Storstadskommuner står inför en stor utmaning med boendesegregation. Därav är boendeintegration en förutsättning för att motarbeta socioekonomisk polarisering. Studien ämnar därav att analysera om och hur Linköpings kommun och Malmö stad arbetar för att främja boendeintegration i översiktlig planering. Studien ämnar även att få kunskap om hur forskare beskriver kommuners arbete med boendeintegration. Detta genom att besvara: Vilka problem beskriver kommunerna med boendesegregation? Går det att belysa styrkor och brister i kommunernas arbete med boendeintegration? Hur skiljer sig mål och arbetsmetoder åt mellan kommunerna?  Studiens teoretiska utgångspunkt består av Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys och teoretiska begrepp. Arbetets empiriska material och analysmetoder omfattar en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas styrdokument samt en intervju. Slutsatserna är att Malmö stad har upprättat ett utförligt integrationsarbete som efterliknar boendeintegration. Detta medan Linköpings kommun måste ändra deras synsätt kring boendesegregation, för att hjälpa dem vidare i arbetet mot boendeintegration. / Larger municipalities face bigger challenges with housing-segregation. Therefore, it’s necessary to implement housing-integration to counteract socio-economic polarization. This study therefore aims to analyze whether and how Linköping Municipality and Malmö City work to promote housing-integration in general planning together with a researcher's description on municipal’s work with housing-integration. This by answering: What problems do the municipalities describe with housing-segregation? Is it possible to highlight strengths and weaknesses in the municipalities' work with housing-integration? How do goals and workmethods differ between the municipalities?  The theoretical frame of the study consists of Carol Lee Bacchi's critical policy analysis and theoretical concepts. This study’s empirical material and analysis methods include a qualitative content analysis of the municipalities' governing documents and an interview. The conclusions are that Malmö City has established a solid integrationwork that mimics housing-integration. Unlike Linköping municipality, which must change their approach to housing-segregation, to help the further work with housing-integration.

Tallinjen är en visuell representation av talordningen som kan användas i undervisningen, där eleverna utmanas att förklara sina tankar. Denna studie utgår ifrån tidigare forskning, närmare bestämt en undersökning genomförd av Skoumpourdi (2010) i Grekland. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur användningen av tallinjen påverkar elevers förmåga att lösa problemlösningsuppgifter. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur skiljer sig elevers förmåga att lösa problemlösningsuppgifter med och utan tallinje? På vilka olika sätt använder elever tallinjen i sina lösningar? Vilka kritiska aspekter identifieras i elevers lösningar av uppgifter med en tallinje? 124 elever i årskurs 2 fick svara på sex problemlösningsuppgifter där hälften av eleverna fick uppgifter när tallinjen fanns med och hälften fick utan tallinje. De skulle även visa hur de löste uppgifterna. Utifrån det insamlade materialet gjordes en kvantitativ analys där svaren sammanställdes i ett Excel dokument över rätt, fel och icke svar. Resultatet visar att elever löser problemlösningsuppgifter mer framgångsrikt när det finns en tallinje med. Denna studies resultat skiljer sig från Skoumpourdis (2010) studie som visade att eleverna lyckades bättre med problemlösningsuppgifterna när tallinjen inte fanns med. Studiens teoretiska utgångspunkt var variationsteorin. Det gjordes även en kvalitativ analys av hur elever som använde tallinjen löste två av uppgifterna. Utifrån denna analys identifierades kritiska aspekter. / The number line is a visual representation of the numerical order, which can be used for educational purposes, as it challenges students to explain their thought processes. This study is based on previous research/studies, particularly the study from Greece by Skoumpourdi (2010). The purpose of this study is to contribute to a further understanding of how to use the number line that effectively helps students solve problem-solving questions. The formulated questions that have been answered in this study are: What are the differences in students’ ability to solve problem-solving questions with and without the number line? In which ways do students incorporate the number line in their solutions? What critical aspects can be identified in the students’ solutions with the number line? 124 students in grade 2 answered six problem-solving questions in which half of the students were given the number line beside the questions and the other half without it. They would also provide an explanation for how they solved the questions. From the collected data, a quantitative method was used to compile the answers by the students in an Excel document, which was divided into the correct, wrong and no answer. The result showed that students solved problem-solving questions more successfully using the number line. This study’s result differs from the survey by Skoumpourdis (2010), which showed that students solved problem-solving questions more successfully without incorporating the number line. The study’s theoretical starting point was variation theory. A qualitative approach was also used to analyze how the students used the number line to solve two of the problems. Thereafter, an analysis was conducted of this to identify the critical aspects.

