Uppsatsens författare undersökte hur värderingsförmedlingen framställdes i läroplanen Gy 11s avsnitt för värdegrunden och huruvida dessa framställningar riskerar att producera konformitet hos eleverna, vilket också var uppsatsens syfte. De dokument som analyserades var främst Gy 11s värdegrundstext, men också Lpf 94s för jämförelser. Uppsatsens författare använde sig av kritiskt diskursanalys som metod, och Pierre Bourdieus reproduktionsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar två framträdande diskurser: en gällande värdeförmedlingen där eleverna framställdes som passiva objekt att förmedla värden till, en om förmågor av självständigt ställningstagande där eleverna ses som aktiva och individuella. Den första diskursen anknyts till Bourdieus teoretiska begrepp om en dominerande "doxa", den andra främst till begreppet "kulturellt kapital". Implikationen av uppsatsen är att framträdande diskurser pekar mot en konformitet som skall utvecklas hos eleverna. / <p>Godkännande datum: 2022-06-02</p>

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män. Resultaten från undersökningen visar att de som söker till universitetet verkar vara män från ”alla” typer av akademiska familjebakgrunder. Vidare visar vår undersökning att de som söker sig till socionomyrket främst är de som är födda i Sverige och de vars föräldrar har svenska som modersmål. Studenternas ålder pekar även på att beslutet att söka till socionomutbildningen växer fram under en viss tid, då många väljer att inte börja utbildningen direkt efter gymnasiet. Det som främst lockar männen att söka sig till yrket är mötet med människor och möjligheten att hjälpa dessa. Männen i vår undersökning drar inte lika skarpa gränser mellan manligt och kvinnligt. De har anammat den ”nya” manligheten där definitionen av en man är mer flytande, vilket kan ha gjort att valet att läsa till socionom inte var lika svårt och känsloladdat. / Why do men study to become social workers? A survey at Malmö University on the basis of cultural capital and hegemonic masculinity. for further information see below (in swedish)

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja. En förutsättning för att detta ska lyckas är att historielitteraturen i skolan utvecklas till att innehålla mer än den svensk-europeiska historien. Men även att lärare vågar gå ifrån den traditionella historielektionerna och integrera elevernas historia i undervisningen. / In what ways can teachers in the multiethnic classroom work with the students history?

No description available.

I denna uppsats undersöker vi gymnasieelevers attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden, med fokus på hur variablerna gymnasieprogram, skolors antagningspoäng och kulturellt kapital samvarierar med elevers attityder. Syftet är att identifiera skillnader i attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden utifrån dessa variabler. I studien används en mixad metod, bestående av en kvantitativ enkät och kvalitativ analys. Genom enkäten samlade vi in data från elever på olika gymnasieskolor, som varierar i antagningspoäng, för att mäta deras attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden. Resultaten visar att elever på naturvetenskapsprogrammet generellt sett är mer intresserade av samhällskunskap och motiverade att prestera för att nå höga betyg jämfört med elever från andra program. Vidare framkommer att elever vid skolor med höga antagningspoäng har en mer positiv inställning till ämnet och är mer motiverade att nå höga betyg. De tenderar även att se ämnet som viktigt, relevant och i sin helhet, medan elever på skolor med lägre antagningspoäng oftare ser ämnet som ointressant och fokuserar på delområden istället för helheten. Elever med högt kulturellt kapital har mer positiv känslomässig inställning till ämnet och är också mer motiverade att nå höga betyg. Studien konkluderar att gymnasieelevers attityder gentemot samhällskunskapsämnet och dess olika delområden skiljer sig åt mellan variablerna gymnasieprogram, skolors antagningspoäng och kulturellt kapital. Som samhällskunskapslärare bör man ha detta i åtanke inför och under sin samhällskunskapsundervisning.

Med denna studie har jag undersökt hur ett antal individer uppfattar symboler. Jag har närmre undersökt hur symboler kan användas för att kommunicera i det vardagliga sociala livet och vad detta tillför individerna. Syftet med detta var att dels utifrån nya exempel utöka befintlig information om och förståelse för hur individer använder symboler i sitt vardagliga liv. Syftet var även att få vetskap om hur Rörstrand och individerna kommunicerar symbolernas representation utifrån gemensamt kulturellt kapital och berättande. Detta har möjliggjorts genom semistrukturerade intervjuer som metod. Sex personer intervjuades samt Rörstrands Product and Marketing Manager Eva Tiedman. Intervjuerna och materialet har utformats och analyserats med hjälp av en teoretisk ram bestående av symbolisk interaktionism, storytelling, representation, nostalgi och retro. Studien resulterade i att Rörstrands kommunikation nått intervjupersonerna och att den breddat representationen av symbolerna men utan att mottagarna tydligt noterat detta då kommunikationen härrör från gemensamt kulturellt kapital. Detta resulterar i att producent och mottagare tillsammans kommunicerar produkternas representation och funktion. Studien bekräftar även att Rörstrands vision om vad produkterna tillför individer överensstämmer med intervjupersonernas upplevelser. Intervjupersonerna använder symbolerna för att kommunicera med sin omgivning i det vardagliga livet beroende på gemensamma representationer. Symbolerna ger upphov till positiva nostalgiska känslor, används för att bygga upp en scen på vilken man kan spela upp sin självbild och identitet samt skapar och upprätthåller sociala relationer.

