Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala strukturer.  En tydlig konflikt framträder mellan reklamaktörernas jämlikhetsprinciper och primära vinstmål. Analysen visar att Arla, Bris och Mathem i sin hantering behöver balansera symboliskt, socialt och ekonomiskt kapital samt att de positionerar sig olika genom sina ageranden. Studien diskuterar dessutom den växelverkande relationen mellan konsument och företag eller organisation. Där konsumenterna ingår i en meningsskapande process och i sin konsumtion och kommunikation med företagen också är med och påverkar varumärkesbilden.

In the 10s, the researcher and surgeon Paolo Macchiarini was employed at Karolinska Institutet and the Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. When Swedish Television published a documentary series in 2016 about Paolo Macchiarini, it revealed several scandals linked to his activities at the units that led them to crisis. Shortly thereafter, suspicions were raised against Paolo Macchiarini for research fraud and unethical operations, which he was later convicted for in the Supreme Court in 2023. This study aims to investigate Karolinska Institute and Karolinska University Hospital's external crisis communication regarding the Macchiarini case through a rhetorical content analysis. The purpose of the study is to find out whether the units communicated during the crisis to repair their trust through the defense strategies Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory and the rhetorical appeal forms ethos, pathos and logos. The analysis will be based on all articles published by the units via their own websites between 2017 and 2024, with the study's theoretical framework as a basis. The study's analysis and results show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have largely used various crisis management strategies in the published articles in accordance with Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory as well as the forms of appeal. The result of the study shows that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital frequently use strategies to repair their reputation by separating themselves from Macchiarini and use fact-based arguments such as external investigations as a base for their facts in their crisis communication. Karolinska Institute and Karolinska University Hospital, at the same time show several actions taken within Karolinska Institute and Karolinska University Hospital to improve and ensure that something similar does not happen again. The results of the study also show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have been open and transparent in their communication. / Under 10-talet anställdes forskaren och läkaren Paolo Macchiarini vid Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige. När Sveriges Television publicerade en dokumentärserie 2016 gällande Paolo Macchiarini avslöjades flertalet skandaler kopplade till hans verksamhet vid enheterna som ledde dem till kris. Det uppdagades kort därefter misstanke gentemot Paolo Macchiarini för forskningsfusk samt oetiska operationer, vilket han senare under 2023 kom att dömas för i Högsta Domstol. Denna studie ämnar således att undersöka Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhusets externa kriskommunikation gällande Macchiarinifallet genom en kvalitativ retorisk innehållsanalys. Syftet med studien är att ta reda på huruvida enheterna kommunicerat under krisen för att reparera sitt anförtroende genom försvarsstrategierna Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory samt de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos. Analysen kommer baseras på samtliga artiklar som enheterna publicerat via deras egna webbsidor mellan perioden 2017 till och med 2024, med studiens teoretiska ramverk som grund. Studiens analys samt resultat visar på att Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset till stor del använt sig av olika krishanteringsstrategier i de publicerade artiklarna i enlighet med Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory såväl som appellformerna. Studiens resultat visar på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset använder sig frekvent av strategier för att reparera deras anseende genom att särskilja sig själva från Macchiarini, och använder sig av faktabaserade argument som exempelvis externa utredningar som grund till sin fakta i sin kriskommunikation. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar samtidigt på en rad åtgärder som införts inom Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset för att förbättra samt att se till att något liknande inte händer igen. Studiens resultat visar även på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset varit öppen och transparant i sin kommunikation.

Studien ämnar att undersöka hur Crisis Management kan användas vid utformning av kriskommunikation samt om det går att skilja kommunikation och kriskommunikation åt. I syfte att uppnå detta genomför studien en fallstudie av två svenska företag som är verksamma i fastighetsbranschen under nyproduktionskrisen 2018 (Oscar Properties och Aros Bostad). Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma experter inom kriskommunikation har genomförts i syfte att underbygga och utveckla studiens analytiska grund. Efter genomförd studie har författarna sammanställt och presenterar en modell baserat på Crisis Managements tre olika faser med bidrag från Expressiveness Quotient-modellen. Modellens uppbyggnad är förändrad till att vara cirkulär och ser kriser istället likt ett kretslopp utan några tydliga avgränsningar mellan de olika krisfaserna, eftersom studien visar på svårigheter att skilja dessa åt. Syftet med en modell likt den är att påminna sig och organisationen om att den inte verkar i ett sammanhang skiljt från omvärlden utan att de faktorerna kan komma att spela in på organisationen. Ett exempel från studien och fastighetsbranschen är regeringens införande av amorteringskrav, en extern faktor som organisationerna var tvungna att förhålla sig till och kom att påverka marknaden. Ett annat sådant exempel på en extern faktor som är svår att planera och förutse är mediebevakningen. / The aim of this thesis is to examine how Crisis Management can be applied when formulating crisis communication, and whether there is a distinct difference in how regular communication is built. This thesis consists of a case study subsidized by two companies in the housing industry, Oscar Properties and Aros Bostad, during the crisis on the housing development market 2018. Four qualitative semi-structured interviews with active experts in crisis communication are carried out with the aim of supporting and developing the analytical basis of the study. After completing the study, the authors have compiled and presented a model based on Crisis Management's three different phases and combined it with dimensions from the Expressiveness Quotient-model. The models structure has changed to be circular and defines crises like a cycle. The cycle is carried out without any clear delimitations between the different crisis phases, since the study shows difficulties in distinguishing these. The purpose of a model like this is to remind the organization that they do not operate in a context separate from the outside world but that these factors may affect the organization anyhow. An example from this study and the housing development industry is the government's introduction of amortization requirements, an external factor that the organizations had to consider and came to influence the market. Another example of an external factor which is difficult to plan and predict, is media coverage and how it will affect the organization's reputation.

