The adoption of digital transformation can be seen as the companies opportunity for increased competitiveness. The possibilities of digital transformation are many as it allows, among other things, a connection between workers and machines or between machines. However, companies are facing difficulties to implement digital transformation effectively. Implementing digital transformation is a slow process for companies and most companies are in the early stages of it. Also, the technologies that are associated with digital transformation are still unclear. Companies still lack a systematic approach to implementing digital transformation. Understanding critical factors that affect digital transformation in manufacturing companies could help to develop a systematic approach for implementing digital transformation. Therefore, in this research the authors have carefully reviewed and identified factors that affect digital transformation within the manufacturing industry. This thesis research aims to identify the factors that will lead to the success of digital transformation in manufacturing companies and to also find out the factors that when being ignored will lead to unsuccessfulness. The research has been guided by three research questions: 1) Which factors are stated in the literature that is affecting the implementation of digital transformation in manufacturing companies, 2) How are these factors related to each other in the literature, and 3) How can practitioners and academics use factors for the successful implementation of digital transformation? In this research, a systematic literature review (SLR) has been carried out which has led to identifying 11 key factors. Based on the identified factors, a model has been developed to support the implementation of digital transformation in manufacturing companies. The model consists of four different categories of factors, namely, “Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection, and Integration related factors (so-called ARTO-model. Furthermore, a survey has been developed to get experts´ perspectives on the identified factors and the model.  Based on the input from the survey, a final compiled ARTO model is proposed as a guiding tool for the successful implementation of digital transformation. Further, a model to show the relationship between the factors is created. Keywords: Digital transformation, Digitalization, Industry 4.0, Enabling technologies, Key factors, Critical factors, Manufacturing industry, Guiding framework / Implementeringen av digital transformation kan ses som företags möjlighet till ökad konkurrenskraft. Möjligheterna med digital transformation är många, då det bland annat tillåter uppkoppling mellan arbetare och maskiner. Dock, står företagen inför svårigheter med implementeringen av det. Implementeringen av digital transformation är en långsam process för företagen och många företag befinner sig i tidigt skede. Även teknologier som associeras med digital transformation är fortfarande oklara och det saknas kunskap gällande detta. Dessutom finns det inte mycket handlingskraft när det kommer till faktorer som påverkar digital transformation. Företag saknar fortfarande tillvägagångssätt för implementering av digital transformation. Därför har författarna till den här undersökningen noga granskat och identifierat faktorer som påverkar digital transformation inom tillverkande företag.  Syftet med den här undersökningen är att ta reda på faktorer som ska leda till framgång av digital transformation i tillverkande företag, och vidare ta reda på faktorer som när de ignoreras kommer leda till misslyckande. Forskningsfråga 1: Vilka är faktorerna som nämns i litteraturen och som påverkar digital transformation i tillverkande företag?  Forskningsfråga 2: Hur är dessa faktorer relaterade till varandra inom litteraturen?  Forskningsfråga 3: Hur kan praktiker och akademiker använda faktorer för ett framgångsrikt genomförande av digital transformation? I den här undersökningen har det gjorts en systematisk litteraturstudie som ledde till utvecklingen av ett ramverk. Vidare skapades en enkät för att få experters perspektiv på den systematiska litteraturstudien och ramverket.  Det skapades en modell som bygger på fyra olika kategorier ”Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection and integration related factors (så kallad ARTO-modell) utifrån den systematiska litteraturstudien och därefter gjordes en liknande modell baserad på inputen från enkäten. Slutligen sammanställdes resultaten i en gemensam ARTO- modell och en modell för att visa relationen mellan de olika modellerna skapades  Nyckelord: Digital Transformation, Digitalisering, Industri 4.0, Möjliggörande teknik, Nyckel faktorer, Kritiska faktorer, Tillverkande företag, Vägledande ram