Studien avser att undersöka vilka kritiska aspekter, nycklar för lärande, som undervisningen behöver synliggöra för att utveckla elevers förmåga att stegvis kommunicera sina skriftliga lösningar på textuppgifter i matematik. Syftet med studien är att få eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla förmågan att kommunicera sina lösningar på textuppgifter på ett välutvecklat och strukturerat sätt. I studien har variationsteorin använts som ramverk för utformning, tolkning och analys. Forskningsmetoden som använts i studien är learning study. I en cyklisk process har vi undersökt vilka kritiska aspekter som behöver synliggöras för studiens eleverna för att de ska förstå det lärandeobjekt som valts i studien, “att skriva lösningar på textuppgifter med flera steg genom att kommunicera sin lösning med hjälp av matematikens språk”. Cykeln bestod av ett förtest med två elevgrupper, planering av forskningslektion, genomförande av lektion med ena gruppen med efterföljande eftertest, revidering av lektion och slutligen genomförande av lektion med efterföljande eftertest med den andra gruppen. Genom analys av förtest, den första forskningslektionen samt eftertest har de kritiska aspekterna utvecklats och forskningslektionen med den andra gruppen reviderats, för att på ett bättre sätt synliggöra lärandeobjektets kritiska aspekter för eleverna. Studiens resultat visar att de kritiska aspekter som synliggjordes var; att eleven förstår uppgiftens innebörd, att eleven redovisar alla tankesteg i sin lösning, att eleven skriver sin redovisning i rätt ordningsföljd, att eleven byter rad vid en ny uträkning och att eleven kontrollerar att hen svarat på uppgiftens fråga. Dessa synliggjordes med hjälp av jämförelser av olika elevlösningar samt med en stegvis instruktion som arbetades fram efter studiens första cykel. I den avslutande diskussionen sammanfattas forskningslektionernas positiva aktiviteter som verkade leda till urskiljning av de kritiska aspekterna.

Syftet med denna studie är att undersöka några elevers uppfattningar angående det stöd de fått under sin skoltid med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. De intervjuade eleverna i studien går i årskurs tre och årskurs fyra. Alla de intervjuade eleverna uppvisar läs- och skrivsvårigheter alternativt dyslexi. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån de specialpedagogiska perspektiven genom att försöka hitta ett mönster och tema i de intervjuade elevernas svar. I resultatet framkommer det att stödinsatserna som utformats för eleverna mestadels utgår ifrån det kompensatoriska perspektivet. Det framkommer även att elevernas uppfattningar av stöd i skolan ser olika ut. En gemensam uppfattning som de intervjuade eleverna har är att de får stöd både enskilt och i klass med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. Det visar sig dock i resultatet att det stöd som eleverna får inte alltid är välplanerat mellan specialläraren och läraren. Något som kommer fram i resultatet är att eleverna vill vara delaktiga i hur stödet ska se ut och var de ska få stödet. Det visar sig också i studien att stödet som ges till eleverna måste utgå ifrån varje enskild individ för att stödet ska gynna elevernas kunskapsutveckling. / The aim of this study is to examine how pupils in grades three and four perceive the support they receive with regards to their reading and writing difficulties. The theoretical framework for this study is based on the three perspectives connected to special education, namely the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. In order to collect data, interviews are used and the results are then categorized and analyzed by using the three perspectives connected to special education, as mentioned above. To begin with, the results indicate that the compensatory perspective was the predominant measure used when supporting pupils but it also becomes clear that pupils perceive the support they get in different ways. Moreover, all of the pupils state that they receive help connected to their reading and writing difficulties, both individually and in class. At the same time, though, it becomes clear that the collaboration between the special education teacher and the class teacher is sometimes lacking. Finally, this study shows that pupils wish to be more involved in the process of deciding the frames for the support they need. Another conclusion is that the support given has to focus on the demands and needs of each individual in order for the support to be beneficial to each pupil’s learning process.

