The aim of this study is to situate the locus of the Swedish branch of freemasonry, Svenska Frimurare Orden, in the contemporary religious landscape. The research questions are as follows: On what grounds can the Swedish branch of freemasonry be considered religious? If the Swedish branch of freemasonry is considered religious, how does it fit into the contemporary society among the plethora of new religious movements? In regard to the first question, a definition of religion is required, thus Bruce Lincoln’s theory with four domains of religion is used to decide to what extent the Swedish branch of freemasonry can be described as a religion or a religious movement. To be able to answer the second research question the four sociological narratives as presented by Meredith B. McGuire are used to analyze the results of our study.   The results are reached through examination of the common laws of the Swedish branch of freemasonry and the data found on their official website, combined with hermeneutic interpretation. Our conclusion is that the Swedish branch of freemasonry through its explicit connection to Christianity, in addition to its esoteric and occult practices both fits into a historical continuity regarding religion in Sweden, as well as with contemporary societal currents regarding new religious movements.

<p>Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.</p>

Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.

This study takes its point of departure in the tradition of Christian women covering their hair for religious and cultural reasons, hereafter called veiling. The aim has been to investigate what ideas were projected onto the veil in Sweden during the 19th and 20th centuries, as well as when and how the tradition of veiling disappeared among most Christian Swedes. My definition of what constitutes a veil has little to do with the form of the head covering. If an item is used in the mean of covering women’s hair for religious or cultural, rather than practical reasons, then it is considered to be a veil.In his first letter to the assembly of Corinth (1 Cor. 11), the Apostle Paul advocates a veil as a sign of women’s subordination. He also states that women’s hair is a sign of honour and to have it cut would be a disgrace. In 19th century Sweden, it was tradition among the rural populations for women to have long hair, covered indoors as well as outdoors. The sources show that people were aware of the words in 1 Cor. 11 about female subordination and the veil as a sign thereof. Women’s hair became the means for an individual’s inner body to show its virtues via the outer, physical body.In the mid-1920s it became popular for young women to cut their hair short. By accentuating how the world had changed, short hair became a symbol of modernity. Within a decade short hair for young women became the norm all over the country. There were no significant protests of this from the Swedish Church, though free-churches with a more fundamentalist understanding of the Bible remained disapproving. As the century progressed women gradually appeared bare-headed in church. Paul’s words about subordination became considered as an Oriental influence rather than a divine command. By projecting the inequalities of the sexes as an ancient Oriental idea, the western society’s identity as modern and democratic could be asserted. Essentially, everyone agreed that Swedish Christian women were not veiled, nor ever had been, nor should be. Hence the tradition of veiling disappeared in the Swedish Church without much notice.In the more fundamentalist Swedish Pentecostal movement the hair itself began to carry the religious symbolism otherwise given to the veil. In this manner, the hair had indeed become like a veil, as Paul had written. Renouncing long hair was in the end a renunciation of Paul’s words and the hierarchical system assigned by God. Nevertheless, short hair for women eventually became accepted within the Swedish Pentecostal movement as well.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view. This essay tries to dervie these traditions from the concerned magazines in an age of modernity and uncertainty.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Först genomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån det valdes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier om barndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker. Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner och pedagogiska syften som ”lättas upp” med hjälp av förströelse i form av glada och lättsamma bilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art. Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier för barn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturen kan sägas leva upp till dessa båda kriterier. Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen om det oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetenta barnet. Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxt samt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur.

De konfessionella friskolorna har de senaste åren varit ett hett diskuterat ämne med omfattande debatter och medial uppmärksamhet som följd. Kritiker har menat att skolorna bedriver en verksamhet som inte är förenlig med de värderingar det är avsett att skolan skall förmedla, medan försvarare har hävdat att skolorna är nödvändiga för att uppfylla kravet på religionsfrihet. Denna studie undersöker om och på vilket sätt de konfessionella friskolorna kan sägas svara mot de krav som ställs på dem utifrån de centrala styrdokumenten. Detta görs genom en idéanalys och kategorisering av de centrala styrdokumenten vilket resulterade i dimensionerna jämställdhet, funktion och kunskapssyn som särskilt viktiga pelare i skolans arbete. Detta kopplas sedan till en systematisk morfologisk analys av samtliga konfessionella skolors senaste tillsynsärende och samtliga anmälningar dessa skolor fått emot sig mellan 2013 och 2016. Studiens resultat visar att även om det finns flera områden där de konfessionella skolorna kan anses sköta sin verksamhet helt i linje med de centrala styrdokumenten så finns det också flera områden, särskilt inom jämställdhet, identitet, innehåll samt verklighetsorientering där de uppvisar allvarliga brister. Vidare bidrar studien med en analysmetod som framgångsrikt kan appliceras inom studiet av ideologiska värdekonflikter.

