<p>C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten. Det som undersöks är objektivitet, neutralitet och i viss mån den etiska nivån i rapporteringen. Utgångspunkterna som har stor betydelse för studien är bland andra Hvitfelts teorier om nyhetsvärdering, Westerståhls objektivitetsmodell och de pressetiska regler som utformas av Pressens Samarbetsnämnd och som gäller samtliga medier i Sverige.Frågeställningarna handlar om parternas utrymme, enskilt och i relation till varandra, hur de benämns och om BLT:s objektivitet i rapporteringen. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Genrellt sett så är BLT överlag objektiv och allsidig i rapporteringen. Tidningen håller en hög etisk nivå och samtliga parter ges utrymme och citeras. Däremot brister BLT något ifråga om benämningarna på de inblandade, där värderingar stundtals smyger sig in. I enlighet med god pressetik är BLT försiktig med såväl namn- som bildpublicering. Merparten av de namn som förekommer är de som bärs av mer eller mindre offentliga personer, och majoriteten av publicerade bilder föreställer inte någon av de inblandade parterna.                                                                                                                                                                        Nyckelord: Objektivitet, kvantitativ innehållsanalys, etik, nyhetsvärdering, Rödeby, Blekinge Läns Tidning</p>

Naturvetenskaplig vetenskap har en särställning bland vetenskaperna och detta även inom skolans undervisning. Fakta men också normer som presenteras i naturvetenskapliga sammanhang tenderar att respekteras i högre grad än samhällsvetenskaper . Undersökningen syfte är därför att öppna upp för möjligheten att analysera läromedel i biologi ur samhällsteoretiska perspektiv. Syftet har operationaliserats i forskningsfrågor: I vilken utsträckning reproduceras eller utmanas traditionella genus via bild i avseende på tre aspekter - på skillnader i representation av kvinnor och män, på skillnader i gestaltning av kvinnor och män och på gestaltningar av människokroppen. Även den eventuella förändringen över tid i avseende på dessa frågor har undersökts. Med traditionella genus menas en numerär representation av könen där mannen framstår som norm samt uppdelningen i motsatspar definierade av Yvonne Hirdman. Studieobjektet har varit bilder i sex biologiläromedel för högstadiet och metoden som använts är kvantitativ innehållsanalys. Studiens slutsatser kan i huvudsak sammanfattas med att män representeras oftare än kvinnor i flertalet böcker, att motsatspar mellan kvinnor och män i enlighet med traditionell genus förekommer i alla böcker utom en och att det återskapas traditionell genus i gestaltningar av människokroppen i två böcker. Slutsatsen av undersökningen är därmed att läromedels ställning i naturvetenskapliga ämnen bör ifrågasättas på samma grund som andra ämnens läromedel.

I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.

The main focus of this thesis is the American election of 2016 and how it was reported in four Swedish newspapers; Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The theoretical approach is based on an analysis of news values, explaining what generally attracts the attention of media outlets, specifically newspapers. A quantitative content analysis shows that Donald Trump was by far the most reported presidential candidate in the leading Swedish newspapers. Hillary Clinton was more seldom reported about. All newspapers had strong strong arguments against Donald Trumps presidential candidature, but the support for Hillary Clinton was at the same time relatively weak.

Det har rapporterats väldigt flitigt i medierna om den pågående krisen i Venezuela. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ser det ut med rapporteringen under en månads tid (februari 2019). Hitta eventuella likheter och skillnader i verklighetsbilderna och fokusen för rapporteringarna mellan Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och colombianska El Tiempo och El Espectador. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen ligger i komparativ journalistik, global journalistik och nyhetsvärdering. Undersökningen har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, för att se hur och vilka källor som tidningarna har använt och framställningen av verklighetsbilden av situationen i Venezuela. Genom denna jämförelse undersöks hur utrikesrapporteringen sett ut från två olika sidor, Sverige och Colombia. Att vi lever i en mer globaliserad värld syns i hur mycket de svenska tidningarna har rapporterat om Venezuelas situation. Men resultatet visar en klar skillnad mellan de svenska och de colombianska tidningarna. Dels är det närheten till Venezuela men Colombia har även blivit en viktig pusselbit i den pågående krisen, något som samtliga tidningar har rapporterat om. Därför är det föga förvånande att Colombia har rapporterat mer intensivt om krisen i Venezuela. Den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen visar på tendenser att tidningarna El Tiempo och El Espectador i större omfattning är mer kritiska och negativa i sin rapportering, jämfört med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Den här studien har genom en kvantitativ innehållsanalys tittat närmare på Socialdemokraternas och Moderaternas Twitteranvändning i samband med valkampanjens sista vecka år 2018. Kodschemat har operationaliserats för att undersöka användningen utifrån tre huvudsakliga kategorier. Dessa kategorier är aktivitet, alltså hur ofta partiet publicerar vad. Interaktion, hur kontot interagerar med andra. Kontona som är objekt för interaktionerna har grovt fördelats in i egna politikers eller regionala konto, media, meningsmotståndare, organisationer och väljare. Slutligen är den sista kategorin ämne, alltså vilka sakområden som kontona skriver om. Resultatet visar att Socialdemokraterna är drygt 70 procent mer aktiva än Moderaterna på Twitter i deras aktivitet, men själva interaktionen är förhållandevis endimensionell. Moderaterna använder Twitter interaktiva funktioner primärt till att retweeta partiets egna politiker eller regionala partikonton och media. Socialdemokraterna kommunicerar med ett bredare nätverk i sitt flöde som sporadiskt lyfter fram enskilda väljare och organisationer som både är politiskt beroende eller inte. Moderaterna är större i hälften av sakområdena proportionellt samtidigt som Socialdemokraterna är i huvudsak överrepresenterade i ett av sakområdena.

