The purpose of this study is to present a critical analysis of how certain themes of the Norse pagan religion are portrayed in ten selected textbooks used for Religious Science education in grades one through nine. The themes included in the analysis are; the description of the transition from the Norse Pagan religion to Christianity; Adam of Bremen’s portrayal of human sacrifice, and lastly Ibn Fadhlan’s characterization of widow burning. By using a critical knowledge text analysis, and applying a theoretical starting point that pedagogical material analyses and interprets events from a specific perspective; in this case from a Christian perspective, I have from the study concluded that the chapters covering the Norse pagan religion in these textbooks have a distinguished Christian bias seen as the norm. The themes analysed in this study all describe different phenomena in a similar way and make use of the same sources, even though these are often questioned. The Christian religion is delegated a prominent role whereas the Norse pagan religion is portrayed as it’s opposite, undeveloped and barbaric.

Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer? Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster). Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation. Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.

Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende.  Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon’s anthropology, his soteriology and epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism. Nevertheless, Kenyon’s theological system is eccentric compared with Christian faith, but it is also divergent from New Thoughts rejection of the atonement of Christ. Kenyon’s doctrine of perfect health and the possibility for a Christian to experience completely divine healing through faith is explained by his eccentric theological system. Therefore it is suggested that Kenyon is a predecessor of positive thinking dressed in a mix of Christian doctrines, New Thought ideas and a pragmatic adaptation of psychological and religious pragmatism.

I juli 2017 rapporterade lokalmedia om en händelse i stadsdelen Rud i Karlstad, på platsen för en tilltänkt moské. Snart stod det klart att den pentekostalt kristna rörelsen International Mission Church Karlstad stod bakom vad som visade sig vara en ceremoni. Denna uppsats syftar till att undersöka vad det var som egentligen hände. Vidare ingår uppsatsen i forskningsprojektet ”Karlstads moské – förhandlingar om islam i Värmland”. Ett studentbaserat projekt vid Karlstads universitet som behandlar islams utveckling i Värmland från olika aspekter. I projektet belyser denna studie det religiösa motståndet mot moskébygget. Med hemsökelseriter samt textritualisering som teoretiska utgångspunkter konstateras att det ceremoniella görandets syfte var att skydda platsen samt att visa sitt missnöje mot nämnda moské. I ett manifest som ligger till grund för undersökningen uppmanas det till andlig krigföring mot det som går emot församlingens värderingar. Studien får dels sin relevans genom bristen på rituella skildringar och dels genom det faktum att islam och islamkritik är ett relevant ämne i dagens samhälle. / In July 2017, local media reported on an event in the district of Rud in Karlstad, at the site of an intended mosque. Soon it became clear that the Pentecostal Christian communion International Mission Church Karlstad, was accountable for what proved to be a ceremony. This essay aims to examine what really happened. Furthermore, this essay is included in the research project ”The Karlstad Mosque – Negotiations on Islam in Värmland”. A student-based project at Karlstad University that deals with Islam’s development in Värmland from various aspects. In the project, this study illustrates the religious resistance against the mosque. With rites of affliction and text ritualization as a theoretical premise, it is stated that the purpose of the ceremonial process was to protect the site and to show the communion’s dissatisfaction with the mosque. In a manifesto, that is the basis for the examination, it is called for spiritual warfare against what goes against the values of the communion. The study is partly relevant because of the lack of ritual depictions and partly by the fact that Islam and Islam criticism is a relevant subject in today’s society.

Tidigare forskning visar att dagens religionskunskapsundervisning tenderar att ha ett sekulariserat perspektiv som norm i klassrummet. Denna norm resulterar i exkludering av religiösa elever samt en negativ inställning till individer med religiös tro. Vidare upplever elever att religionsundervisningen snarare fungerar som en arena för hat, skämt och utsatthet än bidrar med kunskap för att förhindra detta. Denna uppsats har för avsikt att undersöka elevernas upplevelse ytterligare. Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i årskurs tre på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever religionskunskapsundervisningen i ett sekulariserat Sverige. Studien genomförs med hjälp av metoderna observation och enkät där en grupp om tio elever och en lärare observeras under två lektionspass i kursen Religion 1 på gymnasiet. Eleverna svarar därefter på en enkät vars frågor baseras på observationens fynd samt tidigare kunskaper. Resultatet analyseras sedan med hjälp av hermeneutik. Slutsatsen av studien är att majoriteten av eleverna i årskurs tre på aktuellt program vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever att den undervisning de får i religionskunskap stämmer överens med styrdokumenten för Gy11 – den är allsidig och förespråkar ingen separat religion, vilket i vissa avseenden säger emot den tidigare forskning uppsatsen presenterar.

