Majoriteten av elever saknar idag förståelsen för hur de ska addera bråktal med hjälp av varierande metoder trots flera års undervisning i bråkaritmetik. Studien syftar till att generera en fördjupad förståelse av de tidigare identifierade kritiska aspekter som årskurs 4 elever möter vid additionsberäkningar av tal i bråkform. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: 1) Hur synliggörs tidigare identifierade kritiska aspekter inom additionsberäkningar med tal i bråkform i årskurs 4 elevers lösningar och resonemang? 2) Vilka kritiska aspekter framkommer i elevers lösningar med numeriska och bildliga representationsformer?  Studien omfattar en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder där inslag av variationsteorin integrerades. De tillämpade metoderna innefattar användning av arbetsblad samt genomförande av semi-strukturerade intervjuer. Totalt deltog 35 elever i undersökningen, varav 6 elever valdes ut för intervju. Resultaten av studien identifierade tre kritiska aspekter. Kritisk aspekt 1: Att urskilja hur additionsberäkning med tal i bråkform fungerar i jämförelse med hur heltal beräknas. Kritisk aspekt 2: Att urskilja hur additionsberäkning, med tal i bråkform, utförs med olika nämnare. Kritisk aspekt 3: Att urskilja hur additionsberäkning utförs med hjälp av representation av tal i bråkform som en del av en helhet. Dessa kritiska aspekter som framkommit i tidigare forskning bekräftar och stödjer resultaten från studien. / Most pupils today lack understanding of how to add fractions of how to add fractions using various methods, despite several years of instruction in fraction arithmetic. The study aims to generate a deeper understanding of the previously identified critical aspects encountered by fourth-grade pupils in addition calculations involving fractions. The study has two main research questions: 1) How are the preciously identified critical aspects manifested in fourth-grade pupils’ solutions and reasoning regarding addition calculations with fraction? 2) Which critical aspects emerge in pupils’ solutions using numerical and visual representations?  The study employs a combination of quantitative and qualitative methods, integrating elements of variation theory. The applied methods include the use of worksheet and conducting semi-structured interviews. A total of 35 pupils participated in the investigation, with 6 pupils selected for interviews. The results of the study identified three critical aspects. Critical aspect 1: Discerning how addition calculations with fractions differ from those involving whole numbers. Critical aspect 2:  Discerning how addition calculations with fractions are preformed when the denominators are different. Critical aspect 3: Discerning how addition calculations are carried out using representations of fractions as parts of a whole. These critical aspects, which have been highlighted in previous studies, confirm, and support the results of the study.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

The purpose of the study was to analyse how juveniles who were charged with and/or convicted of crimes were presented in The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU) -judgments, from a gender perspective. Fairclough's critical discourse analysis was used to answer the research questions. The theoretical foundation consisted of social constructionism, Fairclough’s critical discourse analysis and Hirdman’s theory about gender systems. The main result of the study showed differences in how the juveniles were described and presented based on gender discourses. Girls were described as vulnerable and in need of protection and support. Boys were described as aggressive and threatening. Two discourses were found, the victims discourse - focusing on girls as victims of their situation and actions, and the perpetrators discourse - focusing on boys as responsible for their own situation and actions. The discourses showed societal power structures that could maintain a hierarchy between the genders, where boys are superior. / Studiens syfte var att undersöka hur unga som begått och/eller misstänks för brott framställdes i LVU-domar utifrån ett genusperspektiv. Faircloughs kritiska diskursanalys användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. De teorier som användes i studien var socialkonstruktivism, Faircloughs kritisk diskursanalys och Hirdmans genussystemteori. Huvudresultatet i studien visade skillnader i hur de unga beskrevs och framställdes utifrån gennusdiskurser. Flickor beskrevs som utsatta, sårbara och i behov av skydd och stöd. Pojkar beskrevs som aggressiva och hotfulla. Två diskurser synliggjordes, offerdiskursen - fokus på flickor som offer för sin situation handlingar och förövardiskursen - fokus på pojkar som ansvariga för sin egen situation och handlingar. Diskurserna synliggjorde samhälleliga maktstrukturer som kan diskuteras upprätthåller en hierarki mellan könen, där pojkar står överst.

