Modernismen utmanade den kristna läran och dessa effekter kvarstår in i postmoderniteten. Inom teologin gav kravet på ett vetenskapligt svar på modernitetens frågor upphov till sökandet efter, och forskningen om, den historiske Jesus, som varit ett centralt tema i studier av Nya testamentet under de senaste tvåhundra åren. Det fanns ett överhängande behov av att veta vem Jesus var, hur han levde och uppförde sig, vad hans värld bestod av och vilka ord han faktiskt uttalade. Forskningen om den historiske Jesus kom att utvecklas i olika faser och avslöjar en pluralistisk förståelse av Jesus. Den första fasen syftade till att upptäcka de konkreta handlingar som Jesus utförde. Den andra fasen försökte fastställa Jesu sanna logia. Under den första delen av 1900-talet var dock många inflytelserika tyska exegeter djupt engagerade i åsikter som stod mycket nära nazismen, och några av dem – i Houston S. Chamberlains spår – gjorde allvarliga försök att beskriva Jesus som arisk. I den nuvarande tredje fasen av forskningen återupptäcktes däremot Jesus som jude, inbäddad i den judiska kulturen och religionen på sin tid. Detta blev ett tillfälle för en återgång till kristendomens judiska rötter, som tog hänsyn till både de brytningar och det beroende som de första kristna hade av sin judiska samtid. Denna återgång inledde en process av judaisering av den kristna tron. Ett tydligt tecken på denna judaisering är framväxten av messiansk judendom, som idag sprids över hela världen. För att betona Jesu judiskhet ifrågasätter dessa Jesustroende messianska judar de flesta av de kristna läror och doktriner som utvecklats under kristendomens två årtusenden, särskilt förståelsen av Messias. Den messianska judendomen kom att utvecklas i Nordamerika under slutet av 1960- och 1970-talet, från en gren av rörelsen Hebrew Christians till en massrörelse av Jesustroende judar som på ett utmanande sätt hävdar en ’autentisk’ judisk identitet. Resultatet av den nuvarande tredje forskningsfasen har haft ett avgörande inflytande på denna identitetskonstruktion.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons <em>Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi </em>och Starrin/Svenssons <em>Kvalitativ</em> <em>metod och vetenskapsteori. </em>Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.</p>

<p>Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000.</p>

<p>My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.</p>

<p>I den här uppsatsen redovisas en undersökning av hur präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen som har trätt i kraft från och med 1 november 2009, efter många års längtan och väntan från hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda på vad prästerna tänker kring detta med hjälp av skriftliga intervjuer. Kunde de tänka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagändringen? Det är några av de frågor jag kommer att behandla i denna uppsats.</p><p>I många år har debatterna kring denna fråga pågått och därmed även andra frågor rörande homosexuellas rättigheter. Därför ansåg jag att det var viktigt att belysa den process som pågått i Svenska kyrkan inför detta beslut. I uppsatsen har jag skrivit om Svenska kyrkans syn på homosexualitet under de senaste hundra åren, för att kunna peka på de faktiska förändringarna som skett inom kyrkan och samhället i övrigt. Därtill ville jag även klarlägga vad riksdagspartierna hade för åsikter i frågan innan omröstningen i april 2009, där det röstades ja till att samkönade skulle få gifta sig på samma premisser som heterosexuella par alltid fått göra.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att den nya lagändringen tas emot positivt av de informanter jag intervjuat. När samhället utvecklas måste kyrkan följa efter. Några av de konsekvenser de kunde se för kyrkan var en förändring av antalet medlemmar, först en sänkning, sedan en höjning igen. Dessutom ansåg de att förändringar i relationer till andra kyrkliga samfund kunde påverkas negativt av beslutet att viga samkönade par.</p>

<p>The aim of this paper is to describe and explain how the separation between state and church effects the power relations between state and religious groups and organizations. Former state church, The Swedish church, is in this paper, not included in the definition of religious groups. The reform (“stat-kyrka reformen”) took place between 1995 and year 2000.I’m examining if religious groups had any influence on the reform. My expectation is to give a clearer picture of religious groups and its power position in Swedish politics and society. A process-tracing method is used. I use different theories, theory of power and influence and theory of collective action. The reason for the decision to separate church and state was to handle social changes such as increasing secularism, pluralism and multiculturalism. This paper can however conclude that the state, after the reform, has shown an even greater, less secular, determination to connect with religious groups. I can also conclude that these religious groups had influence on the reform itself, partly because of its power resources and partly because its ability for collective actions.</p>

Fukt i kyrkans krypgrund är ett ”växande” problem som på senare tid uppmärksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmän angreppsmodell formulerats för att underlätta framtida utredningar. Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken är önskvärt för att få ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. Åtgärdsförslag såsom sorptionsavfuktare samt värmning genom elradiator direkt i krypgrunden är möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbättrar klimatet i krypgrunden avsevärt.

Religious education in Swedish schools aims to be as objective and non-confessional as possible. This sort of education can lead to that the different religions are presented in a way which is unfamiliar to the followers of the different religions. This problem is what I have focused on in this essay since I myself was a victim of a similar situation. As a syriac-orthodox youth I felt that my Christianity was not the same as the one presented in school. I felt that it had nothing in common with what I learned in my church, therefore I asked myself the question: Whose Christianity is being represented? Therefore I have focused on the syriac-orthodox church in this research. The purpose of my essay was to enlighten the differences between religious education in syriac-orthodox churches and Swedish community schools. I choose In addition to that I also wanted to enlighten how religious syriac-orthodox youths are affected by the difference in the religious education in both the churches and schools. To gain the necessary information for the research I used qualitative studies in form of semi-structured interviews and observations. My informants were made up by five girls and three boys, all of them being eighteen years old and living in areas close to Stockholm. The conclusion of my research was that there are several differences between the religious education within churches and schools. One of the differences is the approach towards religion, and the churches have a more positive and personal approach towards religion while the schools have a more negative and distant approach towards religion. Another one is that the churches seem to have more knowledge about Christianity than the schools and therefore the churches can provide a more in depth study of different topics regarding Christianity than the schools. Regarding how the students were affected by the differences the result was that the aspect of knowledge had made the religious youths to lose their trust in the education given to them by the school. This was an effect of how they experienced that the teachers taught the pupils wrong facts about Christianity and therefore they felt that they could no longer trust the teachers in school, because if they taught wrong thing about Christianity they could also teach wrong things about the other religions as well.