Dagens konkurrensutsatta marknad ställer stora krav på organisationer och deras användning av hjälpmedel för att överleva och skapa konkurrensfördelar. Business intelligence är en samlingsteknik som för varje dag får allt större uppmärksamhet och som för många organisationer blivit ett måste för överleva. Tyvärr är implementationen av BI-tekniker problematisk och över 50 % av alla BI-initiativ misslyckas. Därför har en del studier forskat kring de kritiska framgångsfaktorerna för implementation av BI, som anses som en nyckel för att lyckas med implementationen. I den stora majoriteten av studierna utgår de kritiska framgångsfaktorerna dock från stora företag. De har andra förutsättningar än små och medelstora företag (SMF) som 99.9% av alla företag i Sverige består av. Studien har därför skapat en ram med kritiska faktorer speciellt uttagna för SMF med frågeställningen: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för implementation av ett business intelligence system i SMF? Ramen skapades med litteraturstudie i kombination med expertintervjuer. Studiens ram visar att faktorerna inte skiljer sig nämnvärt efter företagsstorleken, utan efter projektets storlek. Nyckelord: Business intelligence, Kritiska framgångsfaktorer, Implementation, Små och medelstora företag / Today’s competitive market places great demands on organisations and their use of means to survive and gain competitive advantages. Business intelligence (BI) is an umbrella term of technologies that has become necessary for many organisations to survive the competitive market, and it gets more attention for every passing day. Unfortunately, the implementation of BI technologies is problematic and statistics show that more than 50% of all BI-initiatives fail. Therefore, some studies have identified critical success factors (CSFs), crucial for the implementation of BI, which is considered as a key for the success of a BI-project. However, the majority of the CSFs are based on large, international enterprises. Which differ from small and medium-sized enterprises (SMEs) which 99.9% of all Swedish companies consist of. Thus are the identification of relevant CSFs for SMEs crucial. The study has therefore with the research question: Which are the CSFs for implementation of BI-systems in SMEs created a framework with CSFs specially designed for SMEs, based on a literature review combined with expert interviews. The analysis and result of the study shows that the CSFs do not differ in terms of the organisation size, rather it differs depending on the size of the project. However, the study has also identified previously unidentified critical success factors crucial for the implementation of BI-systems. Keywords: Business intelligence, Critical Success factors, Implementation, Small and medium-sized enterprises

Syftet med denna uppsats var att undersöka att om - och i så all hur - elevers uppfattningar av undervisningsinnehållet ändras, när olika delar av innehållet varieras och framhävs. Det som studerades var två lektioner i samhällskunskap med fokus på representativ demokrati och de deltagande elevernas uppfattningar om detta innehåll före och efter dessa lektioner. Undersökningen gjordes med hjälp av en fenomenografisk metod för att beskriva uppfattningar utifrån ett skriftligt enkätmaterial som användesi en Learning Study. Dessutom användes ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande för att analysera hur de olika lektionerna kom att iscensättas med hjälp av kritiska aspektersom analysinstrument och hur relationen mellan lektionen och elevernas uppfattningar kundebeskrivas utifrån slutsatserna om vilka uppfattningar som eleverna hade efter lektionen och hur innehållet hade gestaltats.Slutsatserna var att det gick att hitta samband mellan hur innehållet hade presenterats och unikauppfattningar somelever uppvisade efter lektionerna. Det visade sig till exempel att för att göra en mer problematiserande uppfattning om representativ demokrati möjlig för eleverna att utveckla, så krävdes att innehållet varierades mer och att de kritiska aspekternai innehållet framställdes mer varierat. En annan slutsats var att undervisningsinnehållet var mer komplext och innehöll fler kritiska aspekter av representativ demokratiän de som lärarna i Learning Study-arbete hade identifierat.

