The main purpose of this paper is to examine the Instagram vs. reality trend and its meaning. The study aims to contribute to an understanding of whether the trend can be viewed from a postfeminist perspective, as well as if body ideals are reproduced or if the trend works as an opposition against the societal body standards. Earlier research indicates that particularly young women are affected negatively when being exposed to manipulated and filtered photos on Instagram. Other social media trends with a body positive focus have shown positive impacts on these issues, making young women gain more confidence regarding their body image. The theoretical framework applied consists of theories of postfeminism as well as Susan Bordo’s​ Reading the slender body. Semiotic analysis is used to analyze six images that explicitly represent the trend. The results conclude that Instagram vs. reality is consistent with the postfeminist ideology since the examined images aim to increase women’s self-esteem through empowerment and individualistic choices, demonstrating the reality behind the often ideal Instagram posts. Another result that emerges is that the trend on one hand contradicts the normative body ideal by showing flaws that are usually hidden on social media. On the other hand, the trend's impact might differ depending on who is viewing the images. Even though flaws are shown in what ought to be ​reality​, the slender ideal is still visible in the chosen images. This paper contributes to the ongoing problematics of social media’s impact on young women’s body image.

Tidigare studier gällande representation av större kroppstyper och spel har haft i fokushur saknaden av större kroppar påverkar människor, visande i sina resultat attanvändandet av smala kroppsideal påverkar människors syn på sina egna kroppar påett negativt sätt. Denna studie fokuserar på positiv representation och farmingspel,undersökande vad för attityder spelare av farmingspel har gentemot grafik avsedd tillspel, i form av fem karaktärsdesigner som skapades med större kroppar. Genom enenkät som skapades och distribuerades via internet på sociala medier, vilketkaraktärsdesignerna var presenterade i, så samlades relevant data från deltagare sombesvarade enkäten. Majoriteten av deltagarna hade positiva attityder gentemot dekaraktärer som presenterades i enkäten, ansåg att representation av större kroppar ifarmingspel är bristande och att positiv representation har positiv påverkan på derasåsikter gällande andras och deras egen kropp. Uppföljande intervjuer och utbredningav frågor inom enkäten är relevant framtida arbete för studien.

Övergripande syftet i föreliggande studie var att studera manliga Crossfit-utövares tankar, känslor och upplevelser kring sin egen kroppsuppfattning och kroppsideal i relation till träningsformen Crossfit. I studien medverkade 10 deltagare i åldrarna 24–47 år (M=33,1 SD=7,71). Föreliggande studie använde sig av en semistrukturerad intervjuguide som basera sig kring ett teoretiskt ramverk av Lox et al. (2014) gällande kroppsuppfattning. Resultaten fördelades in i fyra teman som utvecklades: Sociokulturella faktorer, fysiska egenskaper, fysiska förändringar och psykologiska faktorer. Resultaten visar att manliga Crossfit-utövare innehar en positiv kroppsuppfattning trots att det finns specifika kroppsideal inom Crossfit-kulturen. Vidare visar resultaten att Crossfit-utövarna i föreliggande studie är generellt nöjda med sitt utseende på den egna kroppen och dess fysiska prestation. Detta trots att fysiskt utseende var en väldigt viktig faktor för deltagarna. Däremot var prestation och funktionalitet viktigare i en Crossfit kontext. Resultaten visar att Crossfit-utövarna i föreliggande studie var generellt nöjda med den egna kroppens utseende samt dess prestationsförmåga, trots att detta ibland kunde förändras under korta perioder ifall en skada inträffade eller ett träningspass inte gick som förväntat. / The overall purpose of the current study was to study male Crossfit participants thoughts feeling and experiences regarding their body image and body ideals in relation to Crossfit. A total of 10 participants aged between 24-47 years (M=33,1 SD= 7,71) participated in the study. The present study used a semi-structured interview guide based on the theoretical framework regarding body image by Lox et al (2014). The result was divided into four themes that were developed: Sociocultural factors, physical characteristics, physical changes, and psychological factors. The results showed that male Crossfit participants have a positive body image even though there are certain body ideals within the Crossfit community. Furthermore, the Crossfit participants in the study had a general appreciation towards their body and their physical performance. However even though every participant proved to have a great value in physical appearance, performance and functionality seems to be the utmost wanted feature in the context of Crossfit. The results indicate that male Crossfit participants overall have a positive body image and are generally amused with their performance and body image, even if at times this can change due to injuries or not performing well during a specific workout.