For each passing year, distributed system development hasbecome more and more frequent and due to COVID-19, it nowrequires work to take place in an environment like our home.Previous research mentions communication and decision-makingrelated problems, and how they have been affected by a situationwhen work must be carried from home. Categories made fromthis are described as the social process, use ofinformationtechnologies, the boundry between home and workand information sharing from home which are now in our interestto research.The purpose of this study is therefore to identify critical factorsaffecting distributed system development projects when carriedout from home and to find if communication, decision-makingand collaboration have been affected. The study follows aqualitative research method by interviewing workers from alarger IT-company in Östersund, Sweden (all with differentpositions) where questions are based on previous studies.Results tell us that there’s quite a lot of critical factors affectingdistributed workers from home. Mostly, the negative factors treatthe social process while the positive is flexibility and focus towork assignments. Communication and decision-making shownext to no changes but are affected mostly by chat. Collaborationhas not been affected as much as one might think because ofprevious experience and the use of informationtechnologieswithin distributed teams are mostly optimized for a situation inwhich we now are present. / Distribuerad systemutveckling har blivit mer aktuellt för varje årsom går och på grund av COVID-19 måste arbete nu ske hemifråndå social distansering är utfärdad på global skala. Tidigareforskning nämner kunskapsluckor inom kommunikation ochbeslutsfattande, samt hur de påverkats av en situation där arbetetvingats ske hemifrån. Hur den sociala processen, användningenav IT-verktyg, gränsen mellan hemma och arbete samtinformationsdelning hemifrån påverkats av denna omställning ärdärför några kategorier utifrån teorin som är intressanta attstudera.Syftet med denna studie var att identifiera kritiska faktorer dåarbete måste ske hemifrån i distribueradesystemutvecklingsprojekt samt att ta reda på hur kommunikation, beslutsfattande och samarbete har påverkats. Detta gjordesgenom en kvalitativ studie som behandlades av intervjuergrundade på tidigare forskning. Studien genomfördes medrespondenter från ett större IT-företag i Östersund där de somintervjuades hade olika roller i verksamheten.Resultatet visar att det finns en hel del kritiska faktorer då arbetemåste ske hemifrån i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Demest negativa faktorerna kunde kopplas till den sociala processenoch de mest positiva faktorerna behandlade flexibiliteten ocharbetskoncentration. Kommunikation och beslutsfattande visardäremot inte några större förändringar men påverkas främst avchatt. Samarbete har inte heller sett än större förändring då deIT-verktyg som används inom distribuerade team är optimeradeför en situation som vi nu befinner oss vid och en vana finnssedan tidigare.

Global energy transitions and rises in demand for critical raw materials (CRMs) are predicted to reshape global politics in yet uncertain but profound ways. With CRMs being vital for Europe’s decarbonization process, the present study sets out to examine the EU’s geopolitical discourse by taking an inquisitive yet critical stance focusing particularly on the new “geopolitical” Commission’s geopolitical reasoning on CRMs. Building upon critical geopolitics, a discourse analysis was conducted on 9 European Commission communications (2019–2020). Three key observations were made: first, a ‘geopolitical’ and ‘assertive’ EU is crucial in an increasingly ‘fragile’, ‘polarized’ and ‘competitive’ world. Second, securing CRMs is a ‘security question’, requiring ‘strategic approaches and partnerships’, notably with ‘resource–rich regions’ and particularly with Africa. Third, the EU’s narrative is ambiguous. While classical geopolitical assumptions are distinguishable, it remains questionable whether the EU will depart from its familiar path of liberal cooperation, multilateralism and trade when scouting for CRMs, although its role as a “benign ally” can be questioned. Further studies on the EU’s geopolitical reasoning, along with its actual practice in the area of CRMs, are warranted. Likewise, a critical reading of reports and foresight preceding EU policymaking is encouraged, to better comprehend how the EU’s dominating geopolitical discourse on CRMs and subsequent practice is produced in the first place.