<p>Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar. Som teoretisk utgångspunkt brukades teorier om andrafiering och tidigare studier av hur minoriteter tenderar att skildras i medier, med särskild fokus på konstruktionen av "Vi" och "De Andra", samt tidigare forskning om svenska förorters nyhetsbilder. Uppsatsens metodologiska ansats är tudelad: dels en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningar om de centrala tendenserna i Tenstas mediebild, och dels kvalitativa intervjuer med lokala ungdomar för att besvara frågeställningar om unga tenstabors åsikter om denna mediebild. Resultaten av innehållsanalysen har visat att Tenstas mediebild domineras av en större andel negativa nyheter än den genomsnittliga Stockholmsförorten, samt att det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Dessutom visade resultaten att tenstabor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. Resultaten av intervjuerna visade att informanterna hade en hög medvetenhet om områdets negativa mediebild, och till stor del ansåg att denna bild var mer negativ än dera egna upplevelser av Tensta. Det har även visat sig att informanterna påverkas av att bo i Tensta, främst för att andra människor, som enbart känner till området genom informationen som finns i medier, reagerar kraftigt när de får veta var de bor. Samtliga resultat tyder på att området Tensta skildras som en medial utgrupp.</p>

No description available.

<p>Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ”Public Understanding of Science”, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen. Denna studie visar att frågan, av antalet dagstidningstexter att döma, är ett väletablerat problem i dagspressen. Så etablerat att texterna ofta krävde förkunskaper på området. Eftersom växthuseffekten sällan förklaras kan de som bara har en vag föreställning om dess betydelse ha svårt att förstå. Detta kan sägas stänga ute de läsare som inte är insatta i frågan, skapa missförstånd och dessutom göra det svårt att locka nya läsare då frågan upplevs som för svår och komplex. Frågan har i dagspressen behandlats fjärran från vardagliga händelser. Rapporteringen har istället ofta varit en bevakning av internationella möten och konferenser som handlat om den globala uppvärmningens lösningar vilket har styrts bort från grundproblemet, dess orsaker. Frågan beskrivs enligt min studie mer som ett politiskt problem kopplat till internationella avtal än som ett vetenskapligt forskningsområde, vars uppdagade problem måste lösas konkret nu, för att inte få förödande konsekvenser för mänskligheten.</p>

Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar. Som teoretisk utgångspunkt brukades teorier om andrafiering och tidigare studier av hur minoriteter tenderar att skildras i medier, med särskild fokus på konstruktionen av "Vi" och "De Andra", samt tidigare forskning om svenska förorters nyhetsbilder. Uppsatsens metodologiska ansats är tudelad: dels en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningar om de centrala tendenserna i Tenstas mediebild, och dels kvalitativa intervjuer med lokala ungdomar för att besvara frågeställningar om unga tenstabors åsikter om denna mediebild. Resultaten av innehållsanalysen har visat att Tenstas mediebild domineras av en större andel negativa nyheter än den genomsnittliga Stockholmsförorten, samt att det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Dessutom visade resultaten att tenstabor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. Resultaten av intervjuerna visade att informanterna hade en hög medvetenhet om områdets negativa mediebild, och till stor del ansåg att denna bild var mer negativ än dera egna upplevelser av Tensta. Det har även visat sig att informanterna påverkas av att bo i Tensta, främst för att andra människor, som enbart känner till området genom informationen som finns i medier, reagerar kraftigt när de får veta var de bor. Samtliga resultat tyder på att området Tensta skildras som en medial utgrupp.