The purpose of this essay is to conduct a character analysis on Eugene Achike from Chimamana Ngozi Adichie’s novel Purple Hibiscus, to see whether or not the character is used by Adichie as a portrayal of colonial Nigeria and its values. I have done this by looking at the themes of violence and hypocrisy in relation to Eugene’s language usage, religious attitude, and behaviour towards others, and comparing these aspects of his personality with the attitudes shown by colonialists in colonial Nigeria. The more important issues that prove Eugene’s character is a portrayal of colonial Nigeria are: his utter disregard for his heritage and background, including the physical disregard of his father; his absolute control over his family members, both physically and mentally, which leads to violent outbursts if he is disobeyed; the fact that he is shown in the novel to be a direct product of the missionaries and colonial structure that was present in Nigeria when he grew up. These things, together with the subtle connections in Adichie’s writing that connect her novel to Things Fall Apart, firmly place Purple Hibiscus in the postcolonial category. Thus, I concluded that Eugene’s character is a portrayal of Colonial Nigeria. / Syftet med denna upsats är att genomföra en karaktärsanalys på karaktären Eugene Achike i Chimamanda Ngozi Adichis roman Purple Hibiscus, för att se ifall karaktären används av Adichie som en skildring av koloniala Nigeria och dess värderingar. Jag har gjort detta genom att undersöka två teman – våld och hyckleri – i samband med Eugenes användning av språk, religös attityd, och beteende mot andra, för att då jämföra dessa aspekter av hans personlighet med attityderna kolonisatörer hade i koloniala Nigeria. De viktigaste sakerna som bevisar att Eugenes karaktär är en skildring av koloniala Nigeria är: hans fullständiga ignoreing av sin bakgrund, inklusive den fysiska ignorering av hans pappa; hans absoluta kontroll över sin familj, både fysiskt och mentalt, vilket leder till våldsamma utbrott om han inte blir åtlydd; det faktum att han beskrivs som en produkt av missionärerna och koloniala samhället vid flera tillfällen i boken. Detta tillsammans med romanens subtila kopplingar till Achebes Things Fall Apart, placerar tveklöst Purple Hibiscus i den postkoloniala kategorin. Därmed drar jag slutsatsen att Eugene’s karaktär är en skildring av koloniala Nigeria.

During the 20th century, our planet and its population have faced a number of environmental challenges. The climate on earth is changing and it is most likely due to human activity and the destruction of the earth's resources, ecosystems and waterways. More recently a very active environmental movement is taking up more space in people's lives. In many ways, it can be considered that climate change, and the movement that accompanied it, created a generation of people who proclaim a doom as a result of human destruction of the planet. I have conducted qualitative online interviews with nine representatives from the Church of Sweden, mainly church pastors from southern Sweden, to see how they relate to climate change, their views on judgement day and how they respond to people in their office who have anxiety and are concerned about climate change and the possible destruction of the human race. The result shows that all respondents in the survey place a great focus on man's individual and collective responsibility in the care for the earth, that is, according to them, God's creation. Through Berger’s social-constructivist theories of secularization, the study shows that the climate movement itself sometimes lacks Christian values of optimism and Christian concepts, such as God's grace, forgiveness, and hope. It thus gives the impression that the movement in some ways has a secular character. In contrast to this, the representatives of the Swedish Church claim to have a hopeful attitude and mostly believe that climate change is not part of the eschatological prophecies described in the Bible. However, they often reason that one cannot know for certain what the future holds, but as they hope and long for Christ's return, they have no fear but instead put their faith in hope and in God. They believe there is a clearer optimism on their part in the form of forgiveness, grace and hope and are willing to lead by example by caring for people who fear and encourage them to hope and the trust in God.

Uppsatsens syfte är att undersöka Miles Aldridges fotografi Immaculée#5 som gestaltar en Jungfru Maria som innehar ett uttryck av extas. Med hjälp av Panofskys ikonografiska metod och feministisk och psykoanalytisk teori analyseras verket för att utforska hur det religiösa verket kan tolkas i en samtida kontext. Slutsatsen innehåller en konklusion om att en förhistorisk kontext om Jungfru Maria och genomförda kritiska analyser visar att Immaculée#5 kan representera ett visuellt kvinnoförtryck baserat på bland annat sexuell voyeurism. / The purpose of the essay is to examine Miles Aldridge's photograph Immaculée#5, which depicts a Virgin Mary holding an expression of ecstasy. Using Panofsky's iconographic method and feminist and psychoanalytic theory, the work is analyzed to explore how the religious work can be interpreted in a contemporary context. The conclusion is that a prehistoric context about the Virgin Mary and critical analyses show that Immaculée#5 can represent a visual oppression of women based on sexual voyeurism, among other things.