In this study, religiosity in prison is investigated. What opportunities are there for those detained to practice their religion and how did their religiosity change after they were detained? Six interviews were conducted to gain a better perspective of religiosity in prison. The focus is on Correctional Institution in Kalmar, where surveys have been conducted over a longer period but also the monastery at the Correctional facility in Kumla is discussed. Most interviews were conducted in the prison of Kalmar, in a room where religious conversations are conducted. The inmates’ and the prison guard´s name have been changed to protect their identity. A common thread throughout the interviews is that the religious group often talks about much more than religion. Detainees also talk about their involvement in these talks as an opportunity of breaking the everyday routines that occur in prisons. This strengthens Peter Berger and Thomas Luckmann´s theory that religion is a group phenomenon created, among other things, to feel a social connectedness.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.   The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.

The aim of this study is to examine the image of Judas Iscariot in popular culture with the help of two movies, The Last Temptation of Christ and Son of God. This study is based on a film analysis where a characterization is in focus. The method has also chosen to include intertextuality. This is because it is relevant to show how writers and filmmakers used the previous materials to create their own versions. Survey theory was based on a mediatisation-theory. This theory holds that the media's influence increases, so that now they can influence what religious beliefs people should have by viewing the version they want on TV. The surveys were done by transcribing parts of the movies, and describe what the character used for body language, how he looked and how he spoke. The study shows that both films chose to portray Judas in completely different ways. One chose to give a more biblical version of Judas, while the other created an alternative image. It was clear to see influences from past stories about Judas and especially the Bible, but also the Gospel of Judas. The results also show that both films chose to portray their version of Judas. This may be in relation to mediatisation creating different images of Judas with the viewers, and then also create new perceptions of him.

Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering.   Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker. Representation är ett begrepp som enligt Stuart Hall beskriver hur något återges och med hjälp av detta begrepp undersöks det även vilka representationer som görs av genus. Resultatet visar att det är en västerländsk representation som görs av praktisk och rituell dimension och där generaliseringar är vanliga. Det är således en typ av islam som står som norm och framförallt det protestantiska inom kristendom. Eleverna förutsätts också ha större förkunskaper om kristendom än vad de förutsätts ha om islam och det är svårt att genom böckerna få en fördjupad förståelse för varför personer praktiserar religion på ett visst sätt. Angående genus är detta något som inte nämns i kristendomskapitlen medan islam har egna avsnitt som diskuterar genus. Detta görs dock aldrig med hänsyn till det socialt konstruerade könet och inte heller ur ett kulturellt perspektiv. / Classrooms of today often consist of students from different cultures with different religious backgrounds. Since all students relate differently to religion it is difficult for teachers to give a fair description of the different religions they teach. It is important for the teachers to carefully point out that religion can be both individual and collective and not to give a stereotypical picture of any religion or its performers. The risk with a stereotyped version of a religion is discrimination since it is also common not to separate culture from religion.   A number of researchers claim that religion should be explained through different focus points or dimensions instead of a more traditional presentation consisting emergence, history, texts, view of man and so on. Theology professor Ninian Smart believes that religion can be defined based on seven different dimensions, therefore this paper aims at investigating what representations are made of the practical and ritual dimension in the chapters on Islam and Christianity in two different text books. Representation is a concept, which according to Stuart Hall, describes how something is being featured and based on his definition this paper will also investigates how gender is represented in the same chapters. The result shows that a western representation is present in the practical and ritual dimensions and generalizations are common. This means that it is mainly one version of Islam that is presented together with the evangelical part of Christianity. The students are also expected to have more pre-knowledge on Christianity than on Islam and it is difficult to through these books get hold of a deeper understanding of why people practice their religion in a certain way. Gender is totally absent in the chapters on Christianity while Islam has specific sections that only focus on this perspective. Although gender is present in the Islamic sections the term is never discussed based on gender-based social structures and not through a cultural perspective.