Female religiosity has during the last couple of decades become a subject of interest within sociology of religion. Womens’ way of negotiating their Christian identities, in relation to traditional understandings of them, are particularly interesting in the field of mediatization, where different forms of digital media have been shown to provide new possibilities for female religiosity to become visible. The purpose of this bachelor thesis is to explore this further by examining how female religiosity - visible through digital media - can challenge traditional structures of authority in christianity. This study is based on the instagram account feministpastorn, run by pastor Esther Kazen, which exemplifies how digital media opens up new spaces for women to negotiate their christian faith in relation to their feministic values. To explore this further these following research questions were formulated; 1) How does Esther Kazen relate her christian faith to her feministic values on her instagram account feministpastorn?; and 2) In what way can feministpastorn be viewed as an example of shifting authority, from a traditional (male) Christian authority to a - by a female Christian actor - newly established one? To answer these questions, the theory of mediatization, as a theory of religious change made possible by different forms of media, with a focus on a change in religious authority, was implemented in the analysis. Based on qualitative research this study shows how female religiosity can make possible a shift in religious authority by allowing women to establish their own authority, in relation to traditional structures of authority within Christian institutions. Hence, the digital medium can be seen as a platform where women can build a new position of authority in relation to existing traditional structures of authority. This study shows how feministpastorn undermines traditional authority through criticism and attempts to build a new authority by 1) appealing to the audience with humility; 2) highlighting herself, in opposition to identified problematics; and 3) using her traditional authoritative role, as pastor in Equmeniakyrkan, to enhance a new kind of authority in contrast to traditional structures of Christian authority, made possible by the digital medium instagram.

This essay is a try to present the Trikāya doctrine in Māhāyāna Buddhism as a model for a transcending theology that can help those who are living with a “dual Buddhist-Christian religious identity” to overcome conflicts between Buddhism and Christianity. By the Trikāya doctrine we can reach a deeper understanding of the mystical awakening to “Buddha beyond Buddha” (or “God beyond God” as some of the mystics tried to explain); i.e. the transpersonal Dharma and the transpersonal Logos beyond the limited individuals of Gautama and Jesus who both fully realized God as spiritual qualities in body, speech, actions and mind. The point is that we do not need to choose between the Buddha or Christ; instead we can look at them both as living examples of the realization of what Paul Tillich called the “Ultimate Concern” and “Being”.  And probably we can use this model for most religions.

We all know the great impact religion has had on the western civilization throughout an exceptional amount of time. It has been prevalent in a lot of fields and the political field is to no exception. Though The United States of America was founded on secular governmental terms, religion has come to have an immense impact on the field. In this dissertation, the two latest presidents of the country, Donald Trump and Joe Biden will be studied in the context of their speeches at the annual “National Prayer Breakfast”. The method used is that the transcripts of their speeches have been analyzed through three concepts: reality, utopia, and strategy they have then separately been linked to the domain religion.

Judendom och kristendom härstammar från samma rot, men trots detta ser diskussionerna kring abort olika ut bland religionerna. Den här uppsatsen syftar till att beskriva trosföreställningar kring livets begynnelse, besjälning och fostrets status som avgörande faktorer för hur synen på abort inom judendom och kristendom har sett ut sedan antiken fram till i dag. För att få svar på frågan analyseras officiella kyrkoläror inom katolicism samt judiska hållningar uttryckt i judendomens skriftliga auktoriteter (Torah, Tanakh, Mishnah och Talmud) samt av framstående post-talmudiska rabbiner. Dessa trosföreställningar analyseras även utifrån den antika hellenistiska kulturen och filosofin för att förstå hur dessa har påverkat judiska och kristna trosföreställningar. Därefter analyseras hur de beskrivna trosföreställningar också har påverkat synen på abort bland protestanter liksom bland ortodoxa och reformerta judar. Metoden som används är en allmän litteraturstudie som syftar till att beskriva kunskapsläget inom det valda ämnet. Resultatet visar att synen på abort och trosföreställningarna kring livets begynnelse, besjälning och fostrets status har varit relativt konstant inom judendom där abort generellt har fördömts, om inte abort har varit en nödvändighet för att rädda kvinnans liv. Detta har baserats på att fostret inte har ansetts ha samma rättigheter och status som den gravida kvinnan. Reformjudendomen har dock blivit alltmer liberal i frågan och menar att det är den gravida kvinnan som själv måste avgöra om en abort är etisk försvarbar eller ej. Den katolska kyrkan har i alla tider fördömt abort, men har inte varit konsekvent ifrån vilken tidpunkt en abort betraktas som mord. I dag betraktas ett foster som en person redan vid befruktningen, medan man tidigare har satt olika tidsgränser. De protestantiska kyrkorna bevarade till en början de katolska lärorna kring abort, men dessa kom sedan att slopas av de moderna protestanterna i och med moderniteten. De konservativa protestantiska kyrkorna fördömer dock generellt abort likt katolikerna. I dag betraktas abort bland moderna protestanter som någonting som den gravida kvinnan själv måste fatta ett beslut om. Det är tydligt att både judar och kristna har satt fostrets rättigheter och status i centrum som avgörande faktorer för synen kring abort, medan man i antiken generellt inte betraktade abort som någonting problematiskt ur fostrets perspektiv, status och rättigheter.