Hur kan reklambyråer skapa samt bevara de kundrelationer som de byggt upp bli långvariga? I denna studie får läsaren en fördjupad kunskap om hur reklambyråer kan skapa samt bevara långakundrelationer.Med hjälp av en fallstudie i form av intervjuer, med fyra personer som arbetar på reklambyrån First Flight i Malmö, och fyra enkätsvar från reklambyråns kunder kan det konstateras, utifrån relevant teori, att långvariga kundrelationer skapas genom engagemang och öppenhet mellan kunder ochreklambyråer. Vidare är det viktigt att eventuella klagomål som kommer till reklambyråer tas på allvar och att dessa klargörs på en gång. Görs detta kommer även detta att bidra till öppenhet mellan de två parterna.Vidare forskning kring detta ämne skulle vara att undersöka fler än en reklambyrå i Malmö. Detta skulle bidra till en ännu bredare förståelse inom ämnesområdet genom att undersöka fler reklambyråer och på så sätt få denna studie förstärkt. / How can advertising agency´s create and retain costumer relationship so they can be long-term relationship? In this study the readers will get an immerse knowledge about how the advertising agency First Flight will create and maintain long-term relationship whit their customers.This study involves an interview whit four employees that works at the advertising agency First flight in Malmö and four customers of the First Flight have answered a survey. Their answers show that commitment and honesty between the agency and their customer create long term relationship.Furthermore it´s imported that possible complaints will be taken care of immediately and solved. When this is done it will create openness between the advertising agency and their customer.Furthermore research would be to look at additional advertising agencies in Malmö. That would contribute a better understanding in the field of research and therefore enhance this study.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kunden anser påverkar och avgör valet av researrangör samt jämföra detta med researrangörernas egen syn. En avgränsning har gjorts till två researrangörer, Ving och Fritidsresor samt till privatturism. Studiens disposition består av ett inledande kapitel i form av introduktion där bakgrund, syfte och frågeställningar presenteras följt av en avgränsning. Vidare presenteras studiens teoretiska grund som följs av det metodologiska tillvägagångssättet. Det fjärde kapitlet består av den insamlade empirin och uppsatsen avslutas med analys och slutsatser som baseras på de ovannämnda kapitlen. Studien undersöks utifrån fyra teorier vilka belyser konsumentbeteende, köpprocess, kundtillfredsställelse och eventuella gap mellan kundernas samt företagens uppfattning. Dessa teorier ligger till grund för studiens diskussion och slutsats. Det teoretiska materialet baseras på vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. En metodtriangulering har tillämpats i studien där kvantitativ och kvalitativ metod i form av enkätundersökningar och intervjuer utgör grunden för det material som presenteras i empirin. Då studien analyserar och jämför researrangörernas syn med kundens syn har en komparativ design tillämpats. Resultaten från undersökningen presenterar både likheter och skillnader mellan kundernas respektive företagens syn på faktorer som påverkar valet av researrangör. Likheterna har resulterat i synen på hemsidans betydelse, direktflyg samt marknadsföring i form av omdömen från nära och kära. Skillnaderna som kunde urskiljas var främst synen på sociala medier. Undersökningen visar att kunderna anser att service/tillgänglighet/kontakt är den mest centrala och avgörande faktorn när beslut av en researrangör görs.

