The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a modus vivendi. This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008</p>

Bakgrund: Historisk så har personer med funktionsnedsättning setts som asexuella. Forskning har dock motbevisat detta och sett att ungdomar med funktions¬nedsättningar har lika mycket sexuella erfarenheter som jämnåriga. Att ha en god sexuell hälsa är en mänsklig rättighet. För att kunna åtnjuta sina rättigheter är det av största vikt att få tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR] anpassat utifrån sina förutsättningar. Dock så visar forskning att hälso- och sjukvården generellt är dålig på att ta upp och informera om sexualitet. Syfte: Att genom fokusgrupper och intervjuer med habiliterings¬personal undersöka om, och i så fall hur, SRHR-frågor belyses inom habiliteringen. Metod: Fokusgrupper och intervjuer med personal inom barn- och ungdoms¬habiliteringen samt syn-, hörsel- och dövverksamheten. Analysen har skett genom tematisk analys. Kritisk realism och sexuellt medborgarskap användes som teoretiska perspektiv. Resultat: Samtal om SRHR förekommer till viss del inom habiliteringen. Emellertid är det antingen enskilda individer eller vissa yrkeskategorier såsom psykolog, kurator och sjuk¬sköterska som har de samtalen. Därtill är samtalen förbehållet vissa funktions¬nedsättningar, i synnerhet om beteenden uppstår som omgivningen uppfattar problematiska. SRHR lyfts nästan aldrig ur enbart ett hälsosamt perspektiv. Den här studien visar att ungdomar med rörelse¬nedsättning i princip aldrig får möjligheten att prata om sexualitet på habiliteringen. Detta beror till stor del på att personalen saknar kunskap samt att de här ungdomarna främst träffar arbetsterapeut och fysioterapeut, yrkeskategorier som sällan eller aldrig pratar om SRHR. Vidare saknas det övergripande rutiner och samsyn mellan enheterna för hur arbetet med SRHR ska gå till. Slutsats: För att ge ungdomarna den information om SRHR de har rätt till behövs ett proaktivt arbetssätt. Det behövs vidare ökad kunskap för samtliga yrkes¬kategorier inom habiliteringen samt rutiner på organisationsnivå för att implementera arbetet med SRHR i verksamheten. / Background: Historically, people with disabilities have been considered as asexual. However, research has shown that adolescents with disabilities have just as many sexual encounters as their peers. According to human rights, everyone has a right to sexual and reproductive health, regardless of disability. To be able to benefit from these rights, information about sexual and reproductive health and rights [SRHR] must be altered according to individual needs. Yet, research shows that healthcare workers rarely address these issues with their patients. Aim: The aim of this study was to explore if and how SRHR was brought up within the rehabilitation centres for adolescents with disabilities. Method: Focus groups and interviews with professionals working with adolescents with autism, intellectual disabilities [ID], mobility, visual, and hearing disabilities. The material was analysed using thematic analysis. The theoretical frameworks used were critical realism and sexual citizenship. Results: The topic of SRHR arose to some extent within the rehabilitation centres, this was mostly due to individual interests from the personnel or certain professions such as psychologists, counsellors, and nurses. When SRHR was brought up it was mostly with adolescents with autism or ID, and it was usually because of problematic issues such as offensive behaviour. SRHR was never brought up from a health perspective. All professionals reported lack of knowledge of SRHR. One group was completely overlooked in this regard: adolescents with mobility disabilities without ID. The main reason for this was the professionals’ lack of knowledge, but also that these adolescents mostly see occupational therapists and physiotherapists who did not address questions of SRHR. Moreover, these adolescents did not show any problematic behaviour, consequently SRHR was not mentioned. Conclusion: Knowledge and competence about SRHR is needed among the professionals. Furthermore, the rehabilitation centres need to establish protocols and routines on how to better address SRHR issues for all adolescents regardless of disability and what kind of healthcare worker they encounter. This is according to their human rights.

Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.