Sphalerite is, apart from being the main global source of zinc (Zn), also one of the main source for the critical elements indium (In), gallium (Ga) and germanium (Ge), which can be extracted as by-products during Zn mining. In the westernmost part of the Palaeoproterozoic Bergslagen ore province, Sweden, In-anomalies have been reported from sulphide mineralizations. These In-anomalies can be attributed to either pre-ore formation crustal processes manifested by the local (Svecofennian, c. 1.87-1.89 Ga) syn-volcanic mineralisations, or to epigenetic metasomatic events primarily related to younger (c. 1.80-1.79 Ga) granitoids. In this study, sphalerite samples from 19 different mineralisations in westernmost Bergslagen were examined by both electron probe microanalyzer (EPMA) and laser ablation inductively coupled plasma mass spectrometry (LA-ICP-MS), in order to firstly, measure trace element concentrations, and especially those of the critical element In, Ga and Ge, and secondly, to apply this information to gain new information on the trace element inventory and incorporation mechanisms of sphalerite. The dataset also allows for testing the ore-formation process models, not least in cases of elevated In-contents. Utilization of these two analytical methods also provided the opportunity for a direct spot-to-spot comparison of their performance in detecting trace element concentrations in sphalerite. The results verify the In-enrichment of the area, whereas Ga and Ge only follow crustal abundancies. The concentrations of the other trace elements vary significantly, even at a sample scale. The compositional variation shows several patterns between certain elements, suggesting that their incorporation in the sphalerite lattice was allowed via substitution mechanisms (e.g. In3++(Cu+,Ag+)↔2Zn2+; Fe2++Cd2++Mn2+↔3Zn2+; Cu++Mn2++In3+↔3Zn2+). In contrast, some measured high Cd, Ag and Pb concentrations are attributed to nano (or micro) inclusions of primarily galena. Other elements such as As, Sn, Sb, Se, Au, Tl, Ni, Te and Mo yielded, in almost all the samples, concentrations below the detection limit for both analytical methods. Discrimination methods based on trace element concentrations and distribution of the In-enriched mineralizations suggest that the In-anomalies are most likely related to Svecofennian volcanic to subvolcanic hydrothermal processes, forming mineralisations that were later modified during the Svecokarelian orogeny. Finally, the direct comparison of EPMA results to that of LA-ICP-MS, showed the significantly better performance of the latter method in detecting trace-level concentrations, provided that a proper calibration procedure has been followed. / Sulfidmineralet zinkblände är, förutom att vara den huvudsakliga globala källan för zink (Zn), också ett av de viktigaste värdmineralen för de kritiska metallerna indium (In), gallium (Ga) och germanium (Ge), vilka kan utvinnas som viktiga biprodukter vid zinkbrytning. I den västligaste delen av malmprovinsen Bergslagen i Mellansverige har In-anomalier rapporterats från flera mineraliseringar. Dessa lokala In-anrikningar kan tillskrivas antingen processer verksamma innan och under den vulkaniska aktiviteten, eller senare geologiska händelser relaterade till yngre graniter. I denna studie har zinkblände från 19 olika mineraliseringar i västra Bergslagen karakteriserats med två olika system för mikrokemisk analys; elektronmikrosond (EPMA) och laserablativ induktivt kopplad plasma-masspektrometri (LA-ICP-MS). Detta har gjorts för att mäta spårelementhalter, och särskilt då för de kritiska metallerna In, Ga och Ge. Genom att använda dessa två metoder parallellt gavs också möjligheten till direkta jämförelser mellan dem vad gäller deras kapacitet för spårelementanalys av zinkblände. Resultaten verifierar att detta område är anomalt In-anrikat, medan halterna av Ga och Ge är låga och endast följer genomsnittshalterna för kontinental jordskorpa. Halterna av de övriga spårelementen varierar avsevärt, även på individuell provskala, och visar i flera fall systematiska mönster mellan vissa element. Dessa mönster tyder på att deras införlivande i zinkbländestrukturen gått via flera specifika utbytes-(substitutions-)mekanismer (t.ex. In3++ (Cu+, Ag+) ↔2Zn2+; Fe2+ + Cd2++ Mn2+ ↔3Zn2+, Cu++ Mn2++ In3+ ↔3Zn2+). Däremot kan förhöjda halter av Cd, Ag och Pd tillskrivas nano- (eller mikro-) inneslutningar av framförallt blyglans. Andra element, som As, Sn, Sb, Se, Au, TI, Ni, Te och Mo uppvisade halter under detektionsgränserna för båda analysmetoderna i nästan alla undersökta prov. Bildningsmässiga (genetiska) diskrimineringsmetoder baserade på spårelementhalter kombinerat med de geologiska och spatiella relationerna för de In-anrikade mineraliseringarna tyder på att de senare bildades genom svekofenniska vulkanisk-hydrotermala processer och därefter modifierats under svekokarelsk bergskedjebildning. Slutligen, i den direkta jämförelsen av EPMA gentemot LA-ICP-MS, visade den senare metoden signifikant bättre kapacitet för spårämnesanalys, förutsatt att ett korrekt kalibreringsprotokoll har följts.