Syftet med denna studie är att tillämpa Kanomodellen och kundnöjdhet på området livskvalitet och på så vis också bidra med ökad kunskap om livskvalitet som område. Genom att identifiera faktorer som handlar om livstillfredsställelse hos tre (3) organisationer inom arbetarrörelsen. Detta är en kvalitativ dokumentstudie med ett induktivt angreppsätt och innehållsanalys som analysmetod. Resultatet är åtta (8) identifierade kategorier och åtta (8) underkategorier som klassificeras utifrån basbehov, uttalade behov och outtalade behov i Kanomodellen. Detta görs med hjälp av teorier avseende livskvalitet, främst objektiv och subjektiv livskvalitet. Studien visar vidare på att det finns stora likheter mellan forskningen om livskvalitet och kundnöjdhet samt likartade utmaningar i att mäta en subjektiv upplevelse och de bör kunna ta lärdomar av varandra. / The purpose of this study is to apply the Kano model of attractive quality and customer satisfaction in quality of life and thus also contribute to increase knowledge of quality of life as an area. By identifying factors about quality of life in three (3) organizations in the labor movement. This is a qualitative document study with an inductive approach and content analysis as analytical method. The result is eight (8) categories and eight (8) subcategories that are classified based on attractive, one-dimensional and must-be needs. This is done using theories of quality of life, primarily objective quality of life and subjective well-being. The study further shows that there are similarities between research on quality of life and customer satisfaction as well as similar challenges in measuring a subjective experience and they should be able to learn from each other / <p>2020-06-26</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan WOM, förväntningar, attityder, upplevd kvalitet och kundtillfredsställelse. Metod: Den befintliga teorin har analyserats för att få en översikt av den tidigare forskningen inom området. Data har samlats in genom en enkätundersökning och sedan bearbetats med hjälp av en deskriptiv analys samt en korrelationsanalys. Resultaten har därefter diskuterats och mynnat ut i studiens slutsats. Slutsats: Studien visar att den viktigaste faktorn för hur tillfredsställd kunden blir är den upplevda kvaliteten av en tjänst. Studien visar även att WOM har en stor påverkan på kundtillfredsställelsen. Vidare konstaterar studien att kundens attityd har en större inverkan än kundens förväntningar på kundtillfredsställelsen. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till teorin inom företagsekonomins och marknadsföringens forskningsområde är en ökad kunskap om WOM:s påverkan på kundtillfredsställelsen inom tjänstebranschen. Vidare bidrag till ämnet är hur attityder och förväntningar påverkar kundtillfredsställelsen. Studien visar att attityder väger tyngre än förväntningar i fråga om hur tillfredsställd kunden blir. / Title: The relationship between WOM and Customer Satisfaction - expectations, attitudes and perceived quality Aim: The purpose of this study is to investigate the relationship between WOM, expectations, attitudes, perceived quality and customer satisfaction. Method: The existing theory has been analyzed to get an overview of previous research in this area. Data has been collected through a survey and then analyzed by using a descriptive analysis and a correlation analysis. Furthermore, the results have been discussed and concluded in the study's conclusion. Conclusion: The study shows that the most important factor for how satisfied the customer will be is the perceived quality of a service. The study also shows that WOM has a major impact on the customer satisfaction. Furthermore, the study finds that the customer's attitude has a greater impact than the customer's expectations on the customer satisfaction.

Syfte: På svenska småhusföretag kan kommunikationsbrister uppstå både internt och externt vilket kan leda till ett resultat som ej överensstämmer med kundens förväntningar. Detta beror på att luckor bildas i kommunikationen och en slags "visklek" uppstår. Det finns en modell vid namn GAP-modellen, vilken hjälper till att identifiera dessa luckor i organisationer. Målet med arbetet är att med hjälp av GAPmodellen ta fram ett arbetssätt för att förbättra hanteringen av kundönskemål hos småhustillverkare. Metod: För att besvara målet har litteraturstudie, intervjuer och en fokusgrupp utförts. Dessa har gjorts i samarbete med småhusföretaget Mjöbäcksvillan. Resultat: Ett antal förbättringsförslag har tagits fram för att förbättra Mjöbäcksvillans hantering av kundönskemål. Förbättringsförslagen kan sammanfattas till ”3 U” – utveckla huvudkontoret, utbilda säljarna och underlätta säljarens arbete. Konsekvenser: I arbetet har konkreta förbättringsförslag tagits fram för att undvika kommunikationsluckor på Mjöbäcksvillan. Dessa förbättringsförslag kan företaget använda sig av för att förbättra sin hantering av kundönskemål och därmed öka produktkvaliteten och kundnöjdheten. Begränsningar: Endast ett småhusföretag har undersökts, vilket leder till att resultatet ej är generaliserbart för alla företag i branschen. Dessutom valde företaget själva ut vilka kunder som skulle intervjuas, vilket kan leda till att endast de nöjdaste kunderna blev intervjuade. / Purpose: For Swedish house manufacturers, communication shortages can occur both internally and externally, which can lead to a result that does not match customer expectations. This is because gaps are formed in communication and a "whispering game" occurs. There is a model called "Gap Model of Service Quality" which helps identify these gaps in organisations. The aim of this report is to use the "Gap Model of Service Quality" to develop a way of working to improve the management of customer requests for house manufacturers. Method: To reach the aim, literature studies, interviews and a focus group have been conducted. These have been done in cooperation with the house manufacturer Mjöbäcksvillan. Findings: Several improvements have been developed to improve Mjöbäcksvillan´s management of customer requests. The improvement proposals can be summed up to: develop the headquarters, educate the sellers and facilitate the seller´s work. Implications: In the report, concrete improvement proposals have been developed to avoid communication gaps at Mjöbäcksvillan. These improvements can be used by the company to improve its customer demand management, thereby increasing product quality and customer satisfaction. Limitations: Only one house manufacturer has been investigated, which means that the result is not generalizable for all companies in the trade. In addition, the company itself selected which customers would be interviewed, which could result in only the most satisfied customers being interviewed.

