Studiens syfte var att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan samt vilka dilemman/utmaningar som förskollärare möter. Vi jämför förskollärares arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd utifrån tre kommuners förskoleverksamheter i syfte att se huruvida det påvisas några skillnader och/eller likheter utifrån studiens frågeställningar. Studien innehåller två delstudier som utgår från varsin tematisk analys.  Det kompensatoriska-, det kritiska- och dilemmaperspektivet används för att analysera resultatet. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det var åtta medverkande förskollärare från tre kommuner. Resultatet visade att samtliga kommuner har en samsyn kring definitionen av begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering. Samtliga kommuner anser att mindre barngrupper gör det möjlig att se alla barn. Samsyn mellan hem och förskola beskrivs vara viktigt. Kommunernas skillnader var att kommun (a) belyser fingertoppskänsla, att inkludering uppstår i kamratskap, att tysta barn behöver uppmärksammas och att samsyn inom arbetslaget är viktigt. Kommun (b) framhäver barns intresse, litteratur och tillitsfull relation. Kommun (c) belyser stöd i leken.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka faktorer som NO-lärare i årskurs 7-9 upplever som viktiga för elevers förståelse vid undervisning kring begreppen oxidation och reduktion. Studien behandlar kemiundervisning utifrån tre olika nivåer, kritiska för förståelsen av ämnet kemi (Den kemiska tripletten) samt att inlärning sker i en social kontext. Studien utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Intervjuer genomfördes med fem olika högstadielärare för att klargöra vilka uppfattningar som finns kring undervisningen av begreppen. Studiens resultat pekade på tre svårigheter i samband med undervisningen av begreppen: svårigheter för eleverna att förstå begreppen genom den submikroskopiska nivån, begreppen kräver omfattande förkunskaper och betydelsen av att koppla kemiska begrepp till vardagen. De slutsatser som framkom handlar om användandet av bra förklaringsmodeller för att kunna uppfatta den submikroskopiska nivån, att använda vardagliga exempel som en viktig faktor samt slutsatser kring betydelsen av strategier för bestämning av förkunskaper och därmed göra förändringar i den egna undervisningspraktiken.

Examensarbetet undersöker Borlänge kommuns kulturarv och analyserar detta genom authorized heritage discourse. I arbetet studeras kommunala planeringsdokument så som översiktsplan och kulturmiljöplan samt den digitala besöksguiden Visit Dalarna och Borlänges kommuns respons på utnämningen till Sveriges fulaste stad. Undersökningen visar att kulturarvet har en liten roll i kommunens planeringsdokument och att det både i dessa och i besöksnäringen primärt är äldre och mer traditionella arv som är utvalt. Detta beror troligtvis på att staden, bland annat till följd av dess unga ålder, inte värdesätter mer samtida miljöer som kulturarv och ser kulturarvet som en tillgång i regional utveckling samt att besöksnäringen väljer ut kulturarv som ska tilltala nationell och internationell turism vilket resulterar i kulturarv som resonerar mer med den kollektiva identiteten Dalarna mer än den lokala säregna identiteten. / The thesis examines Borlänge municipality's cultural heritage and analyzes it through the authorized heritage discourse. By studying municipal planning documents as well as the digital visitors guide Visit Dalarna and Borlänge municipality's response to the designation as Sweden's ugliest city, the thesis shows that cultural heritage has a small role in the municipality's planning documents and that both in these and in the tourismindustry it is primarily older and more traditional heritage that is selected. This is probably due to the fact that the city does not value more contemporary environments as cultural heritage and that the city do not see cultural heritage as an asset in regional development. The tourism industry selects cultural heritage that should appeal to national and international tourism, which results in cultural heritage that resonates more with the collective identity Dalarna more than the local identity.