En endimensionell SVAT-modell (Soil-Vegetation-Atmosphere) användes för att simulera avdunstning och uppskatta den kritiska vattenpotentialen där reduktionen av vattenupptaget börjar. Detta gjordes i en blandad tall- och granskog i norra Uppland för perioden 1 maj - 31 oktober 1994. Denna period var ovanligt varm och torr och gav därför en unik chans att studera vattenupptag och upptorkning. Som indata till modellen användes markfysikaliska egenskaper och dagliga meteorologiska data. Modellen kalibrerades med TBR-, tensiometer- och grundvattenståndsmätningar för samma period. Den kritiska vattenpotentialen uppskattades till -100 hPa och visade sig vara en känslig parameter i modellen. Reduktionen av vattenupptaget började i slutet av juni. Ytresistansen beräknades med hjälp av Lohammarekvationen och bladyteindex. De markfysikaliska egenskaperna hade stor betydelse för simuleringsresultaten. Dessa egenskaper var mycket osäkert bestämda på grund av svårigheterna att mäta i inhomogen moränmark. Modellsimuleringarnas överenstämmelse med markvattenmätningarna varierade mellan olika djup i marken. / A one-dimensional SVAT-model (Soil-Vegetation-Atmosphere) was used to simulate evaporation and estimate the critical soil water potential where the reduction of the water uptake begins. This was done in a mixed pine and spruce forest in the north of Uppland, Sweden for the period 1 May to 31 October 1994. This period was unusually warm and dry and gave a unique chance to study the water uptake and the drought. Driving variables to the model were daily meteorological data and soil physical properties. The model was calibrated with TDR- (Time-Domain Reflectometry), tensiometer and ground water level measurements from the site for the same period. The critical water potential was estimated to -100 hPa and appeared to be a sensitive parameter in the model. The reduction of the water uptake began at the end of June. The surface resistance was calculated from the leaf area index and the Lohammar equation. The soil physical properties were shown to be significantly affecting the results of the simulation. The determination of these properties was uncertain because of the problems to measure in an inhomogenous till soil. The model simulations agreed generally well with the soil moisture measurements in some layers but a good agreement for all layers was not possible to obtain.

BIM (Building Information Modelling) är idag ett exponentiellt ökande område inom byggindustrin, som inte visar några tecken att sakta ner. I takt med att BIM som koncept och process används i större omfattning både internationellt och nationellt, dyker problem dock oundvikligen upp vid dess implementering. De faktorer som orsakar dessa problem har i detta examensarbete givits termen CSF, ett begrepp som hittills ej använts inom svensk byggindustri. CSF står för Critical Success Factors, vilket innefattar det som i svenska arbeten annars till exempel kallats ”kritiska faktorer”, ”hindrande faktorer”, ”bromsande faktorer” etc. Syftet med detta arbete är därmed att utforska både begreppet CSF och dessa faktorer, samt deras betydelse och relevans. Utifrån tidigare studier, främst utländska, identifierades och introducerades termen CSF samt 14 sådana punkter, vilka gavs en utförligare beskrivning. För att ge dessa 14 punkter en lokal anknytning, intervjuades fem personer i svensk byggindustri med olika erfarenheter av BIM. Det framträdde då klara likheter mellan tidigare diskussion kring de identifierade punkterna och intervjuresultaten. De centrala tankar som kontinuerligt återkom under arbetets gång var värdet av gemensam och delad förståelse, samt vikten av att ta vara på redan etablerad kunskap inom byggindustrin. Det finns i branschen en ofta påtalad klyfta mellan olika generationer, vilket enligt detta arbete ses som det tydligaste exemplet både på en bristande förståelse och ett dåligt utnyttjande av tidigare kunskaper. Vid ett ineffektivt möte mellan olika erfarenheter och kunskaper så leder detta till friktion istället för utveckling, med bortslösade resurser och kunskaper som resultat. Ett stort fokus med detta arbete blev därför att betona den mänskliga aspekten av BIM-implementering snarare än de tekniska delarna. Slutligen konstaterar detta examensarbete att de 14 utvalda punkterna samt användandet av deras övergripande term CSF har ett mervärde både för framtida studier och framtidens implementeringar av BIM, vilket därmed även uppfyller rapporten syfte. / BIM (Building Information Modeling) is an exponentially growing field within the construction industry, with no signs of slowing down. However, as the process continues to spread on both an international and national scale, issues with implementation inevitably arise due to many different factors, in this work identified as CSF (Critical Success Factors). The purpose of this work is therefore to examine these