<p>Vi utforskar begreppet <em>upplevelseekonomi</em> och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser.</p><p>Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är <em>Icehotel</em> i Jukkasjärvi samt <em>Såstaholm</em> i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.</p><p>Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – <em>Hotell Badjäflar</em>. I <em>Hotell Badjäflar</em> praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget <em>storytelling. </em>Lars Molins film <em>Badjävlar</em> ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen <em>Badjävlar</em> spelades in.</p><p>Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av <em>Icehotel </em>och <em>Såstaholm</em> och hur vårt <em>Hotell Badjäflar</em> kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både <em>Icehotel</em> och <em>Såstaholm</em> har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. <em>Hotell Badjäflar</em> skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier.</p><p>Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum.<em></em></p> / <p>We study the term <em>experience economy</em> and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves.</p><p>We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were <em>Icehotel </em>in Jukkasjärvi and <em>Såstaholm</em> in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts.</p><p>This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme <em>– Hotel Badjäflar.</em> <em>Hotel Badjäflar</em> is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie <em>Badjävlar</em>. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie <em>Badjävlar</em> was made.</p><p>Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think <em>Hotell Badjäflar</em> will work out as an experience. Our opinion is that both <em>Icehotel </em>and <em>Såstaholm</em> have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us <em>Hotel Badjäflar</em> has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay.</p><p>Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.</p>

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser. Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser. Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – Hotell Badjäflar. I Hotell Badjäflar praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget storytelling. Lars Molins film Badjävlar ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen Badjävlar spelades in. Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av Icehotel och Såstaholm och hur vårt Hotell Badjäflar kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både Icehotel och Såstaholm har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. Hotell Badjäflar skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier. Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum. / We study the term experience economy and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves. We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were Icehotel in Jukkasjärvi and Såstaholm in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts. This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme – Hotel Badjäflar. Hotel Badjäflar is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie Badjävlar. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie Badjävlar was made. Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think Hotell Badjäflar will work out as an experience. Our opinion is that both Icehotel and Såstaholm have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us Hotel Badjäflar has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay. Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.

<p>The web has a broad affect on the global economy and can among other things be used for web based information systems (WIS). These systems have grown from being used as a market platform to support all activities in the work of an organisation of today. To survive in a turbulent competitive environment, companies must start to cooperate with their customers instead of just collaborate with them. Can an IT-consultant company use a WIS as a tool for keeping in contact with existing customers to attain this cooperation? A WIS could strengthen the relation between customer and supplier and through that have a possibility to increase the customer use since it can facilitate business processes and imply that services can be offered in a new way. WIS have however been characterized by lack of use and not having the expected effects on the business. The reason for this is that only a technical perspective has been taken when they have been developed and implemented, without consideration to organisational circumstances. When taking these facts into consideration, is it possible that a WIS can increase the customer use in the relation between customer and supplier? How does the customer view a WIS and what requirements would s/he have regarding the information content in such a system?</p><p>The purpose with this thesis is that through a demand analysis during pre-study, congregate possible customer requirements regarding the information content in a potential WIS, with consideration taken to the need of how information is communicated, with the intention of increasing the customer use in the relation between customer and supplier.</p><p>The pre-study took a qualitative form and consisted of deep interviews with ten potential users of a WIS. The system could function as a bridge between them and their ITconsultant company, Sigma. Sigma is the employer of this thesis. The theory that has been set as the base for the thesis can be mirrored against four building stones which can be distinguished in the purpose; information content, information handling, customer relationships and customer use. Except from these, we have also included theory regarding WIS in the aim to clarify this type of system. The study showed that there were customer requirements concerning a WIS, in the primary aim of keeping the contact with Sigma. The most prioritised function was education in the form of manuals to prior systems that Sigma had developed on the behalf of the customers. Project handling was then prioritised, in the form of among other things follow-up on projects and joint handling of documents. The customers also regarded that customer service and reports of defects, together with a vocabulary were good functions to include in a WIS. The customers considered that the handling of information could be more structured if a WIS was implemented, but most of them thought that their relation to Sigma would stay unchanged. The customer use with a WIS was regarded to principally be easier access to information for both customer and Sigma, current information and better support together with better service from Sigma.</p> / <p>Internet har en bred påverkan på den globala ekonomin och kan bland annat användas till webbaserade informationssystem (WIS). Dessa system har växt, från att ha använts som en marknadsplattform till att nu stödja alla moment i arbetet i en organisation. För att överleva i en turbulent konkurrensmarknad måste företag börja samarbeta med kunder istället för att endast samverka med dem. Kan ett IT-konsultföretag utnyttja ett WIS som ett medel för att hålla kontakten med existerande kunder och uppnå detta samarbete? Ett WIS skulle kunna stärka relationen mellan kund och leverantör och genom det ha en möjlighet att öka kundnyttan då det kan underlätta affärsprocesser och innebära att tjänster kan erbjudas på ett nytt sätt. WIS har dock tidigare kännetecknats av att de nästan aldrig används eller inte har de tänkta effekterna på verksamheten vilka förväntades. Orsaken till detta är att endast ett tekniskt perspektiv har tagits när de utvecklats och implementerats, utan hänsyn tagen till organisatoriska förhållanden. Med hänsyn till dessa fakta, är det möjligt att ett WIS kan öka kundnyttan i relationen mellan kund och leverantör? Hur ser kunden på ett WIS och vad skulle denne ha för önskemål gällande informationsinnehåll i ett sådant?</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en kravanalys under en förstudie ta fram eventuella kundönskemål gällande informationsinnehåll i ett eventuellt WIS, med hänsyn taget till behovet av hur information kommuniceras i avsikten att öka kundnyttan i relationen mellan kund och leverantör.</p><p>Förstudien tog en kvalitativ form och bestod av djupgående intervjuer med tio potentiella användare av ett WIS. Systemet skulle kunna fungera som en brygga mellan dem och deras IT-konsultföretag, Sigma. Samma konsultföretag är också uppdragsgivare till denna uppsats. Den teori som legat till grund för uppsatsen återspeglas mot fyra byggstenar, vilka kan urskiljas i syftet; informationsinnehåll, informationshantering, kundrelationer och kundnytta. Utöver dessa har vi även innefattat teori om WIS för att klargöra denna typ av system.</p><p>Studien visade att det fanns kundönskemål om ett WIS i ett primärt syfte att hålla kontakten med Sigma. Den mest prioriterade funktionen var utbildning, såsom manualer till system som Sigma tidigare utvecklat åt kunderna. Därefter prioriterades projekthantering i form av bland annat uppföljning av projekt och gemensam dokumenthantering. Kunderna ansåg även att kundtjänst och felrapportering, samt en ordlista var bra funktioner att inkludera i ett WIS. Kunderna ansåg att informationshanteringen kunde bli mer strukturerad om ett WIS implementerades, men de flesta trodde att deras relation till Sigma skulle förbli oförändrad. Nyttan med ett WIS uppfattade kunderna främst kunde vara lättare åtkomst av information för både kund och Sigma, mer aktuell information och bättre support samt bättre service från Sigma.</p>

