I den här uppsatsen redovisas en undersökning av hur präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen som har trätt i kraft från och med 1 november 2009, efter många års längtan och väntan från hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda på vad prästerna tänker kring detta med hjälp av skriftliga intervjuer. Kunde de tänka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagändringen? Det är några av de frågor jag kommer att behandla i denna uppsats. I många år har debatterna kring denna fråga pågått och därmed även andra frågor rörande homosexuellas rättigheter. Därför ansåg jag att det var viktigt att belysa den process som pågått i Svenska kyrkan inför detta beslut. I uppsatsen har jag skrivit om Svenska kyrkans syn på homosexualitet under de senaste hundra åren, för att kunna peka på de faktiska förändringarna som skett inom kyrkan och samhället i övrigt. Därtill ville jag även klarlägga vad riksdagspartierna hade för åsikter i frågan innan omröstningen i april 2009, där det röstades ja till att samkönade skulle få gifta sig på samma premisser som heterosexuella par alltid fått göra. Resultatet av denna undersökning visar att den nya lagändringen tas emot positivt av de informanter jag intervjuat. När samhället utvecklas måste kyrkan följa efter. Några av de konsekvenser de kunde se för kyrkan var en förändring av antalet medlemmar, först en sänkning, sedan en höjning igen. Dessutom ansåg de att förändringar i relationer till andra kyrkliga samfund kunde påverkas negativt av beslutet att viga samkönade par.

Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.

My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

Syfte – Avsikten med uppsatsen är att undersöka hur den katolska kyrkan och Equmeniakyrkan i Jönköping ser på integrationsarbete. Studien görs på två kyrkor i Jönköping, dels på den lokala katolska församlingen, dels på Andreasförsamlingen, som tillhör Equmeniakyrkan. Därför kommer dessa två församlingarna att jämföras. För att uppnå detta så ställs följande frågeställning: Hur ser katolska kyrkan och Andreasförsamlingen i Jönköping på frågor om integration och migration? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan katolska kyrkan och andra kyrkor inom Sveriges Kristna Råd i synen på integration och migration? Metod – Studien kommer att få svar på frågorna i frågeställningen genom en serie semi-strukturerade intervjuer med diakoner, pastorer och representanter från två församlingar i Jönköping och två organisationer som är relaterade till församlingen (en via mejl och en via telefon). De fyra intervjuade i studien var: Sankt Franciskus Katolska Församling i Jönköping, med diakonen Göran Fäldt. Equmeniakyrkans församling Andreasförsamlingen i Fjällstugan, Jönköping, där pastor Lennart Johansson är verksam. Sveriges Kristna Råd (SKR), där Björn Cedersjö är direktor för Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle. Caritas Sverige, där George Joseph är ansvarig för migrations- och flyktingfrågor. Från början skulle både SKR och Caritas intervjuas via mejl men på grund av omständigheter så kunde Caritas representant bara intervjuas via telefon. Dessa intervjuer kommer att jämföras för att få svar på frågorna som ställdes i uppsatsen. Diskussion och slutsatser – Katolska kyrkan via Caritas och Andreasförsamlingen hjälper migranterna med arbetssökandet, såsom att kontakta arbetsgivare och företag, samt hjälper dem att skriva sina CV:n. En annan likhet mellan Anderasförsamlingen och Sankt Franciskus Katolska Församling är att de hjälper migranterna att kontakta myndigheter, dock med några skillnader. Enligt resultatet anordnar samtliga intervjuade aktörer språkcaféer och språkhjälp till migranterna i sina samfund. För samtliga som var med i studien var språket och delaktigheten i samhället viktiga för integration av migranter.  Begränsningar – Denna studie är begränsad till två församlingar i Jönköping och två organisationer i Sverige: Caritas och Sveriges Kristna råd.

The purpose of this thesis is to analyse the pins from Bunge church, in order to investigate how what they can tell us about the burials inside the church. During the post medieval and early modern period pins were used to fasten the burial shrouds, and to stabilize the fabric on the inside of the coffin lids. Therefore these pins appear in grave contexts, and thus offer possibilities for interpretation of burials. The pins have been ordered according to the shape of the needlehead. A total of 697 pins have been analysed, amongst which four main pin types have been detected. The next step in the study was a chorological study where the pins positions were analysed in comparison to other finds such as craniums and coffin handles. Comparisons were also made with the placement of wall paintings, furnishings and the natural light intake in the church. The spatiality and dating of the pins have been used for the interpretation of the graves temporal and physical placement.