Stockholm upplever en ökad urbanisering, en fastighetsbransch som är i ständig tillväxt, denlängsta bostadskön i historien och en vakansgrad på kontorsfastigheter som är rekordlåg. Denintensiva marknadskonkurrensen tvingar fastighetsorganisationer att anta strategier för attsäkerställa överlevnad, tillväxt och utveckling i en snabbväxande miljö. I detta avseende blirorganisatoriska metoder och tekniker ett särskilt viktigt forskningsämne. Fastighetsföretagensframgångar bör fånga samtligas uppmärksamhet då dessa är av stor vikt för ett områdesekonomiska och sociala liv.Denna studie placeras i detta teoretiska ramverk och syftar till att identifiera framgångsfaktorernaför fastighetsägande bolag i Stockholmsregionen, ur ett allmänt samt förvaltningsperspektiv.Studien siktar även på att undersöka eventuella skillnader i kritiska framgångsfaktorer beroendepå vilken typ av fastigheter företagen är specialiserade inom. Vidare lyfter studien fram eventuellaskillnader i kritiska framgångsfaktorer beroende på geografiska lägen samt om det finns enpåverkan i beslut för fastighetsägande bolag att expandera på nya orter. För att uppnå studienssyfte har författarna intervjuat sex fastighetsbolag relaterade till förvaltningssektorn i Stockholmsamt Hans Lind, f.d. professor i fastighetsekonomi på KTH. Intervjuer administrerades via telefonsamt möten med respondenter. Den studerade modellen ger en översikt som kan, på ett översiktligtsätt, användas av företag för egen analys av framgångsfaktorer.Forskningen presenteras i fyra huvuddelar. Den första delen går igenom fastighetsindustrinsegenskaper i Stockholm, specificerar forskningsproblemet samt fastställer den konceptuellaanalysen av fastighetsbranschens interna faktorer. Den andra delen består av en litteraturstudie omkritiska framgångsfaktorer i allmänhet samt i en förvaltningsmiljö. Den tredje delen fastställermetoden och tolkningen av resultaten som följer de genomförda intervjuerna. Slutligen avslutasrapporten med en allmän slutsats samt rekommendation. Slutsatsen visar att en gemensam kritiskframgångsfaktor för samtliga fastighetsägande bolag är att erbjuda en lokal närvaro inom sinabestånd. En större skillnad i kritiska framgångsfaktorer har inte visats sig finnas mellan studeradefastighetssektorer. Vidare anser samtliga bolag att det finns en skillnad i kritiska framgångsfaktorerberoende på geografiskt läge, dock påverkar det inte beslutet huruvida man ska man expandera tillnämnda läge eller inte. / The real estate industry in Stockholm is in growth, urbanization is continuous, the housing queueis longer than ever before and the vacancy rate for office spaces is at a record low. The intensivemarket competition forces real estate organizations to adopt strategies to ensure survival, growthand development in a fast-growing environment. In this regard, organizational methods andtechniques has become a prioritized field of study. The real estate companies' success should catcheveryone's attention as these are of great importance for the economic and social life of an area.This study is placed in this theoretical framework and aims to identify the critical success factorsfor property owning companies in Stockholm, both from a holistic and property managementperspective. The study also aims at investigating any differences in critical success factorsdepending on what type of real estate the company is specialized in. Furthermore, the studyhighlights if there are any differences in critical success factors depending on geographicallocations and whether it has an influence on property companies’ decisions on whether to expandin new locations. The methodology of the study includes interviews with six real estate companiesrelated to the property management sector in Stockholm, as well as Hans Lind, ex professor in realestate economics at KTH. The interviews were administered by phone calls and personal andrecorded meetings with respondents. The model studied provides an overview that can easily beused by companies for internal analysis of critical success factors.The research is presented in four main parts. The first part encompasses the characteristics of thereal estate industry in Stockholm, specifies the research problem and determines the conceptualanalysis of the real estate industry's internal factors. The second part consists of a literature studyon critical success factors in general and in a facility management environment. The third partestablishes the method and interpretation of the results that follow the conducted interviews.Finally, the report ends with a general conclusion and recommendation. Our conclusion indicatethe existence of a common critical success factor for all property-owned companies participatingin the study: to offer local presence within owned holding. There is no significant variation amongcritical success factors depending on the companies included in study. Furthermore, all companiesconsider that there is a difference in critical success factors depending on geographical location,but it does not affect the decision whether to expand to said position or not.

