars respektive november 2020. Vi kom fram till att de retoriska och semiotiska skillnaderna mellan talen är få, men att det finns en viss skillnad i tonalitet och framställning vilket är ett resultat av den förändrade diskursen kring pandemin. / The corona virus has affected the world globally on many levels and together with the rest of theworld, Sweden has been forced into a crisis, which affected the citizens both individually and nationally. In Mars 2020, Swedish head of State Stefan Löfven spoke to the nation addressing thepandemic for the first time. In November the same year, he did it a second time. As this is a historical event we decided to analyze these two speeches regarding the corona virus. Since we are communication students we find it interesting to analyze the rhetoric as well as the semiotic situation regarding the speeches and the pandemic. Considering the timeliness of the coronapandemic and the unusual speech situation that a speech to the nation is, there is a public interest in this type of study and it will retain its value for many years to come. We made this study by using a qualitative text analysis, focusing on rhetoric andsemiotic analysis together with theories concerning crisis communication and discourse analysis. we have asked are if there are any rhetoric and semiotic differences between thetwo speeches, if there are several parts of the speeches with a specific purpose and in that casewhich they are and also if there are any differences regarding voice and formality. From these questions, we did a rhetorical as well as a semiotic analysis, which formed the base for further analysis regarding crisis communication and the discourses about the pandemic in March and November 2020. From this study we can see that the rhetorical and semiotic differences between thespeeches are few, but that there are some differences in voice and formality which are a result ofthe varying discourse in Sweden regarding the pandemic between March and November

Covid-19, also known as the coronavirus, took the world by storm after the outbreak in Wuhan in December 2019. A rapid spread of infection started and it is still ongoing. Many parts of the society are affected, and the flow of information to society has not been as important for long. That information is interpreted and transmitted correctly is of great importance. How are recommendations from responsible authorities interpreted at national level, at regional level, and at local level?    This policy study analyzes regulations and documents from national, regional and local levels of society on the basis of the theories Risk and Crisis communication, Distributed Cognition and quality theory. Finally, it contributes to an increased understanding of how public Risk and Crisis communication is interpreted from national to regional and local levels of society during an ongoing pandemic.   By analyzing the result with a WPR approach to analysis, the study finds a lack in communication, which leads to the information representation from regional and local society levels not being optimal during a crisis situation like COVID-19. The study finds patterns in the communication that can be improved and one conclusion is that DC can be used as an explanatory model to how information is being spread through different levels of society. Proposals for further research is to examine how DC can be applied in the development of communication for information transfer and how the quality theory can be applied to better the information transfer. / COVID-19, även känt som coronaviruset, tog världen med storm efter utbrottet i Wuhan december 2019. En snabb smittspridning startade och pågår fortfarande. Flödet av information till samhället har inte varit så viktig som i detta skede på länge i och med att många delar av samhället påverkas. Att information tolkas och överförs på rätt sätt är av stor betydelse. Hur tolkas information och föreskrifter angående COVID-19 från ansvariga myndigheter på nationell nivå till den regionala och lokala informationsrepresentationen?    I denna policystudie analyseras föreskrifter och skrifter från nationella, regionala och lokala aktörer genom att teorierna Risk- och Kriskommunikation, Distributed Cognition (DC) och kvalitetsteori används. Resultatet kan leda till ökad förståelse om hur offentlig risk- och krisinformation tolkas från nationell till regional och lokal nivå under en pågående pandemi.    Genom att analysera resultatet med en ’What´s the problem represented to be?’-analys (WPR-analys) finner studien brist i kommunikationen, vilket leder till att informationsrepresentationen från regional och lokal nivå inte är optimal vid en krissituation likt COVID-19. Studien finner mönster i kommunikationen som kan förbättras och en slutsats är att DC kan användas som förklaringsmodell till hur information sprids mellan olika samhällsnivåer. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur DC kan tillämpas vid utveckling av kommunikation för informationsöverföring och hur kvalitetsteorin kan tillämpas för att förbättra informationsöverföringen.

