Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap. Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys) Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut. Detta har vi kunnat göra genom att använda oss av ett flertal teoretiska ramverk som bland annat diskuterar PR som en påverkande aktör, journalistikens objektivitetsideal och institutionaliseringen. Habermas teorier i diskussionen om demokrati tas upp och även hur olika ”habitualiseringar” legitimerar sociala konstruktioner. Trovärdighetsaspekter diskuteras ur ett moralfilosofiskt perspektiv där även en postmodernistisk teoriram kompletterar en djupgående kritisk vinkel på hur texter genomsyras av manipulationer. En övergripande samhällssyn finns hos sociologen Giddens diskussioner om förändringar i samhället som påverkar PR och journalistiken. Genom dessa teoretiska ramverk och de två analyser som vi har genomfört kan vi åskådliggöra en PR-isering, då resultaten visar hur en branschs språkbruk influerar och anammas av en annan, i detta fall journalistiken. Vi har belyst PR-iseringens mängd i nyhetsartiklar genom att kartlägga hur frekvent och i vilken omfattning förekomsten av utvalda PR-begrepp är i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet år 2012 jämfört med 20 år tillbaka. Vi har i denna uppsats även kunnat se hur valda artiklar är inbäddade i olika situationer, institutioner och osynliga strukturer i samhället. Vi vill med denna uppsats berika forskningen inom integrationen mellan PR och journalistik.

Presstödet verkar för att främja mångfalden inom den svenska dagspressen. De krav som ställs för att få presstöd handlar om struktur, inte om åsiktsförmedling. Dock får ett specifikt intresseområde inte ta upp mer än 50 procent av innehållet. Nationell Idag är den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som får presstöd. Tidningen är tätt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehåll uttryck för partiets åsikter. De nyheter som tidningen behandlar har ofta fokus på frågor rörande invandring.  Syftet med denna studie är att se om, och i så fall hur, innehållet i tidningen förändrats sedan den fick presstöd. Vår frågeställning är: Har innehållet i tidningen Nationell Idag förändrats i och med att tidningen fick statligt presstöd?   Efter våra analyser har vi kommit fram till att svaret på vår frågeställning är att innehållet inte har förändrats avsevärt mycket. Vår hypotes om att tidningen skulle rapportera mindre om invandringspolitik år 2010 och 2012 än 2008 stämde inte. Tidningens innehåll har inte heller med åren blivit mer neutralt, vilket var vår andra hypotes. Dessa svar har vi kommit fram till efter att vi undersökt texter i Nationell Idag från åren 2008, 2010 och 2012. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 334 texter samt en kvalitativ textanalys av tre texter. Med Ghersettis teori om nyhetsvärdering som stöd diskuterar vi i slutdiskussionen förändringen av innehållet i tidningen Nationell Idag.

In this essay there will be four text books from grade 1 studied, the first one are from the year 1976 and it will be going forward to the year 2012. The aim of this study is to see how the genders are depicted and represented, as well as what roles the genders are given. I do also want to see if there is a notable change in this over time. I will be doing a study based on the quantity of the contents, and I will also be doing a critical discourse analysis. The result of the study showed that there were more gender-based constructions that referred to women in all of the four books, which indicates that women are represented more often in these reading books. It is most common to portray the genders in their stereotypical roles, which again are present in society, but sometimes these roles are depart from what’s present in society. My study did not show any noticeable differences over time. My study is also too small to be able to give me any results that can be view as general. My study in comparison to earlier reports on genus in text books , sexes in child books as well as genus in a progressive text book does not point at any obvious similarities to these aforementioned reports. This may have a direct result in the fact that my study is too small and does not depict the general results that is shown in the early research that has been conducted. / I den här uppsatsen studeras fyra läseböcker för barn i årskurs 1 från år 1976 till år 2012. Syftet med studien är att se hur kön framställs och representeras och vilka könsroller som tillskrivs könen genom språket. Jag vill även studera om det går att urskilja någon förändring över tid. Jag utför både en kvantitativ innehållsanalys och en kritisks diskursanalys. Resultatet visade att det var flest könsmarkerade konstruktioner som refererade till kvinnor i alla fyra läseböcker, vilket tyder på att kvinnor representeras mest i läseböckerna. Det är vanligast att framställa könen i de stereotypa könsrollerna som finns i samhället men ibland bryts dessa könsroller också. Av denna studie är det svårt att urskilja några påfallande förändringar över tid. Detta kan bero på att min studie är för liten för att ge några generella resultat. Min studie i förhållande till tidigare forskning om genus i läseböcker, kön i småbarnsböcker, genus i en progressiv lärobok visar inte på några markanta likheter, detta kan också bero på att min studie är för liten och skildrar inte de generella resultat som framkommer i den tidigare forskningen.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra ämnesspråket i uppgifter i nationella prov i matematik för årskurs 3 och 6 och därmed bidra med kunskap om ämnesspråklig komplexitet i matematik. För att uppnå detta användes en kvantitativ innehållsanalys för att upptäcka och registrera språkliga aspekter i det naturliga språket som kan bidra med komplexitet i det matematiska ämnesspråket. Det analyserade materialet bestod av uppgifter från de nationella proven i matematik för årskurs 3 från åren 2010-2014 och för årskurs 6 från åren 2012-2014. Resultatet visade att den språkliga komplexiteten varierar mellan uppgifter och årskurser. Samtliga av de undersökta aspekterna: ämnesspecifika ord, nominaliseringar, nominalfraser, logisk konnektiv, passiv verbform och bisatser förekom i varierande grad. Den aspekt som främst bidrar med ämnesspråklig komplexitet i uppgifter i de nationella proven är ämnesspecifika ord.

