Carl Lindhagen (1860-1946) is one Sweden’s most productive members of Parliament in history. Under his time in the second- and first chamber he wrote a total number of 1011 bills. He was in his time known as a freethinker and utopist, and furthermore as a driving force behind several issues for example Norrlandsfrågan (against the purchase of homesteads by the forest industry in northern Sweden), women’s suffrage and for peace and disarmament. In 1922, Carl Lindhagen put forth a proposal to the First Chamber in which he pleaded for the Lutheran doctrine in Sweden's state church, to be replaced by Christianity. What the proposal meant and how it would be implemented has not, what I have been able to find, been investigated before. Based on Lindhagens bill, the thesis aims to examine Carl Lindhagen's views on spirituality, Christianity, and ethics and to incorporate them into his view of society. A special focus is placed on the school's role in Lindhagen's future vision. The overall question for the study is whether Carl Lindhagen's ideas have been implemented today, already passed or even utopian demands which are still waiting to be articulated and applied? The method for the survey is taken from Mats Alvesson's and Kaj Sköldberg's aletic hermeneutic approach, where the hermeneutic circle oscillates between pre-understanding and understanding. The theoretical edifice for the thesis is that empiricism, facts, can never be distinguished from the interpretation, the understanding, but instead is the result of it.The result of the survey is that Lindhagen's view of Christianity was inspired by Viktor Rydberg and Tolstoyanism. For Lindhagen, Christianity meant the truth about a social ethic, which Jesus, but also previous philosophers and founders of religion, had taught. Man carried the truth within himself, but he risked being lost if he only pursued power and material possessions. Instead, spirituality, the virtues, needed to be cultivated. Truth and spirituality would direct man toward the "good will," the will to do good, which I associate with Jennifer A. Herdt's concept of excellence-prior eudaimonism. Through the moral development of individuals, society also became moral. To get there, the school needed to be transformed from a study- to an education school in the Bildung tradition. Which in turn would create a classless society where individuals could, through dialogue, organize society to the best of their ability. My understanding is that Lindhagen's view of society can be described as deliberative democracy. It also touches on Jennifer A. Herdt's dialogical humanism.In conclusion, Lindhagen's view that an equal and democratic society can not only be created through material prosperity but must also be based on the moral aspirations of individuals is still relevant and has its advocates in the contemporary ethical debate.

No description available.

Detta arbete är en kunskapsöversikt där fokus ligger på att redovisa hur homosexualitet har inkluderats och speglats inom det svenska samhället och inom den svenska skolan. Det som också påvisas är hur den kristna tron har påverkat undervisningen i skolorna samt hur religionsundervisningen förhåller sig till ämnet idag. Under arbetet har vi fokuserat på frågor såsom: Hur berörs homosexuella i samhälle och i skola? Hur kan undervisning påverka elevernas medvetenhet? Hur påverkar den kristna protestantismen synen på homosexualitet hos människan och i samhället? Med hjälp av datasökningar på Swepub har vi hittat avhandlingar och annan forskning som hjälpt oss att nå fram till det resultat vi eftersökt. Med denna forskning har vi kunnat komma fram till att kyrkans roll i samhället har varit en stor del i hur synen på homosexualitet har varit. Detta har i sin tur även påverkat den svenska skolan och religionsundervisningen. Forskningen har kunnat ge oss en inblick i hur det är för både barn och vuxna att leva som homosexuell i det svenska samhället samt hur det har utvecklats med tiden. Rättigheten att leva fritt har inte alltid varit en självklarhet som homosexuell och med hjälp av litteraturen och de källor vi hittat har vi kunnat följa förändringen till ett mer rättvist samhälle. Förr hade kyrkan och kristendomens trosuppfattning en stor inverkan i människans tankesätt vilket resulterade i att samma tankesätt framkom i den svenska undervisningen. Forskningen har hjälp oss att förstå innebörden av ett samhälle och en skola som inkluderar varje individ och uppmärksammar deras rättigheter oavsett sexuell läggning. Detta utan att mötas av hot eller missgynnande av omgivning. Den forskning vi tagit del av visar hur värdegrundsarbetet i skolan är ett givande koncept för att motverka utanförskap och diskriminering i samhället.

Arbetets syfte är att försöka skapa insikt i hur det kan se ut i svenska skolor vad det gäller religiösa attityder avgränsat till utvalda kristna minoriteter i Sverige samt att bidra till en förståelse för hur olika grupper kan påverka varandra och hur fördomar fungerar. Detta görs genom en pilotstudie i form av en enkätundersökning bland förstaårselever på gymnasiet angående deras uppfattningar av utvalda svenska kristna minoriteter. Resultatet analyseras genom de gruppsykologiska teorierna ”Social Identity Theory” (SIT), ”Self Categorization Theory” (SCT) och ”Common Ingroup Identity Model” (CIIM) samt i förhållande till forskning om religiösa trender i Sverige. Det enkätsvaren presenterar är en allmän neutralitet mot de utvalda rörelserna med undantag för Jehovas vittnen som istället ses primärt negativt. I diskussionen sätts de gruppsykologiska teorierna, undersökningens resultat och den nuvarande läroplanen för grundskolan i gemensam kontext.

Syftet med den här studien var att undersöka hur kristendomen och kyrkan har påverkat undervisningen i Sverige genom historien samt hur denna påverkansfaktor har förändrats under tre specifika historiska tidsperioder. Studien undersökte även hur lärares didaktiska val påverkades av de kristna inslagen i undervisningen under de tre valda historiska tidsperioderna. Genom detta syfte formulerades tre frågeställningar: · Vad fanns det för kristna inslag i form av texter och praktiker i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Vad hade biskopar och präster för roll i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Hur påverkades lärarens didaktiska val genom de kristna inslagen i undervisningen enligt de tre olika skolformernas skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? För att besvara frågeställningarna gjordes en kvalitativ textanalys av tre utvalda läroplaner: SO 1561, SO 1724 samt UP 1919. Textanalyserna utgick ifrån läroplansteorin samt den klassiska och realistiska läroplanskoden. Svaren på frågeställningarna presenteras i resultat-, analys- och diskussionsdelen. Studien visar kyrkans och kristendomens genomgående inflytande i svenska skolan i de tre läroplanerna. Resultaten visar även att det kristna inflytandet i skolan har minskat genom åren genom att de kristna praktikerna i läroplanerna, vilka har undersökts i denna studie, har reducerats i förekomst och omfattning i undervisningen. Orsaker till förändringar mellan läroplanerna kretsar kring samhällsförändringar såsom boktryckarkonstens utveckling, demokratiseringen samt industrialiseringen.

Den här uppsatsen undersöker hur religiöst laddad retorik, innefattande hänvisningar till religiösa texter, religiöst laddad jargong och värdeord potentiellt kan bidra till skapandet och upprätthållandet av maktstrukturer inom utvalda religiösa rörelser, samt huruvida religiös retorik får som konsekvens att medlemmar inom rörelserna på olika sätt blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda. Rörelserna som behandlas i uppsatsen är Livets Ord, Jehovas Vittnen (i Sverige) och Knutby Filadelfia. Tillämpade metoder är kritisk diskursanalys (CDA), samt etnografisk innehållsanalys (ECA). Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i argumentationsanalys- och teori, samt maktteorier utvecklade av Max Weber gällande legitima auktoriteter och Pierre Bourdieu gällande makt som symboliskt våld. Materialet som analyserats inkluderar inspelade intervjuer med tidigare medlemmar från samtliga rörelser, hämtade från podcasts, radio- och teveproduktioner som är fritt tillgängliga för allmänheten. Reportage och debattlitteratur författade av journalister och kritiker har även bidragit till analysen. Den etnografiska innehållsanalysen, tillika tematiska analysen, av intervjumaterialet resulterade i fem distinkta teman; alternativa tolkningar av bibelverser som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiöst laddad jargong som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir sexuellt utnyttjade; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir ekonomiskt utnyttjade; samt alternativa tolkningar av bibelverser i legitimerande syfte. Resultatet från den kritiska diskursanalysen indikerar att det i viss eller hög utsträckning förekommer religiöst laddad retorik som får som konsekvens att medlemmar blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda inom samtliga rörelser, samt att den religiösa retoriken potentiellt bidragit till skapandet och upprätthållandet av de maktstrukturer som gått att finna inom rörelserna.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42).  Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.).  Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av kvinnor är konstruerad i tvånyproducerade stadie-läroböcker i religionskunskap för årskurs 7-9. Syftet är även attundersöka vilka värderingar och normer som kommer till uttryck genom de texter och bilder som finns i läroböckerna samt hur dessa värderingar och normer ser ut i förhållande till Lgr 11. Den teoretiska delen utgörs av Jeanette Sky och Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelsson. Tidigare forskning har visat att det manliga perspektivet dominerar och att det saknas fokus på kvinnans roll i religionen. Uppsatsen använder genustrappan som analysredskap och texterna i läromedlen har kategoriserats in i olika nivåer utifrån en modifierad genustrappa. Undersökningen visar att den ena läroboken är mer genusmedveten än den andra, dock varierar genusmedvetenheten såväl mellan läroböckerna som mellan beskrivningarna av religionerna. Den rådande framställningen av kvinnan är att hon oftast marginaliseras och osynliggörs i läroböckerna, däremot är det uppseendeväckande att de mest genus- och jämställhetsmedvetna texterna var de som behandlade islam. Dessutom visar undersökningen på att det råder ett tydligt glapp mellan läroböckerna och skolans uppdrag i form av Lgr11.

The purpose of this qualitative research study is to examine how the personality cult that has been built around Donald Trump is being sustained and upheld by Christian prophecies and statements. This has been done by analyzing five books that centers around prophecies and comments made by the evangelical Christian right in America. The study answers two main questions: How is the personality cult around Donald Trump maintained through the use of prophecies and statements by the evangelical conservative right in the USA? What purposes do prophecies for the evangelical right serve in the personality cult of Donald Trump? The result of the study shows that the evangelical right supports the personality cult of Trump by building an image of him as Gods chosen and anointed one, who will lead the nation to a better place. They do this by comparing Trump with biblical leader figures, by asserting that there is an ideological war coming to America where he is the savior, and by presenting him as the defender of conservative Christian values.