<p>Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.</p><p>Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information.</p><p>Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris.</p><p>Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra.</p><p>Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.</p><p><em> </em></p>

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation. Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information. Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris. Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra. Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.

Att som organisation existera på sociala medier är inte alltid lätt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad händer dagen när något går snett? Människor rasar över en händelse och skriver tusentals inlägg på organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehållet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan från människor. En organisation som vet hur det känns är Parken Zoo. 17 oktober 2012 sände tv-programmet Kalla Fakta en granskning av Parken Zoos hantering av djur som fick stora konsekvenser för parken. Enligt Kalla Fakta avlivades utrotningshotade djur utan tecken på sjukdom. Djurparkschefen hävdade att djuren flyttats till andra djurparker eller dött av ålder, något som Kalla Fakta motbevisade genom en lång filmfrekvens av döda djur i en frys. Studiens huvudsakliga syfte är att beskriva de publics som skrev inlägg på Parken Zoos Facebooksida, hur de tog sig i uttryck och varför de skrev inlägg efter Kalla Faktas avslöjande. För att kunna besvara syftet användes innehållsanalys av Facebookinlägg med en kompletterande frågeundersökning till utvalda personer.

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende? TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris. Trovärdighet, ethos, är kopplat till retorik och kan kommuniceras. Teorier om förtroende, kriskommunikation, försvarstal, försvarsstrategier och retorik används. METOD Fyra meddelanden publicerade på Stockholm Prides hemsida analyseras med image repair theory, en typologi om försvarsstrategier som grundar sig på den antika retoriken. Typologin undersöker hur en organisation försöker återskapa förtroende i en kris. RESULTAT Stockholm Pride gör ett på flera sätt välgjort försvarstal och agerar i enlighet med forskares rekommendationer: man går själv ut med information om situationen, bemöter medial kritik och intygar att man ska göra allt man kan för att ställa situationen tillrätta. Kanske undviker man en kris tack vare sin kommunikation. Dock kommunicerar inte organisationen med enad front och tar inte på sig skulden. Man ber inte om ursäkt utan att i samma veva försvara sig. Man framställer sig som ansvarig men oskyldig och skickar därmed dubbla budskap. Stockholm Pride gör inte en så kallad pudel.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.   Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories. The essay’s research questions are: How did media describe the crisis and AIK´s part in it? What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis? How did AIK communicate through the crisis? How was AIK´s image affected by the crisis? What did AIK do well/what could AIK have done better? To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper “Hockeyexpressen” has been analyzed as well as a text from AIK itself. The answers from the analysis has then been weighed against Hearit´s and Benoit´s theories on apologia as well as Coombs theory on the impact from previous crisis. An important conclusion is that AIK protects its image during the crisis by using the strategy “shifting the blame”. AIK also redefines the picture of a true supporter by questioning the acts of some of their so called “fans”. AIK´s redefinition also serve to correct the news papers misleading use of different epithets on the same category of people. However, although their image stays more or less intact AIK fail to communicate the need of a broader responsibility from the society when it comes to the problems caused by sports related hooliganism.