With an increased availability of healthcare data and a rapid development of analysis techniques, artificial intelligence (AI) is currently contributing to a paradigm shift in healthcare. Areas that were previously considered only possible to be managed by human experts are now increasingly being managed with the help of AI. A large part of the research in this field points to the positive aspects that the introduction of AI in healthcare can bring. What is less often highlighted is the need for relevant data to ensure that the AI solutions generate results that promote equality. In order for this to happen, it is required, among other things, that the algorithms in the AI solutions are trained on neutral and objective data. The aim of this study is to use an exploratory design to investigate existing knowledge about bias in AI tools for decision support among clinical, Swedish healthcare personnel. This has been done via interviews with representatives from Swedish healthcare who work with AI. In the interviews, the status of knowledge about how data is created, implemented and used in AI for decision support was examined. The awareness of how this affects the results obtained in the form of bias and what is done to counteract this was investigated. The analysis of the respondents' answers showed that there is an indirect image of knowledge regarding bias and its consequences, but that this is not discussed in the terms that the research uses. Various different actions are performed that prevent the emergence of bias. Distinctive about the result, however, was that the respondents in many cases did not describe the motive for these actions. Actions seem to be carried out but this without fully knowing to what benefit. / Med en ökad tillgänglighet av sjukvårdsdata samt en snabb utveckling av analystekniker, bidrar just nu artificiell intelligens (AI) till ett paradigmskifte inom hälso- och sjukvården. Områden som tidigare ansågs att endast vara möjliga att skötas av mänskliga experter, börjar nu till en allt större del att skötas med hjälp av AI. En stor del av forskningen i detta fält pekar på de positiva aspekter som införande av AI inom vården kan bära med sig. Det som mer sällan lyfts fram är behovet av relevant data för att säkra att AI- lösningarna genererar resultat som främjar jämlikhet. För att detta ska kunna ske krävs bland annat att algoritmerna i AI-lösningarna tränas på neutral och objektiv data.  Syftet med denna studie är att genom en explorativ design undersöka existerande kunskap om bias i AI-verktyg för beslutsstöd bland klinisk, svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Detta har gjorts via intervjuer med representanter från svensk hälso- och sjukvård som arbetar med AI. I intervjuerna undersöktes status för kunskap kring hur data skapas, implementeras och används i AI för beslutsstöd. Medvetenheten om hur detta påverkar det resultat som erhålls i form av bias och vad som görs för att motverka detta undersöktes. Analysen av respondenternas svar visade på att det finns en indirekt kunskap gällande bias och konsekvenserna av dessa men att det inte talas om detta i de termer som forskningen använder. Diverse olika handlingar utförs som förebygger uppkomst till bias. Utmärkande för resultatet var dock att respondenterna i många fall inte beskrev motivet med dessa handlingar. Handlingar verkar utföras men detta utan att helt veta till vilken nytta.