This study was carried out in Backaryd’s church following a proposal from Ankdammen konsult. Backaryd’s church was built more than 200 years ago in Ronneby municipality in Blekinge County. Due to changes in heating methods and energy requirements since the church was built, the church today does not meet the energy and comfort requirements of today’s buildings. The study of the Backaryd’s church aims to investigate the floor construction in the church and to find out what factors may be at risk of moisture damage. The study will analyse the church and mainly the condition of the crawl space. In addition, some improvement measures will be proposed to get a comfortable heating inside the church with an appropriate energy use. Both law and society place high requirements on the preservation of valuable and cultural-historical buildings for future generations. In addition, any changes to churches that have been built before 1939 must be approved by the county administrative board.Results from the study show that relative humidity does not reach critical levels either in the crawl space or the church room. There are also no injuries such as mold and rot attacks on the structure. The inventory is of good quality and lacks damage such as cracks and rots.The writers have come up with the following improvement measures:● An annual entertainment of water management systems in crawl space. ● Cover the stone walls with plastic wrap on the inside and make them as dense as possible. ● Place the base of the panty bottom from below up against the floor beam. ● Insulate the floor structure with mineral wool. ● Place a plastic wrap all over the ground in the crawl space. ● install a dehumidifier. / Studien har genomförts i Backaryds kyrka efter ett förslag från Ankdammen konsult. Backaryd kyrka byggdes för drygt 200 år sedan i Ronneby kommun i Blekinge län. Med anledning av att uppvärmningsmetoder och energikrav förändrats sen kyrkan byggdes uppfyller kyrkan idag inte de komfort och energikrav som ställs på dagens byggnader. För att skapa förutsättningar för att kyrkan ska kunna bevaras och brukas även i framtiden krävs underhåll och restaurering. Studien av Backaryds kyrkan syftar till att undersöka golvkonstruktionen i kyrkan och även till att ta reda på vilka faktorer som kan leda till fuktskador. I studien har analyser av kyrkans och främst krypgrundens skick genomförts. Dessutom kommer några förbättringsåtgärder att föreslås för att få en god komfort inne i kyrka med en lämplig energiförbrukning. Förbättringsåtgärderna är framtagna med hänsyn till att bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga konstruktionen och för att kunna använda det ursprungliga trägolvet. Både lagen och samhället ställer höga krav för bevarandet av värdefulla och kulturhistoriska byggnader till kommande generationer. Kyrkan är skyddad av Kulturmiljölagen och får därför inte ändras så att det kulturhistoriska värdet minskas eller att utseendet och karaktär förvanskas (SFS 1988:950). Dessutom måste alla ändringar av kyrkor som uppförts innan 1939 godkännas av länsstyrelsen.Resultat från studien visar att den relativa fuktigheten inte når kritiska nivåer varken i krypgrunden eller kyrkorummet. Det finns heller inga skador så som mögel- och rötangrepp på konstruktionen. Inventarierna håller en god kvalitet och saknar skador så som sprickor och röta.Skribenterna har kommit fram till följande förbättringsåtgärder:● En årlig underhållning av vattenledningssystem i krypgrunden. ● Täcka stenmurar med plastfolie på insidan för att göra det så lufttät och fukttät som möjligt. ● Placera trossbotten underifrån upp mot golvbjälklaget. ● Isolera golvbjälklaget med mineralull. ● Placera en plastfolie över hela marken i krypgrunden. ● Installera avfuktare i krypgrunden.

Sweden's welfare system has for many years been seen as the absolute safety net in the country, where every person who gets into social difficulties can fall back on the welfare system. Over the past many years, Sweden's welfare system has changed, and more and more people are applying to civil society and its organizations for financial help. One of the organizations that has served as the extended arm of social services is the Church of Sweden and its deacons. The purpose of this study is to create an understanding of how deacons experience the responsibility they take socially and economically in society. At the same time, we want to take a closer look at their thoughts and feelings in the role created by increased responsibility on civil society.In this study, eight qualitative interviews were conducted with deacons who work with people in social vulnerability in Sweden and who, for various reasons, have had to seek financial and material help in the Church of Sweden. In the study, we were able to see how all deacons carry out work that is far beyond their responsibilities, the contributions they make are grants collected through voluntary contributions and taxes paid by their members. Here we have a clear picture of how this actually affects the emotional work of deacons both behind and in front of the stage. The job gets tougher and there is a common feeling amongst the deacons, that they’re not enough for all those who don’t have what many people take for granted, the most basic things, like food or money to pay their bills. The role, responsibility and shortcomings that the deacons have been able to see in social services is also something they feel have affected the relationship between the two. In order to answer our questions, in addition to our qualitative interviews, we have enlisted the help of neoliberalism, concepts from Goffman's dramaturgical theory and Hochschild's emotional work.

Denna studie behandlar fyra individer som kommer från S:t Hans medeltida kyrka i Visby, Gotland. Samtliga av dessa individer uppvisar tydliga indikationer på att de har fallit offer för våldshandlingar av skarpt slag, varav två av dem avrättade. Syftet med studien är att undersöka skadornas natur och orsak, samt att fastställa tidpunkten för dessa händelser och deras motiv. Vidare ägnas uppmärksamhet åt de begravningspraktiker som dessa individer har undergått, och hur dessa kan bidra till vår förståelse av deras identitet. Slutligen diskuteras de avrättades straff i relation till de rättsliga normer som var rådande under medeltiden i Sverige. / This study examines four individuals originating from St. Hans Medieval Church in Visby, Gotland. All individuals exhibit clear indications of having fallen victim to acts of sharp force trauma, two of whom were executed. The purpose of this study is to investigate the nature and cause of these injuries, as well as to determine the timing and motives behind these events. Furthermore, attention is devoted to the burial rituals these individuals have undergone and how they can contribute to our understanding of their identity. Finally, the punishments inflicted upon the executed individuals are discussed in relation to the legal norms during the medieval period in Sweden.