Full delaktighet i föreningar och i beslutsfattande processer för alla människor på alla nivåer anses vara eftersträvansvärt av internationella konventioner. Forskning visar dock att människor med intellektuell funktionsnedsättning upplever många inskränkningar i delaktigheten inklusive i delaktigheten i beslutsfattande processer. Det finns väldigt lite forskning som undersöker gemensamt beslutsfattande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever delaktigheten i beslutsfattande processer för att för att kunna förstå främjande faktorer. Kontexten för studien är intresseföreningar som har medlemmar och styrelseledamöter med intellektuell funktionsnedsättning, då föreningar tillhandahåller en bred mångfald av möjligheter för delaktighet i beslutsfattandet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv: Hur beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning den upplevda delaktigheten i beslutsfattande processer i en förening? Vilka faktorer för kognitiv tillgänglighet beskrivs som betydelsefulla för personer med IF? Studien utgår dessutom ifrån kritisk realism som vetenskapsteoretisk ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som analyseras med en innehållsanalys. Resultat som framkommer är att delaktigheten i beslutsfattande i de undersökta kontexterna upplevs ofta bra men att delaktighetsinskränkningar förekommer. Det finns ett flertal faktorer för kognitiv tillgänglighet som är betydelsefulla.

The focus of this thesis is to investigate how gender related concepts have used in practice from Simone De Beauvoir’s “The second sex”, to Judith Butler’s “Bodies that matters”. The other texts used are “the traffic in women” by Gayle Rubin, “Gender: an ethnomethodological approach” by Suzanne Kessler and Wendy McKenna and “Gender and power” by Robert Connell. In my theoretical part I use the idea that categories are human inventions, that no categories including those important to the gender issue are more correct than any other and that the usefulness of categories can only be measured by the usefulness of the theories attached to them. I am also inspired by the theory of critical realism that claims that research must focus on the internal mechanisms that causes the effects that we are observing. The method used is an adaptation of philosophical conceptual analysis where I have analyzed how gender related concepts such as “men” and “women” are used in my empirical material. The focus was to create an understanding of how gender categories where used in the texts that I where analyzing. There is also a metatheoretical approach where the empirical material is used in order to get an understanding on how to create new theories. The conclusions of this thesis is that the theoretical concept of gender has developed from a description of how social forces affected people in the category “women” different from those in the category “men” to a more and more intricate philosophical and theoretical discussion of how to understand and analyze this difference. The second conclusion is that all the authors of my material are struggling with how the relation between the sexed\gendered bodies and the social characteristics of men and women should be explained. This leads to a number of problematic conclusions that I claim can be solved by not using specific theories about gender but instead focusing on general social theories based on causality and internal relations that explains the phenomena that are studied.

Enligt den svenska förvaltningstraditionen, vilken bygger på den Weberianska byråkratimodellen, ska politiker fatta beslut och tjänstemännen verkställa dem. Men, relationen mellan politiker och tjänstemän i den kommunala vardagen förefaller inte vara så enkel. Förtroendevalda politiker upplever ett problem med att tjänstemännen har för stor makt, vilket leder till ett inflytande på den politiska processen som inte står i proportion till deras formella position. Problemet bottnar i att den Weberianska byråkratimodellen inte längre fungerar som ett vägledande ideal i praktiken. Den kommunala vardagen karakteriseras istället av en otydlighet i hur makten i praktiken konstitueras och distri-bueras i relationen mellan politiker och tjänstemän, med resultat att icke-förtroendevalda chefstjänstemän kan hamna i en maktsituation där de kommer i besittning av, förutom sin legitima chefsmakt, en reell politisk makt. Som en följd av detta kan våra svenska kommuner komma att ledas av en profession som tränger undan och kanske i praktiken övertar politisk ledning – en profession som enligt den Weberianska byråkratimodellen formellt ska vara politiskt maktlösa. Mot bakgrund av detta syftar studien till att bidra till kunskapen om de kommunala chefstjänstemännens politiska agerande och de maktförhållanden som konstituerar detta agerande. Med makt avses i avhandlingen en kapacitet att handla som ägs av agenter och som kan identifieras i kraft av chefspositionens varaktiga relationer med underliggande sociala