Digitalisering medför nya möjligheter för offentlig sektor att designa service till medborgare och användarcentrerade e-tjänster står högt på agendan. Användarupplevelse och användbarhet är två nyckelbegrepp som fokuserar på interaktionen mellan användare och system för att uppfylla användarens behov och samtidigt erbjuda en högre grad av funktionalitet. Tjänstekvalitet, vilket innebär användarens förväntade servicenivå och uppfattningar om den mottagna servicenivån, har i forskning förknippats med en högre grad av uppfattad användbarhet och positiv användarupplevelse. Syftet med studien är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer för hur e-tjänster uppfattas bidra till en högre grad av tjänstekvalitet genom en högre grad av uppfattad användbarhet och en högre grad av positiv användarupplevelse hos individuella användare i åldern 40 till 50 år i en svensk kommun. I studien tillämpas fallstudiemetoden och för att undersöka studiens syfte skapas en litteraturbaserad analysmodell och semistrukturerade personliga intervjuer kombinerat med användningstester genomförs. Som fallorganisation valdes en svensk kommun och som fallstudieobjekt valdes en representativ e-tjänst. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med individuella användare i målgruppen 40 till 50 år, vilka är de mest frekventa användarna av fallorganisationens e-tjänster. Utifrån studien kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att användaren uppfattar tjänsteleverantören som en central aktör, vilket gör centraliserad tillgänglighet i kombination med informationskvalitet till kritiska framgångsfaktorer för en högre grad av upplevd tjänstekvalitet. Det innebär dels att användaren uppfattar användarresan i ett större perspektiv där alla tidigare interaktioner är betydelsefulla för att forma uppfattningen av tjänstekvalitet, dels att användaren förutsätter att tidigare interaktioner, framför allt tidigare lämnade kontakt- och personuppgifter, ska finnas centraliserade och tillgängliga. I den andra slutsatsen är kommunicerbarhet en kritisk framgångsfaktor för en högre grad uppfattad tjänstekvalitet. Kommunicerbarhet, framför allt instruerande kommunikation, bidrar till att skapa tydlighet med tydliga instruktioner och enkelhet, samt förifyllda fält som underlättar användarens hantering av ärendet vilka tillsammans bidrar till en lägre ansträngnings- och svårighetsgrad. Den tredje slutsatsen är att den uppfattade graden av tjänstekvalitet baseras på det upplevda värdeskapande e-tjänsten erbjuder och vilka behov e-tjänsten uppfyller. För att skapa ett mervärde för användaren bör e-tjänsten betraktas ur ett ekosystemperspektiv för att både skapa mervärde för användaren och främja interaktion mellan aktörer/organisationer i en samskapande process. Studien ger ett kunskapsbidrag till fallorganisationen, informatikstudenter och praktiker inom tjänstedesign och innefattar en beskrivning av hur nuläget för en specifik e-tjänst uppfattas ur både perspektivet användbarhet och användarupplevelse. Studien bidrar med förklaringskunskap till hur och varför användbarheten och användarupplevelsen samspelar till att forma den uppfattade tjänstekvaliteten av den enskilda e-tjänsten. Studien bidrar även till vägledande kunskap genom utformning av en generisk serviceresa vilken visualiserar generella drag hos e-tjänsten som bidrar till en högre grad uppfattad tjänstekvalitet hos individuella användare.

Bakgrund: För nystartade företag är vägen till framgång sällan okomplicerad. Resan präglas ofta av motgångar, hinder och utmaningar, framför allt för företag som växer snabbt. Många har bildenav att företag som växer mycket och snabbt enbart är förenade med framgång och att tillväxt ärvad alla entreprenörer drömmer om. Dock är det en komplex och krävande uppgift att styrasnabbväxande företag. Tidigare forskning har visat hur företag förändras när de växer, däremotsaknas forskning om vilka styrverktyg som är lämpliga vid snabb tillväxt, hur styrningen förändrasöver tid i snabbväxande företag samt hur företag bör styras när de växer snabbt med förvärv. Denna studie kommer därför att undersöka styrningens förändring på ett snabbväxande företag där tillväxten utgjorts av många förvärv. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka styrverktyg som använts och hur styrningen förändrats över tid i ett snabbväxande företag där tillväxten utgjorts av många förvärv. Vidare ämnar studien identifiera vilka kritiska händelser som främst bidragit till styrningens förändring. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi, en induktiv forskningsansats samt en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriska data har baserats på primärdata från intervjuer samt sekundärdata ifrån års- och delårsrapporter, data från pressmeddelanden på företagets hemsida samt interna dokument. Slutsats: Studien visar att de kritiska händelser som påverkat styrningen mest i fallföretaget är börsnoteringen, ett ledningsbyte och en omorganisation. Bland de styrverktyg som har använts i studien har kulturkontroll varit det styrverktyg som förändrats mest och därmed haft störst påverkan på företagets tillväxtresa. Vidare har tre viktiga faktorer identifierats som i kombination med styrningen bidragit till en lyckad förändringsresa: dynamiken mellan grundarna och företagskulturen, dynamiken mellan grundarna och tillväxten och slutligen dynamiken mellan företagskulturen och tillväxten. / Background: For startups, the road to success is rarely straightforward. The journey is often characterized by setbacks, obstacles, and challenges, especially for fast-growing companies. Many people have the idea that fast-growing companies are only associated with success and that growth is the dream of all entrepreneurs. However, managing fast-growing companies is a complex and demanding task. Research has previously studied how firms change as they grow, but there is a lack of research on which management controls are appropriate for rapid growth, on how governance changes over time in fast-growing firms, and on how firms should be governed whenthey grow rapidly through acquisitions. Therefore, this study will investigate the change in governance in a fast-growing company where acquisitions have been a large part of the growth. Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of which management controls have been used and how governance has changed over time in a fast-growing company,where acquisitions have been a large part of the growth. Furthermore, the study aims to identify the critical events that mainly contributed to the change in governance. Methodology: This study has used a qualitative research strategy, an inductive research approach and a case study as a research design. The collection of empirical data has been based on primary data from interviews and secondary data from annual and interim reports, data from press releases on the company's website and internal documents. Conclusion: The study shows that the critical events that most affected governance in the case company are the IPO, a change of management and a reorganization. Among the management controls used in the study, cultural control was the type of control that changed the most and thus had the greatest impact on the company's growth journey. Furthermore, three important factors have been identified that, in combination with governance, have contributed to a successful change journey: the dynamics between the founders and the corporate culture, the dynamics between the founders and growth, and finally the dynamics between the corporate culture and growth.