Many people feel anxious about a change, at the same time we live in a society that is changing at an ever-increasing rate. The changes can be big or small, and through theories from change management, it has become a well-studied topic how an organization can push through a change in a structured way. A change that many organizations choose to undergo is to implement new ERP-systems, which is considered a major change for an organization. When implementing business systems, the failure rate is high and to minimize the risk of failure, critical success factors have been developed, where one of the factors is management. Through semi-structured interviews and thematic analysis, this study has investigated what expectations there are of management before a business system change. Which resulted in 11 expectations that give a clearer picture of what, when and how management can work to reduce employees' concerns about the ERP-system change and minimize the risk of failing with its implementation. / Många människor känner oro inför en förändring, samtidigt lever vi ett samhälle som förändras i allt högre takt. Förändringarna kan vara stora som små och genom teorier från förändringsledning har det blivit ett välstuderat ämne hur en organisation på ett strukturerat sätt kan driva igenom en förändring. En förändring som många organisationer väljer att genomgå är att implementera nytt affärssystem, vilket anses vara en stor förändring för en organisation. Vid implementering av affärssystem är misslyckande graden hög och för att minimera risken för ett misslyckande har kritiska framgångsfaktorer tagits fram, där en av faktorerna är ledningen. Denna studie har genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersökt vilka förväntningar det finns på ledningen inför ett affärssystemsbyte. Vilket resulterade i 11 förväntningar som ger en tydligare bild över vad, när och hur ledningen kan arbeta för att minska medarbetarnas oro inför affärssystemsbytet och därmed minimera risken att misslyckas med sin implementering.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den sociala barnavårdens socialsekreterare hanterar mognadsbedömningarnas komplexitet, mer specifikt hur de resonerar gällande eventuella skillnader som beaktas mellan barn i bedömningarna av olika barns mognad. Vidare syftade studien till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring deras tolkningsföreträde över barns mognad respektive barns rätt att komma till tals i barnavårdsutredningar. Studien tar avstamp i kritiska barndomsstudier som teoretiskt ramverk och baserar sig empiriskt på sju intervjuer med socialsekreterare. Våra fynd visar att även om socialsekreterarna talar om alla barn som unika individer framhävs ”det talbara” och ”det sårbara” barnet som avgörande olikheter när olika bedömningar förs på tal. Respondenterna diskuterar ett ”starkt barnperspektiv” och samtidigt hur mandatet över att bestämma barns mognad kan vara “läskigt” och “farligt” då mognadsbedömningen har stor inverkan på barns liv. Resultatet av vår studievisar att det är komplicerat att göra mognadsbedömningar eftersom det inte finns tydliga riktlinjer om hur de ska genomföras. / The aim of this study was to examine how child welfare social workers handle the complexity of maturity assessments, and more precisely how they reason concerning the potentialdifferences between children that they take into account in such assessments. Furthermore, the aim was to examine how social workers reason concerning their interpretation primacy over children’s maturity versus the right of the children to have their say in child welfare investigations. The study uses critical childhood studies as a theoretical framework. Empirically, it is based on seven semi-structured interviews with social workers. Our findings indicate that although social workers address all children as unique individuals, they still foreground differences related to “talkable” or “vulnerable” children as essential in assessments. The respondents discuss a “strong child perspective” and simultaneously how their mandate in maturity assessments is “scary” and even “dangerous” because maturity assessments have a great impact on children’s lives. The outcome of our study revealed that itis complex to carry out maturity evaluations on children as there are no comprehensible recommendations on how it should be carried out.

This thesis has the main purpose of uncovering the stages and success-failure factors to implement corporate entrepreneurship in energy and automotive companies. The goal is driven by the implication that not understanding the process and factors to be considered can result in the failure of new business development. The corporate entrepreneurship implementations within many corporations are heterogeneous and variative. Therefore, instead of looking at corporate entrepreneurship from a general standpoint, this research combines the two cases to figure out the practice of corporate entrepreneurship more deeply by looking at the similarities and differences between the two of them. The research is conducted in Sweden with the case of two Swedish Companies with different business focus: Volvo (automotive company) and Vattenfall (energy company). This research uses comparative case studies which use semi-structured interviews and analysis of company information. The interview respondents were seven people from the corporate level from different divisions in both companies and nine people from the venture level with different corporate venture projects. The findings of this thesis have identified a total of 21 critical activities in the development stages and 17 success factors in the corporate venture development based on the incorporation of practice in Volvo and Vattenfall. Both companies have many similar activities in the development stages and success factors in the internal venture development. Both of them give a similar picture of corporate entrepreneurship implementation. It shows that the practice of corporate entrepreneurship in Swedish companies has a pattern of firm behaviours. The differences between activities and success factors occur due to different types of projects and organizational structures. / Detta examensarbete har som huvudsyfte att undersöka stadierna och framgångs faktorerna för att implementera entreprenörskap i energi- och fordonsföretag. Målet drivs av implikationen att om man inte förstår processen och faktorerna som ska beaktas kan det leda till att ny affärsutveckling misslyckas. Implementeringarna av entreprenörskap inom företag är heterogena, och vi måste undersöka variationen djupare utveckla mer om variationen. Därför, istället för att titta på entreprenörskap inom företag från en allmän synvinkel, kombinerar denna undersökning de två fallen för att ta reda på praktiken av företagsentreprenörskap djupare genom att titta på likheterna och skillnaderna mellan de två. Undersökningen bedrivs i Sverige med två svenska företag med olika affärsinriktning: Volvo (fordonsföretag) och Vattenfall (energiföretag). Denna undersökning forskning använder sig av jämförande fallstudier som i sin tur använder sig av semistrukturerade intervjuer samt analys av företagsinformation. Intervjurespondenterna var sju personer från företagsnivå från olika divisioner i båda företagen och nio personer från företagsnivå med olika företagsprojekt. Resultaten av denna undersökning avhandling har identifierat totalt 21 kritiska aktiviteter i utvecklingsstadierna och 17 framgångsfaktorer i företagsutvecklingen baserat på inkorporeringen av praxis i Volvo och Vattenfall. Båda företagen har många liknande aktiviteter i utvecklingsskedet och framgångsfaktorer i den interna venture-utvecklingen. Båda ger en liknande bild av genomförandet av entreprenörskap inom företag. Den visar att utövandet av entreprenörskap i svenska företag har ett tydligt mönster. Skillnaderna mellan aktiviteter och framgångsfaktorer uppstår på grund av olika typer av projekt och organisationsstrukturer.