factors, as well as the term CSF itself, with regards to meaning and relevance. Based on previous studies the term CSF, as well as 14 factors, were established. To correlate these internationally described factors to the Swedish market, five interviews featuring people with experience of BIM in Sweden were conducted, after which similarities and patterns could be recognized. The core concepts continually established throughout the work was the value of mutual and shared understanding, as well as the importance of utilizing previously established knowledge within the construction industry. The report concludes that the identified factors as well as the term CSF are both valid and beneficial for future discussions and implementations of BIM

Under de senare åren har många av de tjänster som har drivits av regering runt om i världen börjat bli mer och mer digitaliserade. Med detta menas att många processer som krävde manuell/fysisk hantering har blivit möjliga att utföra på datorn i hemmet utan att behöva möta företaget eller organisationen direkt. Många av dessa tjänster inkluderar sjukvård, skatteverket och skolan. Dessa systemet har som mål att tjäna invånarna men också att effektivisera arbetet för de interna användarna på enheten inom kommunen eller regeringen. Under dessa implementeringsprocesser brukar det finnas faktorer som utvecklare eller organisationer borde försöka nå om det systemet eller tjänst som utvecklas ska lyckas. Det finns många av dessa faktorer som har dokumenterats i tidigare studier. Napitupulu, (2014) är en av dessa forskare som samlat in och dokumenterat dessa faktorer. Exempel på dessa är Träning, topp mangers stöd, användarmedverkan och starkt ledarskap. Dessa faktorer har dock aldrig blivit centrerade runt de interna slutanvändarna av dessa system. Utan har fokuserats på de faktorer som är viktiga för utvecklarna eller cheferna. Denna studie fokuserar på att hitta de mest betydelsefulla faktorerna vid implementering för de interna slutanvändarna. Arbetet har lagt fokus på att intervjua interna användare av E-förvaltning som har implementerats i skolor runt om den lokala kommunen Skövde där de nyligen hade fått ett nytt E-förvaltningssystem implementerat. Svaren kommer därefter jämföras mot tidigare faktorer som har hittats för att se vilka av dessa är mest betydelsefulla när en system ska implementeras Resultaten som kommer från denna studie hoppas kunna ge kommuner och företag en plattform om vilka områden som borde fokuseras på vid implementering av nya system i skolan, samt att ge en grund för fortsatt forskning. Denna studie utfördes på en kommunal nivå men mer data och faktorer kan säkerhetsställas om denna studie göras på nationell nivå. / In recent years, many of the services run by governments around the world have begun to become more and more digitilized. This means that many processes that required manual / physical handling have become possible to do in the comfort of your home without having to face the company/organization directly. Many of these services include healthcare, the tax office and the school. These systems aim to serve the residents, but also to streamline the work for the internal users within the municipality or government. During these developments and implementation processes, there are usually factors that developers or organizations should try to achieve if the system or service being developed is to succeed. There are many of these factors that have been documented in previous studies. Napitupulu (2014) is one of these researchers who collected and documented these factors. Examples of these factors are Training, top managers support, User participation and strong leadership. These factors, however, have never been centered on the internal end-users of these systems and it has often not been emphasized in previous research on factors for e-government about which of these factors have the most significant impact if these were to be achieved. This study therefore focused on finding the most important factors when implementing internal end users. The work has focused on interviewing internal users of E-administration whom have been implemented in schools around the local municipality of Skövde and other neighboring municipalities. Where they recently had a new E-administration system implemented. The responses will then be compared to previous focuses that have been found to see which of these factors are most important when a system is to be implemented. The results that come from this study hope that municipalities and companies can learn which areas should be focused on when implementing new systems in the school. The study also hopes to provide a good basis for future research to continue on the future. This study was conducted at a municipal level, but more data and factors can be assured if this study is done at national level. Keywords: eGovernment, Factors, Implementation