This case study acknowledges that militarization on digital media is inadequately studied. A research contribution is therefore created through a narrative textual analysis method informed by strategic narrative theory and research on multimodal meaning-making. The method is then applied qualitatively to a previously neglected empirical material, the Swedish Armed Forces' digital documentary series called “The Veteran’s Portrait”. Using narrative textual analysis, the study interprets that militarizing strategic narratives appear in the documentary series. Thus, the study contributes with needed insight into how militarization as a process occurs on digital media, while at the same time suggesting pathways for future research to further develop this body of research.

Projektstyrning är viktig och IT-projektledaren har en avgörande roll för ifall IT- projekt lyckas eller inte. Dock är det en stor utmaning att leda IT-projekt och att få den effekt som önskas genom exempelvis tidplan, budget och resurser. Samtidigt tar digitaliseringen hela tiden samhället framåt och kunskapen som samlas in efter avslutade IT-projekt gör att lärdomarna ständigt växer. Likväl är det fortsatt få IT- projekt som lyckas. Enligt tidigare forskning är två av huvudfaktorerna som avgör huruvida ett projekt anses lyckas eller inte, tid och budget. Vidare utgör IT-projektledaren dess mest betydande roll i början av projektet, men att löpande och god kommunikation, samt med ett flexibelt ledarskap, är viktiga hörnstenar för att lyckas med projektet. Denna studies syfte har varit att undersöka och få en bättre förståelse för varför IT- projekt lyckas eller inte lyckas utifrån projektledares perspektiv. För att besvara detta syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur beskriver projektledare de kritiska framgångsfaktorerna i ledningen av ett IT-projekt? och Hur beskriver projektledare utmaningarna i ledningen av ett IT-projekt?. En kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex IT-projektledare vid ett stort IT-företag i Sverige. Intervjufrågorna har behandlat områden som projektledning och vilka framgångsfaktorer samt utmaningar projektledare upplever vid IT-projekt. Resultatet av studien visar att för att lyckas med ett IT-projekt utifrån projektledarens perspektiv, är nyckeln för framgång god kommunikation, att kunna prioritera rätt, samt god kravhantering. Vidare bör projektledaren ha en god förståelse för systemet, besitta tekniska färdigheter, samt ha en god förståelse för IT-komponenter såsom beroenden och kopplingar. Slutligen utgör även resurser, budget och avsatt tid avgörande faktorer. Projektledarna menar samtidigt att på grund av den komplexitet IT-projekt ofta utgörs av, är det utmanande att göra relevanta ändringar i projektet som passar samtliga intressenter, den egna projektgruppen inkluderat. Det är dessutom ofta en utmaning för projektledaren att kunna förstå och förklara den kundnytta ett IT-projekt kan medföra, återigen på grund av komplexiteten vid IT- projekt. Att som projektledare även kunna prioritera rätt, samt att ha de rätta resurserna redo, har visat sig vara en utmaning för många. Sedan är det utmanande när intressenter har ett tydligare fokus på business än den tekniska delen. / Project management is important and the IT project manager has a crucial role in whether IT projects succeed or not. However, it is a great challenge to lead IT projects and to get the desired effect through, for example, schedule, budget and resources. At the same time, digitalization is constantly moving society forward and the knowledge that is gathered after completed IT projects means that the lessons are constantly growing. Nevertheless, there are still few IT projects that succeed. According to previous research, two of the main factors that determine whether a project is considered successful or not are time and budget. Furthermore, the IT project manager has its most important role at the beginning of the project, but that continuous and good communication, and with a flexible leadership, are important cornerstones for success with the project. This study’s purpose has been to investigate and gain a better understanding of why IT projects succeed or fail from the project manager's perspective. To answer this purpose, the following research questions have been asked: How does the project manager describe the critical success factors in the management of an IT project? and How do project managers describe the challenges in managing an IT project?. A qualitative survey method has been applied where semi-structured interviews have been conducted with six IT project managers at a large IT company in Sweden. The interview questions have dealt with areas such as project management and what success factors and challenges project managers experience in IT projects. The results of the study show that to succeed with an IT project from the project manager's perspective, the key to success is good communication, being able to prioritize correctly, and good requirements management. Furthermore, the project manager should have a good understanding of the system, possess technical skills, and have a good understanding of IT components such as dependencies and connections. Finally, resources, budget and time allotted are also important factors. At the same time, the project managers believe that due to the complexity that IT projects often consist of, it is challenging to make relevant changes to the project that suit all stakeholders, including their own project group. In addition, it is often a challenge for the project manager to be able to understand and explain the customer benefit an IT project can bring, again due to the complexity of IT projects. As a project manager, being able to prioritize correctly, as well as having the right resources at hand, has proved to be a challenge for many. Furthermore, it is challenging when stakeholders have a clear focus on business rather than the technical part.

The definition of a project is that an individual or group of individuals carries out a work that results in a unique product or service. What is usually discussed in both the media and in the construction industry is the type of project that you can talk about. In this study, this is called conventional construction projects. There are also projects that you are not allowed to talk about and that must be kept secret for various reasons. These can, for example, be based on protecting national interests. In these projects, integrity is one of the most important parameters to keep track of from a management perspective. This study examines the work methodology in this area of the Swedish construction industry. The study is based on traditional project management theory and begins with a review of concepts such as critical success factors (CSF), the distinction between confidentiality and conventionality, key performance indicators (KPI) and the classic iron triangle. The study's question is whether these concepts appear and are applied differently in confidential construction projects compared to conventional ones. Are there any activities that are of utmost importance that they are carried out for a confidential project to be considered successful? The study was conducted as a qualitative, abductive study where information was obtained through semi-structured interviews. In total, eleven interviews were conducted with individuals who participated in some form of confidential construction project. All respondents have represented construction contractors during their time in confidential construction projects. The conclusion after the completed analysis of the interviews shows that confidential projects do not differ significantly in terms of project structure. On the other hand, this type of project is characterized by a much higher degree of accuracy regarding planning and implementation than a comparable conventional construction project. / Definitionen av ett projekt är att en enskild eller grupp av individer genomför ett arbete som resulterar i en, på något sätt, unik produkt eller tjänst. Vad som vanligtvis diskuteras i både media och i byggbranschen är den typ av projekt som du faktiskt får prata om. I denna studie kallas detta för konventionella byggprojekt. Det finns även projekt som du inte får prata om och som måste hållas hemliga av olika anledningar. Dessa kan exempelvis vara grundade i nationella skyddsintressen. I dessa projekt är integritet en av de viktigaste parametrarna att hålla koll på ur ett ledningsperspektiv. Denna studie undersöker arbetsmetodiken inom detta område i byggbranschen. Studien tar avstamp från traditionell projektledningsteori, och inleds med en genomgång av koncept såsom kritiska framgångsfaktorer (CSF), distinktionen mellan konfidentialitet och konventionalitet, nyckeltal (KPI) samt den klassiska järntriangeln. Studiens frågeställning är om dessa begrepp ter sig och tillämpas annorlunda i konfidentiella byggprojekt jämfört med konventionella. Är det några aktiviteter som är av yttersta vikt att de genomförs för att ett konfidentiellt projekt ska anses vara framgångsrikt? Studien har genomförts som en kvalitativ, abduktiv studie där informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har ett antal om elva intervjuer genomförts med individer som deltagit inom någon form av konfidentiellt byggprojekt. Samtliga respondenter har representerat byggentreprenörer under deras tid i konfidentiella byggprojekt. Slutsatsen efter den genomförda analysen av intervjuerna visar att konfidentiella projekt inte skiljer sig avsevärt mycket sett till struktur på projektet. Däremot karakteriseras denna typ av projekt av en mycket högre grad av noggrannhet avseende planering och genomförande än ett jämförbart konventionellt byggprojekt.

