The aim of this study is to examine and summarize what some Jewish, Christian and Islamic theologians answer to the question about why God created mankind. The theologians are divided in two categories. The first category deals with the time which the theologians are from; the medieval period and the modern period. The second is focused on the religions from which each one of them are a part of. The goal of this study is to reach an understanding of what different answers there are to this question and what can be concluded from what has been said. This study aims to solve this issue by working with three questions: What explanations and interpretations from medieval and modern theologians with Jewish, Christian and Islamic view give light to why God created man? What can be said of the examined answers to this question? What strategies can handle the problem of discord about why God created man? The conclusion of this study shows from the gathered data what can be said about human nature. The interpretations of the story of Adam and Eve for example, show that man and woman share a strong bond between each other due to having been created simultaneously and sharing one body. What this study contributes to as well is two alternative strategies that can help handle the problem of discord.

Based on studies of religion and atheism in Greece, which show different results, theinterest was aroused to study the matter more closely and in depth through qualitativeinterviews with four persons living in Chania in Crete where the Greek OrthodoxChristian culture has long been visibly established. The essay concerns the practice ofreligion as it is expressed through Greek Orthodox Christianity in relation to religiosity,atheism and secularization. The survey shows four people's views and experiences ofreligion, atheism, secularization and Orthodox Christianity and the church, as well as ifand how this affects their lives. The interview results have been analysed in comparisonwith surveys and literature regarding Orthodox Christianity, religious practice, atheismand secularization. The analyses show that there are very different thoughts and beliefsabout the concepts of religion, atheism and secularization, perceptions about the concepts'relationship to each other and to what extent this affects the interviewees. The discussionmentions the degree of religiosity and religious practice in relation to the view of atheismand secularization as well as a possible ongoing loosening of the tradition of the OrthodoxChurch.

Modernismen utmanade den kristna läran och dessa effekter kvarstår in i postmoderniteten. Inom teologin gav kravet på ett vetenskapligt svar på modernitetens frågor upphov till sökandet efter, och forskningen om, den historiske Jesus, som varit ett centralt tema i studier av Nya testamentet under de senaste tvåhundra åren. Det fanns ett överhängande behov av att veta vem Jesus var, hur han levde och uppförde sig, vad hans värld bestod av och vilka ord han faktiskt uttalade. Forskningen om den historiske Jesus kom att utvecklas i olika faser och avslöjar en pluralistisk förståelse av Jesus. Den första fasen syftade till att upptäcka de konkreta handlingar som Jesus utförde. Den andra fasen försökte fastställa Jesu sanna logia. Under den första delen av 1900-talet var dock många inflytelserika tyska exegeter djupt engagerade i åsikter som stod mycket nära nazismen, och några av dem – i Houston S. Chamberlains spår – gjorde allvarliga försök att beskriva Jesus som arisk. I den nuvarande tredje fasen av forskningen återupptäcktes däremot Jesus som jude, inbäddad i den judiska kulturen och religionen på sin tid. Detta blev ett tillfälle för en återgång till kristendomens judiska rötter, som tog hänsyn till både de brytningar och det beroende som de första kristna hade av sin judiska samtid. Denna återgång inledde en process av judaisering av den kristna tron. Ett tydligt tecken på denna judaisering är framväxten av messiansk judendom, som idag sprids över hela världen. För att betona Jesu judiskhet ifrågasätter dessa Jesustroende messianska judar de flesta av de kristna läror och doktriner som utvecklats under kristendomens två årtusenden, särskilt förståelsen av Messias. Den messianska judendomen kom att utvecklas i Nordamerika under slutet av 1960- och 1970-talet, från en gren av rörelsen Hebrew Christians till en massrörelse av Jesustroende judar som på ett utmanande sätt hävdar en ’autentisk’ judisk identitet. Resultatet av den nuvarande tredje forskningsfasen har haft ett avgörande inflytande på denna identitetskonstruktion.

Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.