Syftet med detta examensarbetet är att öka förståelsen för undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal i idrotts- och hälsaundervisningen i gymnasieskolan. De frågeställningarna som använts för examensarbetet är:•Hur tolkar och arbetar lärare med könsmönster, normer och kroppsideal i undervisningen i Västervik och Malmö? •Hur upplevs möjligheter/utmaningar i undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal ur ett lärarperspektiv? •Hur upplever eleverna lärarens undervisning kring könsmönster, normer och kroppsideal?Examensarbetets teori består av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori samt genusperspektiv. I den tidigare forskningen lyfts både svensk och internationell forskning på fältet fram och summeras. Man kan där se att undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal går i en framåtgående riktning men att det går trögt och att det finns motstånd på sina håll från lärare. Examensarbetets metod består av både kvalitativ metod med inspelade intervjuer med lärare på fältet, kommentarer från öppna enkätfrågor samt kvantitativ metod med statistik insamlat från elevenkäter. Undersökningen är gjord med lärare och elever på två svenska gymnasieskolor med olika geografiska och sociokulturella förutsättningar.Det examensarbetet kommer fram till är att lärarna på den Malmöbaserade skolan arbetar mer aktivt gentemot könsmönster, normer och kroppsideal än den i Västervik. Samtidigt upplever samtliga lärare att ämnet är svårtolkat. Lärarna upplever att det finns möjligheter med en ökad förkunskap hos eleverna och även möjligheter med samarbete kring ämnet samt svårigheter kopplade till tidsbrist, ålder och bristande ämneskunskaper hos dem själva. Elevernas upplevelser överensstämmer i hög grad med sina lärares. De elever på den Malmöbaserade skolan som arbetar mer aktivt gentemot könsmönster, normer och kroppsideal uppfattar och upplever den undervisningen som god men med möjligheter att bli bättre. De eleverna på den Västerviksbaserade skolan lyfter i sin tur fram att de saknar undervisning. I diskussions- och slutsatskapitlet diskuteras först undersökningens metod och sedan resultatet gentemot tidigare forskning och examensarbetets frågeställningar. Avslutningsvis i slutsatsen ges förslag på framtida forskning på området samt avslutande tankar lyfts fram.

In media and social media we can see different types of body ideals. Research has shown it can lead to anxiety and psychological issues. The purpose of this study is to research how body ideals are represented and talked about in two teaching aids for physical education in Sweden's upper secondary school. A discourse analysis through Fairclough navigated the teaching aids and their discourse about body ideals. This study found that both of the two teaching aids represented two discourses. Both teaching aids had elements which followed the writings of Sweden's national agency of education and their educational purpose about body ideals. However we could also see elements that followed the stereotypical discourse about body ideals which also can be seen on social media. The teaching aids and the teachers using them need to be aware of what pictures and writings can represent to our students. The body is a sensitive subject and we may need to think more about that when writing teaching aids and using them as a teacher. Physical education should be critical about body ideals and stereotypes and so should also the teaching aids.