Denna studie syftar till att jämföra texter som pojkar och flickor skrivit under årskurs 3 utifrån den beskrivande genrestrukturen. Tidigare forskning visar på en skillnad i skolprestationer baserat på elevers könstillhörighet vilket även framgår i både internationella och nationella undersökningar. Området undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av elevtexter som är skrivna inom den beskrivande genren utifrån den analytiska ingången genrestruktur. Studiens material består av texter hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel - Elevers textskapande i tidiga skolår som bedrevs vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. För att avgränsa studien fokuseras elevernas bemästrande av att inkludera den beskrivande genrestrukturens olika aspekter i texterna. Detta föranledde utformandet av ett unikt analysverktyg som respektive elevtext analyserades utifrån. Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv och har två teoretiska utgångspunkter. Genrepedagogik ämnar stödja elevers språkutveckling och feministisk poststrukturalistisk subjektivitetsteori menar att individen formar sitt kön utifrån sammanhanget vilket därmed kan påverka elevers prestationer och förväntningarna på dem. Resultaten redovisas i diagram som sammantaget behandlar studiens forskningsfrågor och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Studien resulterar i att flickor följer genrestrukturen i högre grad jämfört med pojkar men på individnivå finns undantag som visar att pojkar också kan skriva texter enligt den beskrivande genrestrukturen.

This essay is about the issues between minorities and the media in the present day, with a focus on the conflicts in northern Sweden involving the Sami-people. This essay uses quantitative content analysis to examine news articles published between 2002 and 2016 to investigate changes in how the Sami minority is depicted in local media. This topic is influenced due to the Culture Capital event of 2014 that took place in the city of Umeå, located in northern Sweden. The event involved a lot of Sami culture, tradition and performances which might have had an effect on the type of news that local newspapers published. The results show that articles that involve news about conflicts, discrimination and other negative attributes have lowered throughout the years since 2002. The biggest change can however be seen in the period after 2009 where the negative articles lowered to a much higher degree than the years before. This essay has found a possible correlation between the event and media portrayal in local newspapers.

Bakgrund: Illegala skjutvapen anses vara ett växande problem och därför har politiker och myndigheter vidtagit olika åtgärder för att minska mängden av dessa vapen i samhället. Bland annat gav Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen och Tullverket i uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Tullverket har lagt ner stora resurser för att lyckas med det tilldelade uppdraget och det har skapats en känsla av frustration hos myndighetens anställda när deras hårda arbete inte ger det utfall som eftersträvas. Tullverket upplever att domare väljer påföljder som ligger i den nedre delen av straffskalan eller avskrivs.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka domslut som rör smuggling av skjutvapen och konstatera vilka faktorer som domare lägger störst vikt vid när val av påföljd görs.Metod: Metoden som använts för att uppnå syftet är en kvantitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkomna resultatet visar på att de faktorer som domare främst beaktar vid val av påföljd för smuggling av skjutvapen är den åtalades ålder, vilken typ av vapen det rör sig om, vilken mängd vapen det rör sig om, vapnets farlighet, sociala omständigheter och den åtalades kriminella värderingar. Dock är påverkansnivån av dessa faktorer fortfarande okända och bör studeras närmre. Av resultatet framkom även att domare inte dömer på samma sätt i fall som är snarlika. Ytterligare framkom att resonemangen som fördes vid val av påföljd stämde bra överens med vad som står i lagstiftningen, men att detta val inte stämde lika bra med de teorier som ligger till grund för lagstiftningen. / Background: Illegal firearms are considered to be a growing problem and politicians and authorities have therefore taken various measures to reduce the amount of these weapons available in society. The Ministry of Justice assigned the National Police and the Customs Administration to reduce the importation of illegal firearms to Sweden. The Customs has invested a considerable amount of resources in order to succeed with the assigned task and because of this, a sense of frustration has developed among the Agency's employees when their hard work does not provide the outcomes to which they aspire. The Customs Administration feel that the judges choose the penalties which is in the lower half of the range, or that cases are closed down completely.Aim: The purpose of this paper is to examine the verdict concerning the smuggling of firearms and ascertain which variables referees consider when selecting the sanction.Method: The method used to achieve the object is a quantitative content analysis.Findings: The result shows that the variables which judges mainly consider when deciding the choice of penalty for smuggling of firearms is the accused’s age, what type of weapon it is, what amount of weapon there is, the dangerousness of the weapon, social circumstances and the accused criminal values. The influence of these variables is however still unknown and should be studied further. The results also showed that referees do not judge in the same way in cases that are similar. The results also revealed that the reasoning which was carried out when deciding on the penalty was accurate in relation to the legislation, but the choice of penalty was not consistent with the theories that the legislation is based on.

Problemformulering och syfte: I slutet av 2020 drabbades organisationen CD Projekt Red (CDPR) av en förtroendekris i samband med lanseringen av den nya produkten Cyberpunk 2077. Två år senare är produkten bästsäljande och CDPR har stor ekonomisk vinst, vilket tyder på att krisen bemästrades. Denna studie grundar sig i intresse för strategier som tillämpas av organisationer vidonline-kriskommunikation i det nuvarande medielandskapet. Studiens övergripande syfte eftersträvar kunskaper om vilka kvalifikationer som krävs för att bemästra en krissituation. Metod och material: I studien undersöks inlägg på Twitterunder utvalda tidsperioder genom kvantitativ innehållsanalys och i metoddelen redogörs tillämpning av metoden. Huvudresultat: Resultatet visar att online-kriskommunikation bidrar till framgångsrik krishantering när den överensstämmer med korrigerande handlingar.

Uppsatsens syfte var att undersöka huruvida det finns en gemensam kärna för chefskap inom bibliotekarieprofessionen och att identifiera vad den i sådana fall består av. Datamaterialet bestod av 162 platsannonser för bibliotekschefer inom olika bibliotekstyper. Metoden som har använts är kvantitativ innehållsanalys. Det går att urskilja en gemensam kärna för chefskap inom bibliotekarieprofessionen. Denna kärna består till att börja med av ett krav på akademisk examen. Tidigare erfarenhet som efterfrågas i platsannonserna handlar om ledarskap i olika former samt mer traditionella chefsarbeten. Personliga egenskaper som värdesätts är kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga och nätverkande samt personalengagemang och coachning. Arbetsuppgifter och ansvar utgörs av verksamhetsutveckling, ett helhetsansvar samt deltagande i ledningsgrupp och/eller styrelsegrupp. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de fyra ledarskapsbeteendena uppgiftsorienterad, relationsorienterad, förändringsorienterad och externt orienterad.

Denna studies syfte är att undersöka hur de svenska rikstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen bevakat invasionerna av Ukraina 2022 och Gaza 2023.  Vi ämnar att se vilka likheter och skillnader som uppenbarar sig i de båda bevakningarna. Forskningsfrågorna som formulerats utifrån den övergripande frågeställningen är: 1. Vilka aspekter av krigen har fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress?, 2. Hur ser fördelningen av källor ut angående statistiken från konflikten som används i artiklarna? och 3. I vilken utsträckning får de inblandade sidorna synas i form aktörer som uttalar sig. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys som utgår från tidsperioderna 2023-10-27 till 2024-03-25 för Gazakriget och från 2022-02-24 till 2022-07-17 för Ukrainakriget. Studien omfattar totalt 200 artiklar, varav 100 behandlar varje konflikt. Vi har inkluderat 25 artiklar från varje tidning per konflikt för att säkerställa en jämn fördelning. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, nyhetsvärdering och Westerståhls objektivitetsmall. Resultatet visar att nyhetsvärderingen gällande vilka aspekter som lyftes i respektive konflikt var mycket likartade. Civilas upplevelser, militära operationer, politik och humanitära förhållanden förekom i båda bevakningarna. Den stora skillnaden var dock att Ukraina hade en bredare bevakning. Fördelningen av källor när det gäller statistik och uttalade aktörer var i stort sett likartad. Det fanns dock en markant underrepresentation av politiker och militärer från Hamas i bevakningen av Gaza, vilket i sin tur eventuellt skulle kunna påverka den allmänna bilden av konflikten.