The purpose of this thesis is to investigate how men and women are produced in religious knowledge books for grades 4-6 in Christianity from a gender perspective. The four chosen textbooks are Upptäck Religion (2008), PULS Religion (2011), SO-Serien Religion 6 (2014) and Utkik Religion (2015). The theoretical part consists of Yvonne Hirdman and Jeanette Sky which are used to support my investigation. Previous research has shown that the male perspective dominates and that there is no focus on the role of women in religion. This thesis uses the genre staircase as an analytical tool and the texts in the teaching materials have been categorized into different levels based on a modified genre staircase. The study shows that two textbooks in religious knowledge show Christianity as human religion. The other two textbooks do the same but the difference is that the authors draw attention to why it looked like this. One of these books highlights the occasion at the beginning of the book, telling about all religions generally and the other book at the end of the book but only about Christianity. These books tells that the reason why women are not visible in history is because they took care of the children, so the man seemed more important in the stories. In addition, the survey shows that there is a clear gap between textbooks and the school's assignment in the form of Lgr11.

Sverige är rankat som ett av världens mest sekulariserade länder och frågan om religionens plats i det svenska samhället är ofta aktuell i samhällsdebatten. Samtidigt är flera av Sveriges mest etablerade biståndsorganisationer och Sidas ramorganisationer verksamheter med kristen bakgrund.  Detta är en teoriutvecklande studie som undersöker hur representanter från sådana organisationer upplever att bedriva biståndsarbete på kristen grund ifrån ett av världens mest sekulariserade länder. Hur påverkar i sin tur de upplevelserna hur de formulerar sin verksamhet?  Metoden som har använts är en kvalitativ fenomenologisk analys av semistrukturerade intervjuer med representanter från sju organisationer. Resultaten framhäver bland annat att representanter från organisationerna ofta får anpassa språket i kontakt med representanter från den svenska staten och den sekulära svenska allmänheten. Undersökningen visar också att representanter från organisationerna upplever att ett sekulärt synsätt ses som en värdeneutral utgångspunkt i Sverige och att förhållningssättet från svenskt håll försvårar samarbetet med deras betydligt mer religiösa partnerorganisationer och mottagare. Detta gör att representanter från organisationerna tycker att handläggare på Sida och andra representanter behöver mer religionskompetens och förståelse för deras sammanhang. Studiens resultat kan vara till hjälp för aktörer inom svenskt bistånd och möjliggöra en fördjupad förståelse för organisationer med kristen prägel.

Följande studie ämnar studera hur en grupp präster inom Svenska Kyrkan ser på den mänskliga naturen i relation till cybernetiska organismer. Syftet med studien var att ta reda på deras uppfattningar av gränsen mellan människa och maskin. Detta ansågs vara viktigt eftersom deras syn på människans natur kan ge en djupare inblick i den pågående debatten om mänsklig förbättring mellan forskare och religiösa företrädare. Teorier som har använts i studien är transhumanism, biokonservatism, posthumanism samt Donna Haraways cyborgteori. För datainsamling har det genomförts fyra semi-strukturerade intervjuer med präster från olika församlingar inom Svenska Kyrkan. Totalt har det identifierats fyra olika kategorier som har angetts utgöra den mänskliga naturen: ”Innehav av en komplex inre värld”; ”Koppling till någonting större än den fysiska/materiella verkligheten”; ”Förfogande av en fri vilja inom en begränsad ram” samt ”Härkomst från ’det naturliga’”. Resultatet har visat att dessa kategorier har en rad olika relationer till cyborgkonceptet och mänsklig förbättring.

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer. Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem.

Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme.

Starting in the socio-cultural changes associated with the recent proliferation of various post-terms, this essay explores Mattias Martinson’s proposal for a theological response to these developments. Based on Martinson’s Post-Christian Theology and The Cathedral in the Center, the essay sketches a post-Christian theology that attempts to transcend both traditional Christian theology and atheism as a response to a societal situation of widespread disbelief. To address the ambivalence of the post-Christian society, post-Christian theology needs to be open, adaptable, and provisional, characterized by a ‘neither/nor’ and an ‘in-between,’ rather than by strong metaphysical claims. In a second step, the essay investigates the post-Christian Christian church. To this end, the essay develops an ecclesiological heuristic model to examine the ecclesiological implications of Martinson’s proposal. Situating the Christian church in the nexus of tensions between the divine and the human, the past and the future, and the open and the bounded, the essay demonstrates how the post-Christian church breaks with the established ecclesiological thinking about the church, rejecting the divine elements, the normativity of past and future, and the boundedness of the church. The result is a flattened or weakened church that is better described as a post-Christian atheist church.