Denna uppsats består av en kvalitativ undersökning som antog en induktiv ansats. Detta föll sig naturligt för oss eftersom vårt intresse av bröllopsindustrin och bröllopskoordinatorer gjorde att vi ville komma vårt problemområde nära och få en mer djupgående inblick, hellre än en bred bild. Den empiriska studien består av nio intervjuer med bröllopskoordinatorer runtom i Sverige och två nygifta par som har använt sig av en bröllopskoordinator vid planeringen av deras bröllop. Genom den teoretiska och empiriska analysen har vi kommit fram till att bröllopsplanering är en komplex och tidskrävande process som består av många detaljer. Bröllopskoordinatorer arbetar mycket med kundanpassning och behöver brudparens medverkan, mest i form av information om önskemål, för att kunna utföra sitt arbete och på så sätt ge bra servicekvalitet. På grund av att de arbetar nära med brudparen skapas nära och intensiva relationer till brudparen som dock oftast bryts efter bröllopet. Tack vare detta kan bröllopskoordinatorerna generera värden för dem vilket även leder till att god kundtillfredsställelse. / This essay is based on a qualitative research and presumes an inductive approach. Our interest in the wedding industry and wedding coordinators made us want to come closer to our subject area and get a more profound insight, rather than a wider picture of it. The empirical study consists of interviews with nine different wedding coordinators all across Sweden as well as two newlywed couples that have gotten help by wedding coordinators when planning their own weddings. The empirical and theoretical analysis has shown that planning a wedding is a complex and time-consuming process that consists of many details. Wedding coordinators work a lot with customization and need the bridal couple’s contribution of information and desires, in order to be able to perform their job and give great service quality. Because they are working so close together with the bridal couple, close and intense relations are established with the couple, but are however more often than not broken up after the wedding. Because of this the wedding coordinators are able to generate value to the bridal couple, which also leads to good customer satisfaction.

En av de största affärerna vi gör i livet är förmodligen då vi köper bostad. Idag råder det en relativt hård konkurrens bland både fastighetsmäklarföretag och fastighetsmäklare. Det gäller därför att leverera tjänsten bättre än konkurrenterna, för att kunna bli ett framgångsrikt fastighetsmäklarföretag på dagens marknad. Ett lyckat koncept kan då vara word-of-mouth, det vill säga rekommendationer. Studier visar att rekommendationer påverkas av kundlojaliteten som i sin tur påverkas av kvaliteten som tjänsten erbjuder, tillfredställelsen kunden känner samt kundnyttan. De flesta fastighetsmäklarföretagen har insett vikten av denna betydelse och erbjuder därför fler tjänster utöver själva kärnverksamheten som är att sälja en bostad. Tilläggstjänster blir helt enkelt allt vanligare, allt för att kunna tillfredsställa kunden till max.