strukturer mellan politik och förvaltning, mellan politiker och tjänstemän. Makt betraktas följaktligen som en förklaringsfaktor för att förstå chefstjänstemännens politiska agerande. Avhandlingen baseras på en fallstudie av kommunchefer, dvs. kommunens ledande tjänsteman som befinner sig i den omedelbara närheten av den kommunövergripande politiska ledningen, och som därigenom verkar i gränslandet mellan politik och administration. För att bidra till denna kunskap utvecklas i avhandlingen en analysmodell med utgångspunkt i den kritiska realismens synsätt på sociala strukturer och kausalitet. Modellen baseras på tre olika typer av analyser, en strukturell analys, en kausal analys och en förståelseanalys. Med hjälp av den strukturella analysen identifieras tre stycken strukturella maktresurser som kan ses som förbundna med den kommunala chefstjänstemannapositionen. Dessa benämns centralitet, kontroll över kritiska resurser, och närhet till makt. Med hjälp av den kausala analysen studeras vad och hur dessa maktresurser tillåter innehavaren av chefstjänstemannapositionen att påverka för att uppnå effekter. Analysen visar att de strukturella maktresurserna möjliggör för chefstjänstemannen att påverka hela den politiska beslutsprocessen genom att med rätt timing i ärendehanteringen, och de beslutsunderlag som ligger bakom detta, presentera olika problembilder och konsekvensbeskrivningar. Med hjälp av förståelseanalysen studeras chefstjänste-männens politiska agerande. Med utgångspunkt i en kritisk realistisk ansats kan de kommunala chefstjänstemännens politiska agerande förstås i termer av en proaktiv politisk roll som är inneboende i chefspositionens generiska karaktär. Den proaktiva rollen är intimt sammanlänkad med strukturella maktresurser genom det att den för sin existens kräver strukturella maktresurser som är förbundna med den kommunala chefstjänstemannapositionen. / Politicians are meant to make decisions and administrators are supposed to execute them according to the Swedish public administration tradition; a tradition built on the Weberian bureaucracy model. But, power relations between politicians and administrators in municipal practice do not appear as unambiguous as the tradition purports. Administrators have too much power according to elected officials, which in turn have an impact on the political process that is not consistent with the administrators’ formal position. This causes tension in the relations between politicians and administrators. The problem seems to stem from the fact that the Weberian bureaucracy model no longer serves as a guiding ideal in practice. Instead the local government practice is characterized by how vaguely the power is constituted and distributed in the social relation between politicians and administrators, resulting in the fact that non-elected public managers find themselves in a power position encompassing not only their legitimate managerial power, but also real political power – which is not consistent with the ideal bureaucracy model according to which this type of power is reserved only for elected officials. As a result the Swedish municipalities may be run by a profession that in practice take over the political leadership; a profession that in keeping with the Weberian ideal model is supposed to be powerless. This dissertation aims to contribute to field of knowledge concerning the municipal administrators’ political actions and the power relations constituting this behaviour. For the purpose of this dissertation the term power intends a capacity to act inherent in agents and that can be identified by virtue of the managerial position’s lasting relations with underlying social structures between politics and administration, between politicians and public administrators. Power is thus looked upon as an element of explanation in understanding public managers political behaviour. The dissertation is based on a case study of municipal managers, i e the leading public administrator in a municipality who is in the immediate proximity to the overall political leadership and thereby serves in the borderland between politics and administration. A model of analysis is developed with its basis in the critical realism’s approach on social structures and causality- The model is based on three different types of analyses, a structural analysis, a causal analysis, and an analysis of understanding. The structural analysis helps identify three structural power resources that are associated with the municipal management position; centrality, control over critical resources, and nearness to power. By means of the causal analysis one studies what and how these power resources permit the holder of the managerial position to influence in order to achieve certain effects. The analysis shows that the structural power resources make it possible for the public managers to influence the political decision making process through right timing in delivering official documents, along with the decision support data, presenting different problem areas and consequences of these. With the support of the analysis of understanding the municipal manager’s political behaviour is studied. With reference to a critical realist approach the answer is that the public managers’ political behaviour can be understood in terms of a proactive political role inherent in the managerial positions generic character. The role is strictly interconnected with the structural power resources due to the fact that the role requires, for its existence, structural power resources as are associated with the municipal managerial position.