Bakgrund Intermittent fasta är ett aktuellt ämne som fått stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan påverka kroppsvikten och den mentala hälsan. Det har även observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlängt liv. Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter människor har som går eller har gått på en intermittent fasta, samt ta reda på vilka motiv och drivkrafter som influerar människor till att utöva denna kosthållning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna ansåg att fasta bara handlade om att ta en paus från att äta. Drivkrafterna som låg bakom utövandet av intermittent fasta var framför allt viktnedgång, förändrad kroppssammansättning samt förbättrad mental och fysisk prestation. Det fanns en allmän uppfattning om att hungern var påtaglig under fastan men att den var hanterbar. Många var överens om att det kunde vara svårt att fasta vid sociala sammanhang men att det var viktigt att vara flexibel med fastan och inte bli fundamental. Slutsats Viktnedgång var den största drivkraften till varför deltagarna utövade intermittent fasta. Dieten var något deltagarna kunde vara flexibla med, dels för att inte låta dieten styra ens liv men också för att inte avvika från de sociala normerna. Hungern sågs som en liten uppoffring för att få en kropp som stämmer överens med samhällets kroppsideal. / Background Intermittent fasting is a current topic that has had great impact in Sweden. Research has found that intermittent fasting can affect body weight and mental health. It has also been observed a correlation between intermittent fasting and a longer life. Objective The aim of the study was to explore the experiences of people who follow or has followed an intermittent fasting, as well the motives and driving forces that influence people to practice this diet.M ethod Eight qualitative interviews with a semi-structured interview guide were conducted. The interviews were recorded and transcribed word for word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results Participants believed that fasting just is about taking a break from eating. The motives behind the practice of intermittent fasting were particularly weight loss, changes in body composition and improved mental and physical performance. There was a general perception that the hunger could be apparent during the period of fasting but it was manageable. Several agreed that it could be difficult to fast in social contexts but it was important to be flexible with the fast and not to be fundamental. Conclusion Weight loss was the major motivator as to why participants began practicing intermittent fasting. The diet was something participants could be flexible with, partly because they did not want to let the diet control their life, but also because they did not want to deviate from social norms. The hunger was considered as a small sacrifice to get a body that lived up to society's ideals.

Syftet med studien var att undersöka elitidrottares syn på kroppsideal och ätstörningar inom friidrotten. Studien vände sig till studeranden friidrottsgymnasierna i Sverige. Undersökningen genomfördes i två delstudier. Den första var av mera orienterande karaktär och utgjordes av en enkätundersökning, medan den andra utgjordes av fördjupade intervjuer. Resultatet visade att det finns ett specifikt kroppsideal inom elitfriidrotten, vilket många idrottare jämför sig med. Friidrottarna var allmänt nöjda med sina kroppar eftersom de främst såg dem som redskap för att kunna prestera och uppnå resultat. Risken för att utveckla ätstörningar ansågs vara starkt kopplad till individens tidigare erfarenheter och förmåga att hantera krav på prestation och jämförelserna mellan andra elitidrottare. I övrigt var kroppsideal och ätstörningar inget som diskuterades inom elitfriidrotten. För att förebygga ätstörningar underströk respondenterna vikten av informationsspridning och skapandet av en trygg friidrottsmiljö där öppen kommunikation mellan tränare och adepter förs.  Resultatet analyserades utifrån en socialkonstruktivistisk teorigrund med speciellt fokus på relevansstrukturer, institutionalisering samt upplevelsen av kroppen inom en institution.

Kroppsideal är något vi möter konstant i vår vardag, både män och kvinnor, pojkar och flickor. I skolan är detta något som enligt ämnesplanen för idrott och hälsa ska lyftas och diskuteras som en del i undervisningen. Denna studie syftade till att undersöka hur elever konstruerar och resonerar kring kroppsideal. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 elever (fyra flickor och nio pojkar) från gymnasieskolans årskurs två och tre på en skola i södra Sverige. Med hjälp av diskursanalys analyserades resultatet och där framkom att elevernas kroppsideal handlar om att vara smal för kvinnor respektive vältränad för män och att elevernas föreställningar om kroppsideal är lika de som figurerar i media. I resultatet återfanns också att kroppsideal påverkar i ämnet idrott och hälsa, och främst inom simundervisning och omklädningsrum, men också i elevernas prestationer i ämnet. Undersökningen visade att media är en stark påverkansfaktor och att kroppsidealen riskerar bidra till att elever känner sig otillräckliga. Utöver detta så visade det sig även att eleverna upplevde att man beroende på hur man ser ut riskerar social utfrysning, kränkande kommentarer, dåligt självförtroende och psykisk ohälsa som anorexia och självmordstankar till följd.