Research questions:  How can the Aspvik model be useful for the traditionally functioning water and sewage industry? What are the main challenges for regime actors to implement systems similar to those derived from the Aspvik model? Purpose: The purpose of the study is two-fold. Firstly, we intend to investigate system development and entrepreneurship from below in a local project in the water and sewage industry and its business model. Secondly, the study aims to provide an understanding of how the organization and the development process differ between the local Aspvik project and the existing regime within the water and sewage industry. Method: The study was of a qualitative nature based on an abductive approach. The theoretical framework was based on scientific articles and publications as well as books. The empirical data collection consisted of the collection of primary and secondary data, of which primary data was obtained through a total of 13 semi-structured interviews and secondary data via web pages, public print (laws and regulations) and other sources. A thematic analysis was performed based on the theoretical framework and the empirical data. Conclusion: The Aspvik model can generate usefulness as it contributes by providing a businesslike approach with transparency and visualization of what opportunities the industry actors have and what it may cost. With transparency, the current problems and bottlenecks in the industry became more evident. There are major environmental benefits in increasing the rate of development of the municipal water and sewage grid. It is mainly the Water Services Act, section 6 in particular, which is the main challenge for achieving a more efficient expansion of the water and sewage grid, both in terms of resources and time. It may require organizational change at the regime level, this in order to handle several projects simultaneously, or to provide increased support for private initiatives similar to the Aspvik project. / Problemställning: Hur kan Aspviksmodellen generera nytta för den traditionellt fungerande VA-branschen? Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för regimaktörer att implementera system liknande det som härrör från Aspviksmodellen? Syfte: Studiens syfte är tvådelat. För det första ämnar vi undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA- projekt och dess affärsmodell. För det andra syftar studien till att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen var baserad på vetenskapliga publikationer och böcker samt studentlitteratur. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av insamling av primära och sekundära data, varav primärdata erhållits genom totalt 13 semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via webbsidor, offentligt tryck (lagar och förordningar) och övriga källor. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska data genomfördes en tematisk analys. Slutsats: Aspviksmodellen kan generera nytta då den bidrar med att tillhandahålla en affärsmässig strategi med ökad transparens och visualisering över vilka möjligheter branschaktörer har och vad det kan kosta. Med transparens blev rådande problem och flaskhalsar i branschen mer tydliga. Det finns stora miljömässiga fördelar med att öka utbyggnadstakten av det kommunala VA-nätet. Från regimens synvinkel är det huvudsakligen vattentjänstlagen i sig, 6 § i synnerhet som utgör en utmaning mot en effektivare utbyggnad av VA-nätet, både ekonomiskt och tidsmässigt. För att hantera det krävs någon organisatorisk förändring på regimnivå för att kunna hantera flera projekt samtidigt, alternativt att från regimens sida ge ett ökat stöd till privata initiativ i samma slag som Aspviksprojektet.

New technology is a key to be able to evolve and be in thecutting edge in system development. System developmentteams within an organization, and the individuals within theteam, must adopt and accept new technology in a fast pace.Even though teamwork is a crucial part in the daily life of asystem developer, there is a lack of studies who has taken acloser look at teams in system development and theacceptance of new technology and working methods. Theauthors therefore saw the need to investigate the correlationbetween a system development team and the acceptance ofnew technology and working methods. The study hasexamined a government-controlled organization and theirwork with introducing development principles to the systemdevelopment teams. The aim of this study is “FromTechnology Acceptance Model 3 point of view identify criticalfactors who affects the acceptance of development principles for asystem development team.” To fulfill the aim a researchquestion has been constructed “What critical factors lie behindthe team´s acceptance of the development principles?”. Theresearch question has been answered on the basis of thequalitative research approach and semi-structuredinterviews. Where the analysis takes support of TAM3 toidentify the critical factors in TAM3. The analysis resulted infive critical factors which was considered to affect theacceptance of the development principles within a systemdevelopment team. The five identified factors wereExperience, Voluntariness, Output Quality, Job Relevance andResult Demonstrability. From the identified factors, Experiencewas considered as a factor who needs further studies wherefuture research can investigate different kinds of experienceand what role the different kinds of experience might havefor each individual factor that Experience influence / Inom systemutveckling är ny teknik en nyckel till att kunnautvecklas och ligga i framkant. Systemutvecklingsteam inomen organisation och individerna inom teamet behöver snabbtta till sig ny teknik och anpassa sina arbetsmetoder. Trots attteamarbete är en viktig del av en systemutvecklares arbetsdagså finns det få studier som tittat närmare på justsystemutvecklingsteam och acceptans av nya tekniker ocharbetsmetoder. Författarna såg därför behovet av att vidareundersöka korrelationen mellan systemutvecklingsteam och acceptansen av nya tekniker och arbetsmetoder. Studiengenomfördes hos en svensk myndighet där arbetet med attintroducera utvecklingsprinciper och hursystemutvecklingsteamen accepterat dessa undersöktes.Detta leder in på studiens syfte som är “Utifrån TechnologyAcceptance Model 3 identifiera kritiska faktorer som påverkar ettsystemutvecklingsteams acceptans av utvecklingsprinciper” För attuppfylla syftet har en forskningsfråga ställts: “Vilka kritiskafaktorer ligger bakom teamens acceptans avutvecklingsprinciperna?”. En kvalitativ ansats ochsemistrukturerade intervjuer har använts för att besvaraforskningsfrågan. Analysen genomfördes med stöd avTechnology Acceptance Model 3 vilket resulterade i fem kritiskafaktorer som ansågs påverka ett systemutvecklingsteamacceptans av utvecklingsprinciperna. De fem identifieradefaktorerna var: Experience, Voluntariness, Output Quality, JobRelevance och Result Demonstrability. Av dessa faktorer ansesExperience vara den faktor som behöver undersökasytterligare, där framtida forskning kan undersöka olika typerav erfarenheter och vilken roll de olika erfarenheterna spelarför respektive faktor som Experience i sin tur påverkar.

Offentliga företag har fått ett större intresse av att införa Business Intelligence-lösningar. Graden av framgång varierar mellan olika typer av industrier på grund av komplexa processer som är relaterade till höga kostnader. Syftet med studien var att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna för att framgångsrikt införa en BI-lösning ur ett CFO-perspektiv. BI har en bred kategori av olika applikationer och teknologier som används för att samla in, lagra och analysera data för att sedan extrahera den. Denna data görs sedan tillgänglig för anställda i företaget för att hjälpa beslutsfattare att skapa professionella och informerade affärsbeslut. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med sju olika CFO:er för att få sina perspektiv angående vilka som är de kritiska framgångsfaktorer för att införa en BI-lösning. Innehållsanalysen genererade nio kategorier med flera underkategorier. Varje kategori och underkategori identifierar CSF ur ett CFO-perspektiv. De kategorier som identifierades var: Företagsledare med genomtänkta arbetslag, hållbar datakvalitet, slutanvändaren i fokus, extern hjälp bidrar med ett bredare perspektiv och kapacitet, mål och visioner, stöd från ledningen, iterativt tillvägagångssätt, affärsdriven expansion och agila tekniska ramar, och att ha rätt förutsättningar under hela implementeringen. Både studielitteraturen, CFO:erna och CFO:ernas rankning av CSF drar slutsatsen att alla framgångsfaktorer verkligen behövs för en framgångsrik BI-lösning. Alla CSF prioriteras däremot olika inom alla tre datakällor som fanns tillgängliga för studien. / Public companies have gotten a bigger interest in implementing Business Intelligence solutions. The level of success rate varies between various types of industries because of complex processes that are related to high costs. The aim of the study was to identify the critical success factors for implementing a BI-solution successfully from a Chief Financial Officers perspective. BI has a broad category of various applications and technologies that are used to collect, store and analyze data and then extract it and make the data available to employees in the company in order to help decision makers to create professional and informed business decisions. The study was conducted using a qualitative content analysis and semi-structured interviews making use of seven different CFO’s to follow up on their perspective on organizational critical successfactors for implementing a BI-solution. The content analysis generated nine categories with several sub-categories. Each category and sub-category defining CSF from a CFO’s point of view. The categories identified were: Business leaders with well-thought-out work teams, sustainable data quality, the end user in focus, external help contributes witha broader perspective and capacity, goals and visions, management support, iterative approach, business-driven expansion and agile technical framework, and having the right conditions through out the implementation. Both the study literature, respondents and the respondents’ ranking of the CSF conclude that all success factors are indeed CSF needed for a successful BI-implementation. However, the CSF were prioritized differently within all three data sources of material that were available for the study.