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares upplevda grad av och syn på autonomi i sin yrkesutövning, inom områdena kompetens-utveckling och klassrumspraktik samt skolan som helhet. I studien ses dessa tre områden som del av övergripande skolutveckling, något som utvecklas i bakgrundskapitlet. Autonomi – i studien definierat som det professionella manöverutrymme inom vilket lärare kan påverka och fatta beslut – och dess potentiella relevans som verktyg inom kompetens-utveckling, och därmed skolutveckling, utgår från self-determination theory, där autonomi tillsammans med kompetens och social tillhörighet ses som centralt för inre motivation. Tidigare forskning visar att lärare värderar sin autonomi högt, men att de inte alltid åtnjuter den, och denna studie bekräftar detta: högst autonomi återfinns i klassrumskontexten, medan lägst grad av inflytande återfinns inom ramen för kompetensutveckling. Det är också inom området kompetensutveckling som störst glapp mellan upplevd och önskad autonomi uttrycks, något som tyder på en underutnyttjad potential. Denna studie bygger på ett mindre dataunderlag (från en enkätundersökning där 70 grundskollärare från två skolor deltog) vilket gör att dess resultat i första kan ses som indikatorer på utgångspunkter för fortsatta och fördjupade studier. / The purpose of this study is to examine which level of autonomy teachers experience and which level they desire in the contexts of professional development, classroom and the school as a whole. In this study, teacher’s professional development is seen as being a part of the overall school development, which is addressed in the background chapter. Autonomy – in the study defined as the degree of professional leeway in which teachers can influence and make decisions – and its potential relevance as a tool in professional development, is grounded in self-determination theory, where autonomy together with competence and social relatedness is seen as central to intrinsic motivation. Earlier research shows that teachers value their autonomy highly, but that they do not always experience it, and this study confirms that: the highest level of autonomy is found within the context of the classroom, while the lowest level of autonomy is found within the context of professional development. It is also in the latter context that the largest difference between experienced and desired level of autonomy is found, something that might suggest an underused potential. This study is based on smaller sample (the survey had 70 participants from two elementary schools), and its results should therefore primarily be seen as indicators, or stepping stones, for continuing and deepened studies.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur barnen upplever och hanterar sina villkor för att få delaktighet och inflytande i förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Studien äger rum i en förskola som använder sig av en app som pedagogisk dokumentation. Studien tar stöd och inspiration från den kritiska realismen som teoretiskt ramverk, vari Bhaskars (2008) ontologiska ståndpunkt i en transcendental realism har blivit av vikt för att beskriva hur barnen i förskolan blir föremål för en villkorad delaktighet. Med hjälp av Archers (2007) begrepp reflexivt agentskap har uppsatsen kunnat sätta ljus på hur barn i förskolan uppfattar och hanterar sina villkor med appen. Studien har använt sig av fokusgruppsamtal som metod med syfte om att höra barnens egna röster. Med hjälp av tematisk analys belyser studien hur barnens villkor i relation till delaktighet och inflytande i appen utgörs av olika dimensioner, vilka behandlas genom tre huvudteman; ett villkorat agentskap, ett reproducerande agentskap och ett maktöverskridande agentskap. Resultatet visar på att barnen inte ges reella möjligheter till delaktighet samt inflytande i appen mer än när vuxna ger barnen tillträde till den, vilket då främst sker utifrån appen som ett digitalt närvaroverktyg. Några barn vittnar även om en delaktighet i appen som då tar sig i uttryck genom ett maktöverskridande agentskap där barnen på kreativa och strategiska sätt agerar emot rådande strukturer. Vidare visar resultatet på att appen framförallt används som en kommunikationskanal mellan lärare och vårdnadshavare för att marknadsföra den egna förskolan.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.