Affärssystem erbjuder effektivt informationsflöde samt större kontroll överprocesser mellan olika moduler på ett företag. Det bidrar till att företaget kanreagera snabbare på marknadens möjligheter och på konkurrenstrycket. För attlyckas med implementering av affärssystem behöver företaget ta hänsyn tillkritiska framgångsfaktorer som kan vara utgångspunkten iimplementeringsprocessen.Denna fallstudie studerar kritiska framgångsfaktorer för implementering avaffärssystem utifrån ett affärsanalytiker- respektive IT-personalperspektiv genomatt genomföra fyra intervjuer på ett specifikt företag. Utgångspunkten äridentifierad genom en litteraturstudie om kritiska framgångsfaktorer förimplementering av affärssystem. Även företagets åtgärder för att underlättasamarbete och kommunikation mellan de två grupperna presenteras.Detta resulterade i att utvärderingen av fyra av de åtta undersökta faktorernaskiljer sig mellan de två undersökta grupperna. Dessa faktorer är ”tydliga mål ochsyfte, planering”, ”utbildning av användarna”, ” business process reengineering”och ”project management”. Vidare vid en utvärdering anger IT-personal ”tydligamål och syfte” som den viktigaste kritiska faktorn. Enligt affärsanalytiker finnsingen faktor som hamnar på högsta plats i granskningsskala. Däremot ”topmanagement support” och ”effektiv kommunikation” hamnar på andra plats igranskningsskala i båda grupperna i frågan om de mest kritiska faktorerna.Oavsett skillnader i utvärderingen av de undersökta faktorerna betraktasfortfarande alla faktorer som kritiska och viktiga. Det undersökta företagetfokuserar mycket på att underlätta kommunikationen och samarbetet mellan detvå grupperna genom att jobba agilt samt öka närvaro i varandras vardag. / Enterprise resource planning (ERP) provides an efficient flow of information and agreater control over the processes between the different modules of an enterprise.It helps the company to respond more quickly to market opportunities andcompetitive pressures. To succeed in business systems implementation, thecompany needs to consider the critical success factors that can be the starting pointin the implementation process. In this case study, we analyze critical successfactors for ERP implementation based on business analysts and IT staffperspective, through four interviews on a specific company. The starting point is toidentify critical success factors for ERP implementation through a literature study.The company's measures to facilitate cooperation and communication between thetwo groups are also presented.As a result, the review of the eight tested factors differs between the two studygroups. These factors are “clear goals and objectives”, “user training”, “businessprocess reengineering” and “project management”. In particular, clear goals andobjectives are identified as the most critical factor by the IT staff. However,according to business analysts, no factor ends up in the highest level of the reviewscale. In contrast, “top management support” and “effective communication” end upin second position of the review scale in both groups on the question of the mostcritical factors. Regardless of the differences in the examination of the factors allare still considered critical and important. Investigated company focuses onfacilitating communication and cooperation between the two groups by workingagile and increase the presence in each other's everyday lives.