AstraZenecas PET BFS på site Snäckviken vill implementera en maskinstatuslista lik den som implementerats för PET TBH/PS, för att kunna få en överblick över hela området samt kartlägga och prioritera framtida investeringar och besluttagande. PET BFS (IN/PP) är i behov av en maskinstatuslista på grund av en del föråldrad utrustning, inhalation och injektion linjerna saknar utförligt underlag för att en investeringsplan ska tas fram. Syftet med skapandet utav maskinstatuslistan är för att kunna ta reda på om livslängden kan förlängas eller om och när utrusningen behöver renoveras, uppgraderas eller bytas ut. Målet med rapporten är att sammanställa en maskinstatuslista/kritikalitetsmatris över all utrustning inom PET BFS, vilket inkluderar både inhalation och injektion. Maskinstatuslistan ska innehålla nuläget på status för utrustning. Detta inkluderar livslängd, reservdelsstatus och underhållskostnader för respektive utrustning. Det ska hjälpa PET BFS med att skapa en helhetsbild över linje/område vilket innebär att säkerhetsställa driftsäkerheten för all utrustning, identifiera kritiska komponenter, ta fram investeringsunderlag samt tillföra samsyn för underhållsstrategin inom verksamheten. Listan ska vara möjlig för fortsatt uppdatering av underhållsingenjör/serviceingenjör samt deltagare/resurser. De kritiska komponenterna identifierades för IN06, IN07, IN08, PO06, PO07 samt listades i maskinstatuslistan. De kritiska komponenternas status identifierades genom kontakt med leverantörer. Riskanalysen kunde inte utföras fullt ut dels på grund av saknad information, saknad tillgång till SAP samt tidsbegränsning. Data för andelen utgångna komponenter visar att en stor andel av komponenterna som undersökts är utgångna, samtidigt som majoriteten av dessa utgångna komponenter har ersättare. / AstraZeneca's PET BFS on the site Snäckviken wants to implement a machine status list similar to the one implemented for PET TBH / PS in order to get an overview of the entire area to map and prioritize future investments and decisions. PET BFS (IN/PP) is in need of a machine status list due to some outdated equipment, inhalation and injection departments lacking a detailed basis for producing an investment plan. The purpose of creating the machine status list is to be able to find out if the service life can be extended or if and when the equipment needs to be renovated, upgraded, or replaced. The aim of the report is to compile a machine status list/criticality matrix of all equipment within PET BFS, which includes both inhalation and injection. The machine status list must contain the current status of equipment status. This includes service life, spare part status and maintenance costs for each piece of equipment. It will help PET BFS to create an overall picture of the line/area, which means ensuring the operational safety of all equipment, identifying critical components, producing investment data and adding consensus for the maintenance strategy within the business. The list must be possible for further updating of the maintenance engineer/service engineer and participants/resources. The critical components were identified for IN06, IN07, IN08, PO06, PO07 and listed in the machine status list. The status of the critical components was identified through contact with suppliers. The risk analysis could not be performed in full due to lack of information, no access to SAP and time constraints. Data for the proportion of obsolete components show that a large proportion of the components examined are obsolete, while the majority of these obsolete components have a replacement.

Detta arbete är en kritisk textanalys av två läromedel avsedda för svenska för invandrare(SFI) kurs D. Analysen baseras på kritisk diskursanalys, normkritisk forskning ochkritiska vithetsstudier. Uppsatsens syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden ochnormer som inte är uppenbara, genom en granskning av läromedelsproducenternastematiska val och framför allt vad som utelämnats ur läromedlen. Vi utgår frånstyrdokumentens skrivelser om diskriminering och andra värdegrundsfrågor samt vilkenkunskap och stöd som målgruppen ska erhålla. Vi tittar också på potentiellt negativakonsekvenser ur ett pedagogiskt och praktiskt perspektiv som utelämnandet kan få förnyanlända.Analysen visar att läromedlen utelämnat viss kunskap och information som enligt ossborde ha varit med. Utelämnandet kan även ger enligt oss en inkomplett bild av Sverigeshistoriska och samtida samhällsförhållanden än vad som faktiskt råder.Sammanfattningsvis ger studien indikationer på att det finns ett behov av attläromedelsinköpare på skolenheter mer kritiskt granskar läromedel innan inköp, utifrånexempelvis ett normkritiskt perspektiv, efterlevnad av styrdokumentens skrivningar ombl a värdegrund och skrivningar om de behov som läromedlens målgrupp har, innanläromedlen köps in av skolor och används av pedagoger.