Denna studie är en läromedelsanalys som syftar till att synliggöra hur negativa tal presenteras i läromedel, riktat till årskurs, 3 utifrån möjligheter till utveckling av lärande. Därtill syftar studien till att redogöra till vilken utsträckning elever ges förkunskaper inför introduktionen av negativa tal utifrån läromedel riktat till tidigare årskurser.  Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av två analysscheman baserade på tidigare forskning. Syftet med det första analysschemat var att tydliggöra innehållet av läromedlen samt gallra ut läromedel som behandlar negativa tal. Det andra schemat besvarade endast existensen av generella kritiska aspekter. Den data som samlades in analyserades enligt teoretiska perspektiv och begrepp. Resultatet av frågeställningarna var, utifrån analysen, att läromedel riktade till årskurs 1–3 inte ger elever de förkunskaper som de, enligt den tidigare forskningen, behöver inför introduktionen av negativa tal. Därtill presenterades negativa tal endast i ett enda läromedel för årskurs 3. Detta läromedel, Pixel 3A (Alseth et al. 2015), är uppbyggt på ett sätt som minimerar kritiska aspekter och maximerar möjligheten till utveckling av lärande. Läromedlet ger även eleverna möjlighet att påbörja utvecklingen av det abstrakta tänkandet.

Affärssystem har blivit ett betydelsefullt verktyg för verksamheter som vill upprätthålla konkurrenskraft på marknaden. Affärssystem som stöd gör det möjligt att digitalisera och automatisera affärsprocesser, vilket ger utrymme att fokusera på mer ändamålsenliga processer och skapa tillväxt. Trots betydande investering i form av tid och pengar, är det ett utbrett problem att affärssystemet inte genererar de långsiktiga affärsnyttorna som förväntas. En vanlig missuppfattning är att affärssystemsprojektet är avslutat efter implementationen är slutförd. I själva verket är det är först när affärssystemet används i sin rätta miljö som dess brister går att identifiera, vilket gör förvaltningsarbetet mycket viktigt för att motverka lägre matchningsgrad mellan affärssystem och affärsprocesser. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer under post-implementeringsfasen i ett affärssystemsprojekt för att uppnå långsiktiga affärsnyttor genom användandet av ett affärssystem ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv i en mellanprojektsrelation. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie genomförts. Baserat på litteraturstudien har en analysmodell utformats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in primära empiriska data. Vissa semistrukturerade intervjuer har varit personliga och vissa utförts via Teams. Fyra intervjuer med projektmedlemmar har genomförts, tre med företrädare från fallföretaget Two och en med företrädare från kundföretaget Grandpa. Studiens viktigaste slutsatser är; att systemimplementatörens projektgrupp har kompetensbredd, särskilt i form av teknisk kunskap och verksamhetskunskap. Att kommunikationen inom dyaden är ändamålsenlig, vilket är viktigt för att skapa förståelsemellan varandra. Dessutom är det viktigt att kundens projektgrupp arbetar med de interna affärsprocesserna: dels för att förbättra de processer som inte fungerar, dels för att uppnå en högre förståelse för vilka behov som finns och dels för att optimera passformen till affärssystemet. Slutligen är det viktigt att det finns utbildade superanvändare som stöttar och sprider kunskap till användarna av affärssystemet. Kunskapsbidraget från denna studie är två indikatorer som adderats i den modifierade analysmodellen, vilka är Grad av stöd från superanvändare och Ökad kontroll.