Finns det ett religiöst anspråk i Disneyfilmer? Är det kristna symboler åskådaren bevittnar, är de återkommande samt vad har dessa för inverkan på det psykologiska hos människan och vilken inverkan Disney har på omvärlden? Utifrån ett jungianskt perspektiv tar denna uppsatsen ansats i att förstå hur symboler gör anspråk på det psykologiska hos en människa och vad dessa symboler kan innebära. Baserat på symbollexikon och andra källor har en symbolanalytisk analys utförts genom att identifiera symboler och vilka betydelser symbolerna innefattar. Studien behandlar även hur ett barn påverkas av det världsomfattande bolaget Walt Disneyskapade, samt vad symboler som integreras i Disneyfilmer har för inverkan på barn. Genom att titta på ett urval av Disneyfilmer och noterat symboler som är anmärkningsvärda har en uppsats vuxit fram.

This interview study examined the religiosity of eight Ukrainian refugees. The aim of the bachelor thesis was to study how religiosity and religious commitment are affected as a result of war and flight. The data was collected through eight semi-structured interviews and then analyzed based on previous research and theories, like Charles Glock´s theory of deprivation and Peter L. Berger and Thomas Luckmanns theory of plausibility structure. The results of the study showed that no one lost their faith in God due to the war, the escape and the arrival in Sweden. For some of the refugees, faith in God had become stronger and religious commitment had increased. This can be explained by the theories about deprivation and change in plausibility structure. The distinguishing feature of the study was that the bomb shelters in Ukraine became a place for faith in God, even for people who had not been religious believers before. The confined place, the physical proximity to other people, the collective in prayer created an important community for the affected people. People who were not believers before the war did not develop a religious faith after the escape. The conclusion of the study was that faith in God becomes tangible in war-torn situations where people fear for their lives. Religious affiliation and community was important for the Ukrainian refugees and was shown for example through increased church involvement in Sweden to find comfort and meaning.

This research overview addresses how Christianity and Islam are represented in Swedish religion textbooks for lower- and upper-secondary schools. It also scrutinises how pupils positioned in either one of these religions perceives the representation during non-confessional religious education. The aim of this essay is to clarify, for religion teachers in Sweden, the importance of analysing textbooks intended for use. The study aspires to encourage religion teachers to be more aware of how they unconsciously/consciously present these religions and their adherents partaking in the class. The findings in this research indicate that teachers and textbooks legitimise and/or delegitimise the systematic and constructed social hierarchy that can enable an “us versus them” mentality. Moreover, it shows that some religion textbooks portray these two religions stereotypically as, among other things, homogenous and outmoded. These stereotypes can transfer and emerge on a classroom level, affecting students positioned within Islam and Christianity with frustration and worry. Stressing that a misrepresentation of their religions might influence their classmates to intolerance and scepticism. The selection of studies used in this essay was found through searching in the following research databases: Libsearch (EBSCO), Swepub and ERIC. The composed material shows that textbooks and teachers can either reinforce or prevent the production of negative preconceived notions of these religions.  Deviating from generalising and reproducing the implied stereotypes has been challenging. Worthy of acknowledgement is the awareness of both our and the researchers’ backgrounds which is predominantly Euro- and Christocentric. Even though there is a great and firm dedication intending to digress from this, our white European heritage and Christian roots will influence this analysis unintentionally.

Denna uppsats behandlar ämnet Ingemar Hedenius och hans syn på kristendomen och religion. Dessa två frågeställningar är vad uppsatsen är byggd på. Vilken filosofisk kritik har riktats mot Hedenius behandling av gudsbegreppet? Hur ska denna kritik mot Hedenius värderas? Vilken roll spelar retorik i Hedenius argumentering? Jag har besvarat dessa frågor med hjälp ifrån relevant litteratur, videoklipp samt sökt information på nätet. Hedenius valde på ett provokativt vis skriva en bok om tro och vetande, dels för att filosofi intresserade honom men också som revolt mot sina föräldrars kristna tro. Han möttes av mycket kritik för sin bok men stod upp för sina åsikter och argumenterade gärna för dessa. Slutsatsen jag har kommit fram till genom detta arbete är att Hedenius bakgrund spelar en ganska stor roll till varför han valde att börja med religionskritik samt att hans sätt att framföra kritiken var speciell och kontroversiell för hans tid.

No description available.

<p>This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, Torsåker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin. It seems like several people from the grave field had a different origin then the rest.</p>