This essay examines the aviation companies SAS,Norwegian and Finnair and their crisis communicationon social media before and after the beginning of the COVID-19 crisis. The theories used are Situational Crisis Communication Theory and Corporate Apologiatogether with the general study of crisis communication. The study was done with a quantitative analysis with a coding scheme. The results show us that the aviation companies have a similar approach on social media but with very distinct differences. Everyone used the SCCTs rebuild strategy eventhough the theory recommends the diminish strategy. Every aviation company used Apologias bolstering reaction through accepting responsibility and put themself in positive perspective. Interesting discoveries were that the companies did not act as the SCCT recommends. Norwegian stops publishing content on their social media in the middle of march. Finnair have a primary focus on Twitter where they also have the least amount of followers. The aviation companies drastically changes their communication when the crisis present it self. / I den här rapporten undersöks flygbolagen SAS, Norwegian och Finnairs kriskommunikation på sociala medier under COVID-19 krisens början. Teorierna som används är Situational Crisis Communications Theory och Corporate Apologia tillsammans med den allmänna kriskommunikationsforskningen. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys med kodschema. Resultatet visar på att flygbolagen har en liknande strategi på sociala medier men med tydliga skillnader. Alla använde sig av SCCTs återskapandestrategi medan teorin rekommenderar den förminskande strategin. Alla flygbolag gick också efter Apologias bolsteringsstrategi genom att ta ansvar i krisen men sätta sig själva i gott ljus. Intressanta fynd var att flygbolagen inte agerar enligt SCCTs teori. Norwegian slutar att uppdatera sina sociala medier mitt under tidsperioden. Finnair fokuserar starkast på Twitter där de har minst antal följare. Flygbolagen förändrar sin kommunikation totalt när krisen inträffar.

Vid krissituationer som berör en hel nation är det av yttersta vikt att kommunikationen mellan myndigheter och medborgare fungerar. Den måste vara utformad på ett tillgängligt sätt för att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. I samband med covid-19-pandemin skickade Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), på uppdrag av regeringen, ut ett sms till befolkningen med syftet att uppmana om att följa de nya restriktionerna. Meddelandet väckte stor uppståndelse i media och på sociala medier där det bland annat dömdes som innehållslöst, blev förlöjligat i jämförelse med liknande kommunikation i andra länder och fick kritik för att sakna en klickbar länk. Meddelandet skickades även bara ut på svenska.  Denna studie fokuserar på att granska originalmeddelandet och med hjälp av metoder som textanalyser, enkäter och intervjuer undersöka behovet av och möjligheten till en förbättring av kommunikationen. Med stöd i teorier om klarspråk, lättläst, krisinformation, lässvårigheter och visualisering har jag utvärderat originalmeddelandet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv samt skapat och testat olika gestaltningsförslag. Utifrån resultaten har jag formulerat tydliga riktlinjer vars syfte är att effektivisera utformandet av denna typ av kommunikation.  Resultatet av rapporten visar att omfattande förbättringsmöjligheter finns och att de riktlinjer jag kommit fram till eventuellt skulle kunna underlätta för myndigheter i deras arbete med kortfattad kriskommunikation.  Studien är ett examensarbete för avläggande av filosofie kandidatexamen inom Informationsdesign med inriktning mot Textdesign. / In the event of a crisis that affects a whole nation it is of utmost importance that the communication between the authorities and the citizens is satisfactory. It needs to be designed in an accessible way so that as many as possible can assimilate the information. During the covid-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden (FoHM) and the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), sent out an SMS, on behalf of the Swedish government, to urge the citizens to follow the newly enforced restrictions. The message caused a great stir in the media as well as on social media where it was accused of being empty, was ridiculed in comparison with similar communication in other counties and received criticism for not including a clickable link. Also, the message was only sent out in Swedish.  This thesis focuses on examining the original message and through the methods of text analysis, surveys and interviews explore the necessity of and possibilities for an improvement of the communication. With support in theories of plain language, writing very legible, crisis communication, reading difficulties and visual perception I have evaluated the original message from an accessibility perspective and created then tested different design proposals. Based on the results I have put together a set of guidelines that might help streamlining the process of forming this type of communication in the future.  The result of the study shows that there is room for extensive improvements and that the guidelines I have formulated might help agencies in their work with short crisis communication.  This study is a bachelor’s thesis in the field of Information design with focus on Text design.