In Sweden, the statistics show how women are underrepresented in organisational hierarchies; as managers, executive managers, CEOs and board of directors. Qualitative research reveals that women in management positions perceive the working life in Sweden as unequal and how men and women have different terms for making a career. Previous career studies told from women's narratives with a gender perspective caught our interest to examine how women reason and relate to their careers in 2019. The purpose of this study is to examine what emerges in stories about career and gender by women with management experience. We seek to understand how women relate to their career stories and how dilemmas are handled and how strategies are being used. We applied a narrative research design to obtain women's own stories about their careers. Ten narrative interviews were conducted with women with management experience within different companies and across several industries. The findings reveal how women in their career find themselves in minority positions in an environment imprinted by men's homosociality, including a language and toughness, that is difficult to relate to for the women. The minority position gives grounds to multiple approaches for women. The narratives show the urge to prove oneself, to legitimise one's position and to make oneself visible by showing will-power and determination. We found three strategies that women use in order to sustain self-esteem while coping with gender structures. We have named these strategies the individualistic strategy, the positive strategy and the explicit structure strategy. The individualistic strategy makes gender invisible by focusing on individual characteristics and traits. The positive strategy focuses on the advantages of being a woman and, the explicit structure strategy relates the meaning of gender to structures rather than to oneself. A central finding in our material is how the women switch between coping strategies. Switching between the individualistic strategy and the explicit structure strategy unveils two different themes. The first I don't want to generalise, but, illustrates how women relate gender to structures while they at the same time do not want to generalise between the genders. The second switch the Trojan horse explains how women are aware of gender structures and conform to men to sustain control and thereby sustain their self-esteem. Finally, to switch between stressing the benefits of being a woman and the burden of being a woman, we interpret as efforts to unburden the weight of gender structures. These switches between strategies give rise to contradictive reasoning, which we find entirely understandable as a means for women to make sense of their own reality. / I Sverige visar statistik hur kvinnor är underrepresenterade i organisationshierarkier; som chefer, VD, i ledninggrupper och styrelser. Kvalitativ forskning visar att kvinnor på chefspositioner upplever arbetslivet i Sverige som ojämnställt och att män och kvinnor har olika villkor att göra karriär. Tidigare karriärsstudier med ett genusperspektiv, berättade från kvinnors narrativ fångade vårt intresse att undersöka hur kvinnor resonerar kring och förhåller sig till sin karriär 2019. Syftet med denna studie är att undersöka vad som framkommer i berättelser om karriär och kön av kvinnor med chefserfarenhet. Vi ämnade förstå hur kvinnor förhåller sig till sina berättelser och hur dilemman hanteras och hur strategier används. Vi tillämpade en narrativ forskningsdesign för att erhålla kvinnors egna berättelser om sin karriär. Tio narrativa intervjuer genomfördes med kvinnor med chefserfarenhet inom olika företag och branscher. Resultaten avslöjar hur kvinnor i sin karriär befinner sig i minoritetsposition i en miljö som präglas av mäns homosocialitet, inklusive ett språk och tuffhet som är svårt att relatera till för kvinnorna. Minoritetspositionen ger upphov till flera förhållningssätt bland kvinnorna. Berättelserna skildrar behovet att behöva bevisa sig själv, att legitimera sin ställning och att göra sig synlig genom att visa viljestyrka och beslutsamhet. Vi hittade tre strategier som kvinnor använder för att upprätthålla sin självkänsla medan de hanterar könsstrukturer. Vi har namngett dessa strategier: den individualistiska strategin, den positiva strategin och den explicita strukturstrategin. Den individualistiska strategin gör kön osynligt genom att fokusera på individuella egenskaper och förmågor. Den positiva strategin fokuserar på fördelarna med att vara kvinna och den explicita strukturstrategin relaterar betydelsen av kön till strukturer snarare än till individen. Ett centralt resultat i vårt material är hur kvinnorna växlar mellan strategierna. Växling mellan den individualistiska strategin och den explicita strukturstrategin avslöjar två olika teman. Den första jag inte vill generalisera, men, illustrerar hur kvinnor relaterar kön till strukturer medan de samtidigt inte vill generalisera mellan könen. Den andra växlingen den trojanska hästen förklarar hur kvinnor är medvetna om könsstrukturer och efterliknar män för att upprätthålla kontrollen och därigenom självkänslan. Slutligen, växlingen mellan att betona fördelarna med att vara kvinna och belastningen av att vara kvinna, tolkar vi som en stävan mot att avlasta bördan av könsstrukturer. Dessa växlingar mellan strategier ger upphov till motsägelsefulla resonemang som vi finner helt förståeliga som ett medel för kvinnor att begripa sin verklighet.

The escalating demand for metals driven by advancements in renewable energy technologies and hightech products has underscored the significance of understanding and characterizing ore deposits. This study focuses on the Ertelien Ni-Cu deposit in Norway, a region rich in nickel, cobalt, and copper resources—essential components for the transition to a sustainable energy future. The deposit, located within the Kongsberg belt, holds substantial economic potential due to its Ni-Cu-Co sulfide mineral enrichment. Previous assay results from drill cores, optical microscopy, and electron probe micro-analysis were employed to characterize the mineralogy and based on this interpreter the formation mechanisms, and enrichment processes that formed the deposit.  The Ertelien deposit represents an igneous origin with significant Ni-Cu-Co content estimated at 2.7 million metric tons, with grades of 0.83%, 0.69%, and 0.06%, respectively, within a gabbronorite intrusive body. Optical microscopy and electron probe micro-analysis revealed a complex mineral assemblage including common silicates such as plagioclase, pyroxene, amphibole, mica, olivine, and others, as well as sulfides such as pyrite, chalcopyrite, pyrrhotite, pentlandite.  The primary objective of this study is to conduct an in-depth examination of the geological, mineralogical, and enrichment aspects of the Ertelien deposit. Specifically, primary magmatic and assimilation processes involved in the formation of Ni-Cu-deposits were be evaluated, as well as any potential metal redistribution resulting from secondary processes. Mineralogical studies, facilitated by combining optical microscopy and electron microprobe analysis provided important information on the mechanisms contributing to metal enrichment in or deposits. Optical microscopy and electron probe microanalysis revealed a complex mineral assemblage including common silicates such as plagioclase, pyroxene, amphibole, mica, olivine, and others, as well as sulfides such as pyrite, chalcopyrite, pyrrhotite, pentlandite.  The analyzed rock suite spans a range of compositions from gabbroic to tonalite, with MgO concentrations varying from 0.38 to 22.96 wt.%. Overall, there is a discernible trend of sulfur enrichment in or near samples characterized by low MgO and high Na2O and CaO contents, suggesting that sulfide saturation is likely associated with the assimilation of S-bearing gneisses into which the Ertelien gabbronorites intruded. Ni concentrations exhibit an increasing trend with depth. The nickel-to-cobalt ratio (Ni/Co) displays a discernible pattern that correlates with sulfide crystallization during the process of magmatic fractionation. Notable distinctions observed among groups characterized by differing Ni/Co contents in chalcopyrite, pentlandite, pyrrhotite, and pyrite reveal distinct trends in Ni concentrations. In conjunction with the presence of sphalerite and Ag-pentlandite, which are indicative of lower temperature origin compared to magmatic activity, all these observations provide compelling indications of diverse potential sources, including variations in magma compositions and the influence of hydrothermal processes.  