I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete? Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende.  Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.

The female body ideal has above all been represented by thinness since the beginning of the 20th century. Earlier research indicates that the female ideal of beauty is reproduced and enhanced through media, but there is a research gap according social mediaand body ideal. Anja Hirdman argue that the Western ideal of beauty is represented by the young, slender, tight body and that there is a discourse that encourages women to work with and control their bodies to not be seen as repulsive. The thin ideal is combined with an expectancy of a fit and firm body since 2010: this combined ideal is as hard to attain as the solely thin body, which in turn can result in a negative body image and feelings of guilt. So even though exercising can cause a lot of positive aspects, both physical and psychiatric, it can also lead to negative effects. By this premise and the existing research gap concerning social media and body ideal, this study will focus on how current body ideals versus health benefits of exercising manifests among influencers on Instagram. What is more important: a good-looking body or a healthy body and mind? This will be answered through a qualitative study where the multimodal critical discourse analysis (MCDA) is applied on a total of 21 posts on Instagram, from seven different influencers who focus on fitness, exercising and health. MCDA is used in order to be able to analyze picture and text in relation to each other and also in order to analyze if the posts contain an underlying ideological discourse. The theoretical framework includes female body ideal, the male gaze, our society in which consumerism makes us all products to market and sell, the two step flow theory, media’s power, and theories concerning qualitative textual analysis and visuality. The result show that current body ideals manifest among all posts by these influencers, even though in different degrees. The health benefits of exercising also manifests, although not as often and in some cases the posts lexical choices manifest these health benefits while the visual choices rather manifest the importance of having an ideal body. / Sedan 1920-talet har det kvinnliga kroppsidealet framförallt handlat om smalhet. Tidigare forskning visar att det kvinnliga skönhetsidealet reproduceras och förstärks via medier, dock finns det luckor i forskningen kring sociala medieroch kroppsideal. Anja Hirdman menar att det västerländska mediala idealet representeras av den unga, slanka, stramt konstruerade kroppen och att det finns en diskurs som uppmuntrar kvinnor att arbeta med och kontrollera sin kropp för att inte ses som motbjudande. Sedan 2010-talet kombineras det smala idealet med en förväntan på en vältränad och fast kropp: ett ideal som kan vara lika svårt att uppnå som den enbart smala kroppen vilket kan leda till kroppsmissnöje och skamkänslor. Det finns alltså negativa effekter av att träning nu tillhör det rådande idealet, trots att träning i sig självt kan generera många fördelar, både fysiska som psykiska sådana. Med bakgrund av detta och den lucka som existerar kring just sociala medier i förhållande till ideal, kommer denna studie att fokusera på hur rådande kroppsideal kontra hälsofördelar med träning avspeglas hos influencers på Instagram. Är en snygg kropp eller ett välmående inre viktigast? Forskningsfrågan lyder: Hur avspeglas rådande kroppsideal kontra hälsofördelar med träning i meddelanden som sänds ut från svenska kvinnliga fitness-influencers?Den besvaras genom en kvalitativ studie där den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA) används för att analysera totalt 21 inlägg från Instagram, från sju olika influencers med fokus på fitness, träning och hälsa. MCDA används för att kunna analysera bild och text i ett inlägg i relation till varandra och för att kunna undersöka huruvida inläggen innehåller en underliggande ideologisk diskurs. Det teoretiska ramverket utgår från kvinnliga kroppsideal, den manliga blicken, det konsumistiska samhället där vi alla deltar och själva är varor, tvåstegshypotesen, mediers makt och teorier kring kvalitativ textanalys och visualitet. Resultatet visar att rådande kroppsideal avspeglas i samtliga influencers inlägg, även om detta syns i olika grad hos olika influencers. Hälsofördelar med träning avspeglas också, dock inte lika frekvent och i vissa fall avspeglas hälsofördelar med träning i inläggets lexikala val medan de visuella valen snarare avspeglar vikten av en kropp som passar in i dagens ideal.