The tsunami in Thailand in 2004, 9/11 and hurricane Katrina in New Orleans 2005 are all reminders that no organization is immune to crises, which also means that all organizations should be prepared and know how to handle a crisis if one was to occur.   A case study has been conducted, on a crisis regarding a fire that occurred on the 31st of July 2014 in Västmanland, Sweden. Through Qualitative interviews empirical data was gathered and then analyzed together with our theories and previous research. The purpose of the study is to analyze how the municipalities affected and the County Administrative Board of Sweden handled and communicated with/to the public during the fire that spread in Västmanland 2014.   Our study shows that a risk analysis and analysis of surroundings is crucial in anticipating a crisis event and that it is essential for organizations to undergo training to prepare organization members on how to handle a crisis. Another conclusion is that the need for information is large during a crisis event and grows throughout the entire course of the crisis. The crisis that we studied had a lack of information, but at the same time the public’s need for information is a need that can’t be satisfied during a crisis. And if the organizations concerned do not satisfy the public’s need for information, rumors will start to disseminate to cater to the public’s needs. Rumors have always been a part of crisis communication but has with today’s technologies assumed a digital form which means that they can spread to a wider group of people. The digital and social media constituted of an essential tool for the affected stakeholders crisis communication and the local radio played an important role in managing the crisis.

Introduktion: Under 2011 till året därpå var två politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och Håkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffären. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jämförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick? Problem: Vad är det som skiljer Bildt från Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tusläran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt? Teori: Med statusläran (stasis theory) kan en sakfråga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (”ställning”): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det ägt rum (fakta), om det var mord eller självförsvar (definition), om det var rätt (kvalitet) samt om frågan ska avgöras i annat forum (procedur). Fakta och proce-dur är starkast försvar, definition och kvalitet svagast. Metod: Kvalitativ retorisk analys av Bildt och Juholts medieframträdanden i tv och radio, där medierna anklagar och aktörerna försvarar sig i en dialogsituation. Resultat: Bildt använder mer eller mindre uteslutande ett bevisande (fakta) och överförande status (procedur). När ny information är motstridig, hävdar han att den ska beskrivas an-norlunda (definition). Juholt använder huvudsakligen ett kvalitativt status, ofta för att bedyra sin goda karaktär, även när han kunde valt ett mer lämpligt status. Flera fall har också upp-täckts där journalisterna ställt frågor som varit inramade (presupponerad) på ett tveksamt sätt, ofta på ett kvalitativt status. Diskussion: Bildt använder starkare status vilket får till följd att skandalen inte tenderar att utvecklas i lika hög utsträckning då frågor om moral och värderingar utesluts. Juholt har valt det svagaste statuset. Slutsatsen är att man inte ska välja en försvarsstrategi och hålla fast vid den, utan anpassa försvaret varefter som ny information blir tillgänglig och anklagelsernas karaktär förändras. Slutsatsen gäller reaktiv kriskommunikation, inte nödvändigtvis proaktiv. Dessutom föreslås tre nya analyskriterier till statusläran. Studien begränsas huvudsakligen av medievalet (radio och tv) eftersom bara en del av den medierade politiken fångas, liksom ty-pen av kris (etiska normbrott). / Introduction: During 2011, two major Swedish politicians, Carl Bildt (right-wing foreign min-ister) and Håkan Juholt (leader of the Social Democrats), were set under siege during a so called ‘media hunt’: The Ethiopiaswedes and the residence affair. Juholt was like a sponge absorbing every bit of critique, whereas Bildt seemed like Teflon in comparison. How did Bildt manage to remain in power, while Juholt had to resign? Problem: What sets Bildt’s rhetoric apart from Juholt’s rhetoric during the media hunt under 2011 in relation to the stasis theory? How do the journalists frame the media discourse for Bildt and Juholt? Theory: A controversy can be analyzed rhetorically with one of four stases of the stasis theo-ry: fact, definition, quality or procedure. E.g., a killing has either occurred or not (fact), it may be defined as murder or self-defense (definition), there’s a question if it was the right thing to do (quality) and if the controversy should be judged in another forum (procedure). Fact and procedure is the strongest defense, definition and quality is the weakest. Method: Qualitative rhetorical analysis of Bildt’s and Juholt’s media appearances in TV and radio, where the media accuse and the politicians defend themselves in a dialogue situation. Results: Bildt uses more or less exclusively the stases of fact and procedure. When new in-formation is contradictory to fact, he claims that it should be described differently (stasis of definition). Juholt mostly uses a stasis of quality to assert his good moral character, even when he could’ve chosen a more appropriate stasis. A few cases where the journalists’ questions have been framed (presuppositioned) in a questionable manner have also been found, often in a qualitative stasis. Discussion: Bildt uses stronger stasis which prevents the scandal from evolving and therefore excludes questions about morals and values. Juholt uses a weaker stasis. The conclusion is that one shouldn’t select a rhetorical self-defense strategy and stick to it; rather, the defense should adapt to new information as well as changes in the type of accusation. This conclusion holds for reactive crisis communication, not necessarily proactive. Three new analytical criteria for the stasis theory are also offered. The study is primarily limited by the type of crisis (norm transgressions) and the choice of media (radio and TV) because only a part of the mediatized politics is captured.