Investigating ore formation conditions enhances the mining sector's ability to identify high-potential mineralization areas, vital for ensuring a stable supply of metals essential for renewable energy systems, electric vehicles, and advanced electronics. / Den eskalerande efterfrågan på metaller som drivs av framsteg inom förnybar energiteknik och högteknologiska produkter har understrukit betydelsen av att förstå och karakterisera malmfyndigheter. Denna studie fokuserar på Ertelien Ni-Cu-fyndigheten i Norge, en region rik på nickel-, kobolt- och kopparresurser – väsentliga komponenter för övergången till en hållbar energiframtid. Fyndigheten, som ligger inom Kongsbergsbältet, har en betydande ekonomisk potential på grund av dess Ni-Cu-Cosulfidmineralanrikning. Tidigare analysresultat från borrkärnor, optisk mikroskopi och elektronsondsmikroanalys användes för att karakterisera mineralogin och baserat på denna tolk för bildningsmekanismerna och anrikningsprocesserna som bildade fyndigheten.  Ertelien-avlagringen representerar ett magmatiskt ursprung med betydande Ni-Cu-Co-innehåll uppskattat till 2.7 miljoner ton, med halter på 0.83%, 0.69% respektive 0.06% inom en gabbronorit-intrusiv kropp. Optisk mikroskopi och elektronsondsmikroanalys avslöjade en komplex mineralsammansättning inklusive vanliga silikater som plagioklas, pyroxen, amfibol, glimmer, olivin och andra, såväl som sulfider som pyrit, kolopirit, pyrrotit, pentlandit.  Det primära syftet med denna studie är att genomföra en djupgående undersökning av de geologiska, mineralogiska och anrikningsaspekterna av Ertelienfyndigheten. Specifikt utvärderades primära magmatiska och assimileringsprocesser involverade i bildandet av Ni-Cu-avlagringar, såväl som eventuell metallomfördelning till följd av sekundära processer. Mineralogiska studier, underlättade genom att kombinera optisk mikroskopi och elektronmikrosondanalys gav viktig information om de mekanismer som bidrar till metallanrikning i eller avlagringar. Optisk mikroskopi och elektronsondsmikroanalys avslöjade en komplex mineralsammansättning inklusive vanliga silikater som plagioklas, pyroxen, amfibol, glimmer, olivin och andra, såväl som sulfider som pyrit, kolopirit, pyrrotit, pentlandit.  Den analyserade bergsviten sträcker sig över en rad kompositioner från gabbroic till tonalit, med MgOkoncentrationer som varierar från 0.38 till 22.96 viktprocent. Sammantaget finns det en urskiljbar trend av svavelanrikning i eller nära prover som kännetecknas av lågt MgO och högt Na2O- och CaO-innehåll, vilket tyder på att sulfidmättnad sannolikt är associerad med assimileringen av S-bärande gnejser i vilka Ertelien-gabbronoriterna inträngde. Ni-koncentrationer uppvisar en ökande trend med djupet. Förhållandet nickel till kobolt (Ni/Co) visar ett urskiljbart mönster som korrelerar med sulfidkristallisation under processen för magmatisk fraktionering. Anmärkningsvärda skillnader som observerats bland grupper som kännetecknas av olika Ni/Co-halter i karbonat, pentlandit, pyrrotit och pyrit avslöjar distinkta trender i Nikoncentrationer. I samband med närvaron av sfalerit och Ag-pentlandit, som indikerar lägre temperaturursprung jämfört med magmatisk aktivitet, ger alla dessa observationer övertygande indikationer på olika potentiella källor, inklusive variationer i magmasammansättningar och påverkan av hydrotermiska processer.  Att undersöka malmbildningsförhållanden förbättrar gruvsektorns förmåga att identifiera mineraliseringsområden med hög potential, avgörande för att säkerställa en stabil tillgång på metaller som är nödvändiga för förnybara energisystem, elfordon och avancerad elektronik.