Departing from an understanding of today’s liberal capitalist society as deeply concerned with individual growth through higher education, this paper aims to explain the well documented fact that working class students are underrepresented within the higher levels of the Swedish educational system. The study assumes that the prevailing recruitment pattern is created by informal societal structures influencing the individual decisions of would-be students. It then continues to explore the decision-making processes leading a number of students from working class backgrounds into higher education, as well as their experiences of navigating this new environment, in order to better understand the obstacles that this group need to overcome in order to enter the academic area. This is done through an analysis of semi- structured interviews, informed by the career choice theory of Careership. The reading shows that these student’s choice to enter higher education largely has been a pragmatic-rational one, driven more by the need to adapt to circumstances like a changing job market than social expectations to continue their education. The interviewed students often describe the process of entering this new arena as filled with feelings of inferiority and a sense of not belonging that seems to persist even after they acquire additional cultural capital in the form of knowledge and acceptable behaviors. The results of this study implies that a long-term approach towards reversing recruitment bias within higher education must start with the development of a full understanding of these and other challenges facing underrepresented groups.

Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

The thesis makes a contribution to the debate on the relationship between cultural consumption, cultural taste preferences and class. This field is well researched, but there is no consensus on the relationship between these variables. That cultural consumption is patterned by social status in society is one of the most fundamental insights of cultural sociology. Pierre Bourdieu’s Distinction: A social criticism of the taste assessment (1984) is a central work in the field. Over time, however, Bourdieu's vision has come to be questioned by various empirical findings. The questioning comes, among other findings, from Peterson's (2005) coinage of the cultural omnivore. Defining the cultural omnivore is an increased range of cultural preferences and a will to mix hierarchical cultural preference boundaries. The purpose of the thesis was to fill some of the gaps described by earlier research and seek out how the relations take shape in a Swedish student context. The questions the essay sought to answer were; how does the relationship looks between cultural consumption and class among Swedish students; how does the cultural omnivore reason about his or her wide taste preference; is distinctions among cultural omnivores present and how does it look? Through Exploratory sequential mixed-method, 10 interviews were conducted to later develop a survey that sought to generate some of the results that emerged in the interviews. The result shows that distinction seems to prevail in how cultural products are consumed rather than what is consumed. No clear links between cultural capital and consumption patterns were demonstrated in the results of the survey. The interviews however showed a strong link between cultural capital and how something is consumed, understood and appreciated. / Denna uppsats gör ett inlägg i debatten om relationen mellan kulturell konsumtion, kulturella smakpreferenser och klass. Det aktuella fältet är väl beforskat, men det råder ingen konsensus kring relationen mellan dessa variabler. Att kulturell konsumtion är mönstrat av social ställning i samhället är en av de mest grundläggande insikterna i kultursociologi. Pierre Bourdieus Distinction: a social critique of the judgement of taste (1984) är ett centralt verk inom fältet. Med tiden har dock Bourdieus bild kommit att ifrågasättas av olika empiriska fynd. Ifrågasättandet kommer från bland annat Petersons (2005) myntande av den kulturella allätaren (the cultural omnivore). Vad som definierar den kulturella allätaren är en ökad bredd av kulturella preferenser och en vilja att blanda hierarkiska kulturella genregränser. Syftet var att fylla några av de luckor som beskrivits av annan forskning och söka hur det ser ut i en svensk studentkontext. Frågeställningarna uppsatsen sökte besvara var; hur ser relationen ut mellan kulturell konsumtion och klass bland svenska studenter; hur resonerar den kulturella allätaren kring sin breda smakpreferens; är särskiljning (distinction) bland kulturella allätare närvarande och hur ser den i så fall ut? Genom Exploratory sequential mixed-method genomfördes 10 intervjuer för att sedan utveckla en enkät som sökte generalisera några av de resultat som framkommit i intervjuerna. Resultatet pekar på att särskiljning främst tycks råda i hur man konsumerar kulturella produkter snarare än vad man konsumerar. Inga tydliga kopplingar mellan kulturellt kapital och konsumtionsmönster påvisades i enkäten. Intervjuerna påvisade dock en stark koppling mellan kulturellt kapital och hur något konsumeras, förstås och tas in.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå. Vi vill även undersöka vad det är som driver dem i sitt val att fortsätta att utbilda sig och om det kulturella kapitalet reproduceras, och i så fall se hur det uttrycker sig. Vidare vill vi undersöka om huruvida studenterna påverkades av om deras föräldrar hade en högre utbildning eller ej. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att studenterna inte påverkats nämnvärt av om deras föräldrar har en högre utbildning eller ej. Det är snarare den egna motivationen och strävan att lyckas som är de största förklaringarna till vad som driver studenterna i deras mål. Studenterna uppvisar en inneboende motivationen, positiv framtidssyn och en tro på sig själva. Det framkommer även att valet av utbildning inte alltid är det viktigaste, studenterna ser sig som flexibla och den nuvarande utbildningen är inte alltid självklar som utbildning för framtida yrkesval. I studien framkommer det även att studenterna känner en press inifrån dem själva och att det är viktigt att vara sysselsatt och utbildad i tidig vuxenålder. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället