Digitaliseringen är en process som finns i alla sektorer och branscher, inte minst inom detaljhandeln. Den återspeglas i e-handeln och i övergången till en mer omnichannel-influerad säljprocess där detaljhandlare i allt högre grad når konsumenter genom flera olika kontaktytor; i webbshopen, via den smarta mobiltelefonen, genom appar, digitala skyltfönster och i den fysiska butiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av tekniska lösningar, kan skapa kundlojalitet. Författaren har valt att fördjupa sig i hur dagens konsumenter förhåller sig till användning av tekniska och digitala lösningar i butik, vilka för- och nackdelar konsumenterna upplever med den tekniska utvecklingen och etableringen i branschen samt hur företagets relation till kund påverkas genom att integrera tekniska och innovativa lösningar i säljprocessen. Den metod som används är både en kvantitativ och kvalitativ insamlingsmetod. Den kvantitativa undersökningen genomfördes genom att 100 respondenter fick svara på 10 enkätfrågor med grund i tidigare nämnda forskningsfrågor. Den kvalitativa undersökningsmetoden bestod av semi-strukturerade intervjuer med främst kvinnor i åldern 25-30 som tidigare hade besvarat enkäten för att få mer djupgående svar och resonemang av respondenterna. Empirin har analyserats med teorin i åtanke och utifrån modellen som beskriver kommunikationen mellan företag och konsument. Slutsatsen som kan dras utifrån empirin och analysen är att kundlojalitet kan skapas genom tekniska lösningar, men att de tekniska lösningarna måste ta hänsyn till konsumenternas integritet och ske på deras villkor. För konsumenten kan iBeacons skapa värde genom att vara ett komplement till butikspersonalen och digitalt vägleda kunden genom köpet från det ögonblicket den kliver in i butiken. Att modebutiken erbjuder kunden, i realtid, anpassade notiser och information om produkterna i butiken innebär att tid kan sparas, men också ekonomiska värden då alla erbjudanden finns digitalt och kan användas på kundens villkor.

Abstract  Titel: Content Marketing - A study of how companies work with content marketing to create loyal customers  Authors: Emma Persson and Jennifer Sirén  Supervisor: Navid Ghannad  Examiner: Hélène Laurell  Level: Bachelor Thesis in Business Administration, focusing on  International Marketing (15 ECTS), Spring-2016  Keywords: Content marketing, storytelling, customer loyalty, relationship marketing  Purpose: The purpose of the study is to gain a better understanding of how businesses use content marketing to create loyal customers.  Frame of References: This section begins with storytelling and content marketing, followed by relationship marketing and customer loyalty.  Method: The thesis is a qualitative method with a deductive approach  which includes three cases with interviews. All companies has knowledge and working actively in the area.  Empirical Data: In this part the results of the interviews with the three case studies are presented.  Conclusion: In this study, the authors concluded that all the investigated case companies use content marketing to a greater extent in order to maintain loyalty among its already existing customers / Sammanfattning  Titel: Content marketing - En studie om hur företag arbetar med content marketing för att skapa lojala kunder  Författare: Emma Persson  och Jennifer Sirén  Handledare: Navid Ghannad  Examinator: Hélène Laurell  Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning på internationell marknadsföring (15 HP), VT-2016  Nyckelord: Content marketing, storytelling, kundlojalitet, relationsmarknadsföring  Syfte: Syftet med studien är att få bättre förståelse om hur företag        använder content marketing för att skapa lojala kunder.  Teoretisk referensram: Detta avsnitt inleds med storytelling och content marketing,  följt av relationsmarknadsföring och kundlojalitet.  Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen är kunniga inom content marketing och arbetar aktivt med metoden.  Empiri: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med de tre fallföretag.  Slutsats:  I denna studie har författarna kommit fram till att alla de undersökta fallföretagen använder content marketing i högre utsträckning för att bibehålla lojalitet bland sina redan existerade kunder.

<p>Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.</p><p>Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”.</p><p>Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons.</p><p>ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.</p>

<p>Over the last couple of years the airline business has gone through some turbulent changes, which has meant that customer loyalty has been affected. It’s no longer certain how or why customers are loyal to an airline, although the companies now use more and more complicated loyalty programs to keep their customers.</p><p>The purpose of this essay has therefore been to examine what makes customers loyal to a service business, and what is the extent of their loyalty.</p><p>To be able to answer these questions, a survey about costumers loyalty were accomplished. The results we received show that availability is the most significant issue for customers of SAS, and satisfaction is the minimum requirement for the customer. But to be able to attract loyal customers the airline has to offer them more.</p> / <p>Flygbranschen har de senaste åren gått igenom en hel del turbulenta förändringar, vilket har gjort att kundernas lojalitet till flygbolagen har satts på prov. Det är inte längre självklart hur och varför kunder är lojala till ett flygbolag. Trots det använder sig företagen av mer och mer invecklade lojalitetsprogram för att binda sina kunder.</p><p>Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka varför och vad som gör kunder lojala till ett tjänsteföretag, samt på vilken nivå deras lojalitet ligger.</p><p>För att kunna besvara problemet har SAS kunder tillfrågats angående kundlojalitet i en enkätundersökning. Resultatet vi fick fram var att kunderna överlag är mycket lojala där tillgängligheten är den styrande faktorn. Vi har även konstaterat att fenomenet nöjda kunder alltmer har blivit en norm inom flygbranschen. I dagsläget måste därför flygbolagen kunna erbjuda sina kunder något extra för att bibehålla deras lojalitet.</p>

Bakgrund Som en följd av ett hårdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie &amp; Chen 2013). Lojala kunder är en värdefull tillgång för företag, och allt fler forskare framhåller vikten av att behålla och vårda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhålla och behålla lojala kunder är lojalitetsprogram (Lui &amp; Yang 2009) men inom forskningen råder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhåller lojala kunder. Motsättningarna kring programmens effekter tyder på att mer forskning krävs för att få en djupare förståelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte är att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmåner kan påverka medlemmars lojalitet samt påvisa hur fördelningen av förmåner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehållsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillämpades för att erhålla en djupare förståelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram. Innehållsanalysen tillämpades för att kartlägga ett urval av lojalitetsprograms fördelning av förmåner inom detalj- samt dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.Resultat Studiens resultat bekräftar tidigare forskning kring att dagens konsumenter snarare är polygamt lojala. Det är svårt att erhålla sann kundlojalitet genom lojalitetsprogram men studien har visat att de monetära förmånerna kan bidra till beteendemässig lojalitet. Resultatet i denna studie visar även att funktionalitet och pris många gånger har en mer avgörande påverkan i konsumenters val av butik än vilket lojalitetsprogram de är medlem i. Lojalitetsprogrammen som har studerats i denna studie har en jämn fördelning av monetära och icke-monetära förmåner men att det främst är de monetära förmånerna som medlemmar attraheras av är något som syns tydligt i denna studie. De rekommendationer vi kan ge till företag utifrån studiens resultat är att fokusera mer på de icke-monetära förmånerna, hur kunderna behandlas snarare än vilka ekonomiska förmåner de erhåller skulle kunna framkalla mer hållbara lojalitetseffekter.

Att ha lojala kunder är något att sträva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda på det genom att intervjua tio olika svenska personer för att få deras syn på lojalitet som fenomen och vad det innebär att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen är att kundlojalitet är en relevant term men när det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, även om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affären låg på i förhållande till deras eget boende. En av de viktigaste slutsatserna är även att det är genom ditt handlande(beteende) du visar din lojalitet inom dagligvaruhandeln. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Datainsamlingen har skett genom observationer, en djupintervju samt fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har analyserats utifrån vår teoretiska referensram som innehåller teorier om relationsmarknadsföring, lojalitet, teknologisk marknadsföring, word-of-mouth, swarm marketing samt varumärken.Den teori om relationsmarknadsföring som vi har tagit del av talar för att relationsmarknads-föringens principer kan appliceras på företag i så gott som alla branscher. Vi har funnit att delar av uppsatsens resultat är överensstämmande med teorin. Anledningen till det är att respondenterna i fokusgrupperna gärna vill ha relationer med Gina Tricot, förutsatt att företaget visar intresse för att skapa relationer. Idag försvagas Gina Tricots varumärkesvärde hos kunderna av att företaget inte arbetar med att skapa kundlojalitet, men att tävlingar som engagerar respondenterna samt data base marketing kan bidra till att öka kundlojaliteten. En slutsats i uppsatsen är att det finns möjlighet att stärka företagets varumärkesimage, genom att arbeta med relationer. Vi har även funnit att positiv ryktesspridning inte är utspridd i praktiken. Istället framkom att negativ ryktesspridning är mer vanligt, när respondenterna har varit med om en negativ upplevelse i samband med en varumärkeskontakt. Eftersom resultatet visade på att hemsidan upplevdes som tråkig, finns en stor risk att negativ ryktesspridning sker mellan kunderna, om hemsidan behåller sin nuvarande utformning. Med en ny utformning av hemsidan, som inrymmer relationsskapande aktiviteter kan Gina Tricot visa på ett intresse för relationer, vilket möjliggör för stärkt varumärkesimage och stärkt kundlojalitet.

Marknadsföringsbegrepp har växt allt mer med tiden, lika väl som det har förgrenat sig ochutvecklats inom olika riktningar. Under utbildningens gång har vi läst en hel del ommarknadsföring och dess olika termer samt begrepp, men inte förrän det fjärde året, blev viverkligen fascinerade av själva ämnet One to One marketing.Undersökningens syfte är att studera hur tjänsteföretag tillämpar One to One marketing och påvilket sätt de inför perspektivet inom sina arbetsrutiner. De aspekter som vi har funnit mestintressanta att undersöka är hur tjänsteföretagen uppfattar One to One marketing och vilkalikheter samt skillnader det finns mellan teorin och empirin. Tjänsteföretagen som vi harintervjuat till vår uppsats är Reklambyrån Mecka, Nordea Private Banking och ICA Banken.Läsarna får en inblick i och kommer nära inpå tjänsteföretagens interna verksamhet.Konsumenter är den största anledningen till den goda lönsamhet som varje företag vill uppnå.Konsumenter är den drivande kraften bakom köpmarknaden och det gäller att lyckas få tag pådem som ger mest avkastning. Att vara kundorienterad och lyckas uppnå denna så kalladeskräddarsydda orienteringen, gentemot kunden, är ett av huvudmålen med One to One. Innanjust detta kan åstadkommas, finns det en hel del faktorer att ta hänsyn till, förbättra och införainom företagens system. Det hela går ut på att skapa en unik samt lärande relation mellanföretag och kund, just för att öka precisionen i marknadsföringen. Företaget låter kunden läraden, hur denne vill bli bemöt och vilka varor/tjänster den föredrar att konsumera och på vilketsätt. Fokus inom One to One marketing ligger på att erhålla kundandelar, framförmarknadsandelar.Undersökningen visar att One to One marketing används i praktiken men att företagen intebenämner det på samma sätt som litteraturen/här. Enligt våra respondenter definierasperspektivet på samma sätt, så som den fastställs inom teorin. När kundens behov blirtillfredställda, förblir kunden lojal företaget, något som leder till en långsiktig relation mellanföretaget och kunden. IT spelar en kritisk roll inom perspektivet och underlättar självaarbetsprocessen som även medför att företag kan skräddarsy individuella erbjudanden för sinakunder. / Uppsatsnivå: D

Konsumentmarknaden har på senare år fullkomligen exploderat av nya produkter och företag, vilket gör att erbjudanden och kommunikation praktiskt taget regnar över kunderna. Detta har medfört att lojalitet har blivit ett allt viktigare begrepp för företag. Genom att företag lyckas behålla sina befintliga kunder, kan företaget öka sin egen lönsamhet, då det är betydligt dyrare att attrahera nya kunder. Litteraturen menar att ett lojalitetsprogram som är anpassat efter kunden är nyckeln till att behålla de mest lönsamma kunderna. Lojalitetsprogrammet möjliggör för företag att kommunicera med kunderna på en mer personlig nivå, vilket gör att kunderna känner sig mer speciella och viktiga för företaget. Men då antalet lojalitetsprogram ökar, måste företaget börja kommunicera mer på kundernas villkor. Dock är det allt fler företag som slåss om kundernas lojalitet, vilket har bidragit till att företag behöver anpassa sin kommunikation efter kundernas behov.Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur företag bör kommunicera med kunder som ingår i ett lojalitetsprogram genom att besvara vilka skillnader som finns mellan olika målgrupper, vilka personliga uppgifter som kunderna är bekväma med att kommunikationen baseras på samt vilka budskap och kanaler som kunderna föredrar. Undersökningen inleddes med en förstudie, där vi genom semistrukturerade personliga intervjuer fick en större förståelse för hur kunderna uppfattar kommunikationen i lojalitetsprogrammen. Huvudstudien bestod av en påstan enkätundersökning som delades ut till såväl medlemmar som icke-medlemmar, genom vilken vi erhöll svar som tillsammans med teori besvarade våra frågeställningar.Studien visade att diverse erbjudanden och rabatter är det som i första hand lockar kunder till att bli medlemmar i lojalitetsprogram. Vidare är fler kvinnor än män anhängare till lojalitetsprogram. Trots att många medlemmar var intresserade av att erhålla personliga erbjudanden, var de mindre bekväma än vi förutspått med att lämna ut vissa personliga uppgifter till företaget. Den kanalen som i många fall visade sig vara mest populär bland medlemmarna var e-mail.

Idag använder sig marknadsförare och företag av relationsmarknadsföring i allt störreutsträckning. Målet med relationsmarknadsföring är att skapa en långvarig relation och fålojala kunder som företaget sedan kan erbjuda en rad olika produkter och tjänster baserade påkundernas personliga preferenser. Ett vanligt sätt bland företagen att skapa denna relation medkunderna är användningen av en lojalitetsstrategi som i sin tur oftast innefattar någon form avlojalitetsprogram. En lojalitetsstrategi kan utformas på många olika sätt, i denna studie har viframförallt undersökt hur man kan skapa kundlojalitet med hjälp av dagens digitalakommunikationsteknik.Syftet med uppsatsen var således att identifiera framgångsfaktorer vid skapandet avkundlojalitet inom möbelbranschen, där digitala kommunikationskanaler ska vara det främstaverktyget. Den framtagna informationen är sedan tänkt att användas av Halens Hem ochMöbelavdelning. Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt och den är av denkvantitativa typen.Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av en webbenkät och omfattade totalt368 respondenter, vilket gav oss en svarsfrekvens på nästan 4 procent. Resultatet avenkätundersökningen tillsammans med den teoretiska referensramen har sedan legat till grundför analysen och slutresultatet av uppsatsen. Efter tolkning av resultatet har vi sedan kommitfram till ett antal framgångsfaktorer som vi rekommenderar Halens Hem och Möbelavdelningatt genomföra.De rekommendationer som våra slutsatser har lett till innefattar aspekter som vilken primärkommunikationskanal företaget bör använda sig av, vad man ska fokusera på vid etteventuellt lojalitetsprogram, hur återköpsfrekvensen kan ökas, samt hur man på ett bättre sättkan integrera sociala medier i sin kommunikation med kunderna. Våra rekommendationerinnehåller även tips kring eventuella funktioner som företaget bör fundera över att lägga till,till sin nuvarande hemsida.