Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning. Ett analysverktyg som består av fyra olika kroppssyner har använts för att skilja de olika kroppssyner åt. I analysen har även en distinktion gjorts mellan holistiska och hellenistiska teologer.Resultatet visar på på att kroppssynerna är religionsöverskridande och bygger mer på om teologen tillhör den holistiska eller hellenistiska traditionen än vilken av religionerna man tillskriver sig. / All people at some point ask themselves what could happen after we die. Thoughts about death and the afterlife is always a current topic, not least within the science of religion. To be uncertain of the future can be intimidating and religions almost exclusively try to answer these questions and give peace to the troubled man. Something that have functioned as a solution to man’s fear of death in the Jewish and Christian tradition is the belief in the bodily resurrection.This paper provides a greater understanding of how Jewish and Christian theologians and traditions look at the body in connection with the bodily resurrection.To crystallize the variety of body visions that appear in this discussion a qualitative literature analysis have been used to analyse research from selected theologians. A tool that have been used for the analysis consist of four different body visions. The analysis also consist of a distinction between holistic and Hellenistic theologians.The result shows that the body views exceeds the boundaries between religions and depends more on if the theologican is part of the holistic or Hellenistic tradition than which religion they ascribe to themselves.

Den här studien presenterar, tolkar och analyserar Seyla Benhabibs kommunikativa etik samt undersöker vilka implikationer denna får för religionsdialog som praktisk diskurs. Med utgångspunkt från den kommunikativa etikens båda grundläggande principer om universell moralisk respekt och egalitär ömsesidighet samt idén om det radikalt situerade moraliska subjektet arbetar författaren fram ett förslag på normativa utgångspunkter för religionsdialog mellan kristna och muslimer i Sverige. Aspekter av genus och makt kommenteras särskilt. Studien visar på hur den kommunikativa etiken ställer långtgående krav på dialogens förutsättningar, förberedelser likväl som på dess deltagare. Samtidigt framträder en etik som inte väjer för kontroversiella frågor och obehagliga samtal. I studien framhålls dialogens upprätthållande och kontinuitet som det överordnade målet. / This study presents, interprets and analyzes Seyla Benhabib's discourse ethics, and investigates its implications for religious dialogue as practical discourse. On the basis of the fundamental principles of universal moral respect and egalitarian reciprocity, as well as the idea of ​​the situated moral self, the author proposes ten normative starting points for inter-religious dialogue between Christians and Muslims in Sweden. Aspects of gender and power are commented in particular. The study shows how discourse ethics impose far-reaching demands on the conditions of the dialogue, on the preparation of it as well as on its participants. The continuity of dialogue is emphasized as the overall goal.

This essay is an analysis of Brian Wood's Viking epic Northlanders, published by Vertigo/DC between the years of 2007-2012. The aim is to identify how Old Norse faith and Christianity are portrayed. This is done by using the theory of representation as developed by Stuart Hall and putting them into the historical context of a postmodern, secular western world of thought. The research shows a wide variety of religiosity in both Norse and Christian characters. Some common trends have been identified though, and these are a general appreciation of physical strength within the Norse religion and a general tendency in Norse religion to explain natural phenomena and to have fatalistic leanings while Christianity rather seeks to offer comfort in times of need. The results also show that one of the greater roles Christianity plays in Northlanders is contributing to, or sometimes forcing a societal change, while the practitioners of the Norse faith tend to lean toward stability. There is also a tendency to present the northerners as outcasts, while the Christian counterparts are part of an establishment.

Donald Trump tog världen med storm när han deltog i det amerikanska presidentvalet och sedermera blev vald. Uppsatsen undersöker om Donald Trump kan placeras på en fascistisk skala baserat på hans uttalanden i sex tal; samt hur det kristna stödet, som Donald Trump erhöll i valet, kan förklaras. Sex tal analyseras med basen i kvalitativ textanalys och kategoriseras i fem kategorier för fascism.   Det kristna stödet kan förklaras genom gemensamma värderingar, Lakoffs Strict Father morality, i kombination med rädsla. Rädslan över vad som ska hända med AFS med Hillary Clinton som president är stor, är en tung faktor för konservativa kristna att rösta på Donald Trump. Studien kommer fram till att Donald Trump kan klassificeras som semi-fascist då han delvis uppfyller de kriterier som studien grundar sig på. / Donald Trump chocked the world when he decided to run for president of the United States of America, and won. This study examines if Donald Trump may be placed on a fascist scale based on his statements in six speeches; and how the Christian support, that he received, may be explained. The speeches have been analysed based on a qualitative text analysis and been categorized in to five categories of fascism.   The Christian support may be explained by common values; Lakoff’s Strict Father morality, in combination with fear. The fear for what may happen to the U.S. with Hillary Clinton as president has a big impact on why conservative Christians voted for Donald Trump. The conclusion of this study is that Donald Trump can be classified as a semi-fascist as he partly fulfils the fascist criteria this study presents.

The separation between Judaism and Christianity is a subject which a large number of scholars within the study of religion have invested time and effort in. The field can surely be described as massive, and to figure out what has been said and done, and why so, is perhaps not the simplest of tasks. Here, however, an attempt to do so has been made in order to try and debone parts of a very large fish and se what it actually consists of. In what terms have some of the prominent scholars within the field described the separation between the two religions which have been considered to, at one point, be the one and same? By using a textual discourse analysis method, the aim for this thesis is to map some of the currents which have been dominant in the field of said separation and to seek the explanations behind them.

As teacher students, we have on many occasions come across and studied different textbooks for religion. The purpose of this bachelor thesis is to research how sex and gender are presented in the textbooks for the course “religion 1” in the Swedish upper secondary school. The two thesis questions are: How are sex and gender presented in two different teaching materials in the Abrahamic religions? How does school law's demands for equality manifest in the analysed textbooks? When limiting the scope of the research to get a manageable amount of data we chose two textbooks written after the new guidelines for the Swedish upper secondary school which took effect in the year 2011 and are used in the public schools in Gävle. Further limiting the amount of data we decided to only go into detail on the Abrahamic religions, which had dedicated chapters in each book. For the method we decided discourse analysis would be fitting as what we are researching is how sex and gender are represented in the text. As both textbooks contain images on almost every page we also use some methods for analysing images from the book Reading Images (Kress & Van Leeuwen 2006). The results showed a heteronormative discourse which is present in both textbooks and is especially noticeable when describing the relationship between God and man. God is usually described with the pronoun He while humans present in the books are referred to as she. The discourse also changes depending on the topic. In the topic of describing the history of the religions men are more present, and in the rare cases when women are present the text doesn’t treat them as individuals. When discussing the present questions about feminism and changing the religions to fit the modern society are more frequent, but even here God is referred to as a man and it’s described that mankind - she - is supposed to follow and obey.

<p>Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. </p><p>Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.  </p>

<p>Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?</p><p>Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (<em>Inte som min syster).</em></p><p>Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation.</p><p>Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.</p>

This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, Torsåker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin. It seems like several people from the grave field had a different origin then the rest.

I uppsatsen görs en kartläggande undersökning av den koreanska kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen är byggd på intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jämförts med undersökningar av koreanska kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats är att den koreanska kristna minoriteten i Stockholm är ett eget fenomen som i mycket skiljer sig från koreanska kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna är att församlingarna inte har lika stor roll som språk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande.