No description available.

<p>Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme.</p>

<p>En jämförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition.</p>

<p>Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.</p>

<p>En studie om religionsämnets utveckling under 1900-talet genom läroplanerna och en religionsdidaktisk debatt om ämnets vikt och svårigheter. Vidare en empirisk undersökning om vad lärare och elever tycker om ämnet i grundskolan.</p>

<p>Förr hade religionen, i form av ”kyrkan mitt i byn” en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.</p><p>Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället. <strong>Sekulariseringen</strong> består i att kristendomen som det västerländska samhällets dominerande världsförklaring och värderingsgrund stegvis går tillbaka och ersätts av en naturvetenskaplig världsbild där var och en i samhället lämnas åt sig själv för att bilda sin egen individualiserade världsbild. Processen börjar under renässansen, förstärks från och med upplysningstiden och slår igenom på bred front under 1900-talet.</p><p>Sånt som de religiösa institutionerna haft makt att besluta om och haft stort inflytande över har i och med utvecklingen förts över till sekulära institutioner.  Mycket ändrades i samhället, t ex ersattes de kyrkliga samfunden av kommuner, tvånget att besöka kyrkans gudstjänster avskaffades. I och med religionsfrihetslagen 1951 blev det även tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att bli medlem i något annat samfund, dessutom avskaffades kristendomsundervisningen m.m. Lagarna gav alltså en spegelbild av sekulariseringen som skedde. Idag är det därför enbart tio till femton procent av Sveriges invånare som bekänner sig som kristna och endast var tjugonde svensk som regelbundet besöker kristna gudstjänster. För många svenskar spelar varken kyrkans lära eller moral någon större roll och sekulariseringen har lett till att religionen blivit en privatsak.</p><p>Undersökningar som gjorts under de senaste årtiondena ger en tydlig bild av Sverige som ett av de mest sekulariserade länderna i västvärlden. Även undersökningen som jag gjorde bland gymnasielever i Gävle gav en bild av att majoriteten av ungdomarna som deltog i undersökningen var icke-religiösa med varken kunskap om eller intresse för kristendom. Sekulariseringen har medfört en frihet för människor att själva välja bland livsåskådningar och att välja bort riter och religiösa traditioner. Men förlusten av religionen har skapat ett tomrum och längtan efter en djupare tolkning av tillvaron därför att det naturvetenskapligt baserade tänkandet tyvärr inte har kunnat tillgodose människors behov av att reflektera kring vad det finns för mening med tillvaron.</p>

<p>Uppsatsen berör tre lärares undervisning i religion under grundskolans senare år. I kvalitativa intervjuer berättar de om hur de strukturerar det didaktiska innehållet i undervisningen samt vilka mål och riktlinjer ur styrdokumenten som de grundar religionsundervisningen på. I bakgrunden presenteras kursplan för ämnet Religionskunskap, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en kortare presentation av innehållet som förekommer i läroböcker för religionskunskapsundervisning. Vidare berörs religionsämnets historik samt den mångkulturella situationen i den postmoderna skolan, med fokus på det mångreligiösa klassrummet och dess roll i religionsundervisningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kursplanen, läroplanen och läromedlen kompletterar varandra eller inte och hur lärarna formar didaktiken i ämnet i förhållande till detta. Resultatet visar att läroböckerna innehåller en viss dominans av religionen kristendom. Dock är läroböckernas innehåll skiftande vilket också undersökningen visar. Hos två av lärarna förekommer en något större betoning på det kristna perspektivet. Undersökningen visar att de tre lärarnas religionsdidaktik vilar på grunder hämtade från styrdokument, elevinflytande och egna initiativ och didaktiska lösningar, allt utifrån tradition i förening med mångkultur och mångreligiositet.</p>

<p>Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen:</p><p>1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn?</p><p>Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen.</p><p>Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov.</p><p>I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.</p>

<p>This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ”cleanse” the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models. It also tries to see how the ethical reflection of the Deutsche Christen was made from a christian standpoint. What concepts formed their morals?</p>