No description available.

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

Uppsatsen ämnar att genom en ikonologisk analys undersöka altarskulpturgruppen, belägen i S:ta Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Det man vet om skulpturgruppen är mycket begränsat. Man vet att gruppen gavs som gåva till kyrkan 1764 av slottsdeputationen vid Stockholms slott. Skulptören är än idag okänd. Syftet är att undersöka skulpturgruppens symboliska relevans i det religiösa klimat som rådde vid tiden då den flyttades till kyrkan. Uppsatsen ämnar koppla symboliken med pietismen – en religiös rörelse som växte fram i Tyskland under 1600- och 1700-talet och spred sig till Sverige under 1700-talet. Analysen kommer att använda sig av en komparativ metod där bl.a den pietistiska ikonografin jämförs med den katolska. Uppsatsens bildmaterial utgörs, förutom skulpturgruppen, huvudsakligen av emblem och andra gravyrer men även målningar och teckningar. Det ikonologiska perspektiv som kommer att användas i uppsatsen kommer ta stöd i Michael Baxandalls bok Patterns of intention.       Resultatet visar på att skulpturgruppens ikonografi delvis kan kopplas till pietismens bildspråk. Cor ardens – ett brinnande hjärta – som kyrkans högra skulptur håller i sin hand. används flitigt i pietistisk retorik och emblematik. Symboliken blir även relevant när man analyserar den ur den religiösa konflikt som kretsade kring Maria Magdalena församling mellan pietister och lutheranska ortodoxa.

This paper looks to examine the relationship between the church buildings and archaeological finds from under the church floor in Silte parish on the baltic isle, Gotland. The material was excavated in 1971-1972, after evidence of an older wooden church was uncovered during restoration work. This older structure, revealed to have consisted of a chancel and choir, had evidently been connected to the present stone choir for some time. The well preserved foundation was excavated along with a rich archeological material consisting of, amongst other things, some 1700 coins and 18 graves along with skeletal material indicating an additional 25 individuals. In this thesis the material and the buildings are put into context and an attempt is made to link it to different phases of christianization. One connecting to the timbered stave church, and one to the later stone church. The results are then used to make a connection between this development and the formation of the parish system on the island and the increased stratification of church and society during the early Middle Ages in Sweden and Scandinavia.

Kyrkor som är byggda innan år 1940 skyddas i enlighet med 4 kap. Kyrkliga kulturminnen ur Kulturmiljölagen. Samtidigt efterfrågar kyrkobesökare större krav på inomhusklimatet som för kyrkornas inventarier leder till skador. De två parametrarna temperatur samt relativ fukthalt, och förhållandet mellan dem, utgör därför en viktig del för både bevarandet av kulturhistoriska byggnader och dess inventarier. Vederslövs kyrka är byggd i sten och anses vara en av Kronobergs läns mest välbevarade kyrkor från slutet av 1800-talet. Efter inhämtning av mätvärden från JEFF Electronics styrsystem och utplacerade loggrar i kyrkan har simulering i IDA ICE utförts. Därefter har fyra stycken energieffektiviseringsåtgärder för Vederslövs kyrka presenterats.

Johann Sebastian Bachs kantater för kyrkoåret skrevs i en annan tid, de har ett annat språk, både skriftligt och textligt, än vad kanske dagens gudstjänstbesökare är vana vid. För att göra dessa mästerverk relevanta idag behövs, tror jag, en varsam redigering. I och med det här arbetet önskar jag skapa en fungerande form där Bachs musik blir en naturlig del av det liturgiska flödet. De kriterier jag velat uppfylla för kantaterna är följande: ·         Texten ska vara på svenska. För Luther och Bach var det en självklarhet att det skulle vara på folkspråket ·         Orkestern ska inte vara för stor, det ska vara görbart ekonomiskt. Stråkar plus ytterligare ett eller två instrument ·         Endast en solist per söndag ·         Kantatens satser ska spridas ut över gudstjänsten. Hos Bach delades den endast upp i två delar ·         Koralmelodierna som används ska finnas i vår psalmbok. För att (som jag tidigare skrev) koralerna ska fungera som mänsklighetens (eller församlingens) röst, bör det vara melodier man känner till ·         Det får inte bli för långt (gudstjänsten ska inte vara mycket längre än en normal gudstjänst med körmedverkan) Sammanfattningsvis är alltså min frågeställning följande ”Finns det fortfarande plats för Johann Sebastian, hans musik och hans teologiska arv i det svenskkyrkliga gudstjänstlivet”? Min förhoppning är att Bachs, enligt min åsikt, tidlösa musik i allmänhet och hans kantater i synnerhet ska rymmas i vår kyrkas stora musikaliska arv, att musiken ska beröra människor och förändra deras liv på sätt som exempelvis sångerna från kommuniteten i Taizé och lovsångsrörelsens musik gör och har gjort. Svenska kyrkan är och ska vara en folkkyrka med breda och många teologiska och musikaliska influenser och traditioner. Utifrån kriterierna ovan skapas fyra kantater, för Första advent, Fastlagssöndagen, Påskdagen och Tacksägelsedagen.

Den viktigaste aspekten av ett rum är onekligen den rymd det rymmer. Denna aspekt är osynlig, men hörbar. Det som syns är rummets ytor, det som hörs är rummets djup. Så det bästa sättet att utforska ett rum är kanske genom att lyssna snarare än att titta. Och tänk om musik, komponerad i ett utrymme, var lyktan som belyste dess rymd. Detta projekt, vid namn Det osynliga rummet, handlar om att undersöka relationen mellan rum, ljud och musik. Forskningsfrågorna är– på vilket sätt kan rummet bli en del av instrumentet och kompositionen? och – vad kan musiken berätta om rummet? För att undersöka detta använde jag en modulär, analog synthesizer, skapade och spelade in över åtta timmar minimalistisk och repetitiv musik i S:t Johannes kyrka i Malmö. Över en månads tid gjorde jag tolv besök i kyrkan och använde aktionsforskning som metod för att dokumentera och guida processen. Jag upptäckte att rummet är mycket mer än bara en förskönande effekt – det ger musiken rymd, filtrerar den och adderar liv genom ljudlandskapet, både från omgivningen och interiören. Men det är inte en enkelriktad relation – rummet och musiken ger båda varandra en adderad dimension av djup och musiken och ljudlandskapet färgar varandra. / The most important aspect of a room is arguably the space it contains. This aspect is invisible, but audible. What is seen is only the surfaces of a room, what is heard is its depths. So perhaps the best way to explore a space is by listening rather than looking. And what if music, composed in the room, were the torch with which the space was illuminated? This thesis project, called The invisible room, is centered around the relationship between sound, music and space. The questions are – in what way can the space become part of the instrument and the composition? And – what can the music say about the space? To research this I used a modular synthesizer, created and recorded over eight hours of minimalistic and repetitive music in S:t Johns church in Malmö. Over a months time I made twelve visits to the church, using the method of action research to document and guide the process. I found that the audible room is much more than just an embellishing effect – the space makes the music spacious, filters it and adds life through the soundscape, both from the surroundings and the interior of the room.  But it’s not a one way street – the space and the music both give each other an added dimension of depth and the soundscape and the music colors each other. / <p>Till arbetet hör 26 ljudbilagor som alla är smakprov från längre inspelingar.</p>

The sacrificial tree of Frösö: A symbiosis of two cultures? This bachelor thesis deals with the site of what has been interpreted as the remains of a sacrificial tree under the church of Frösö, on the island of Frösö. The found material consists predominantly of animal bones, where a large part has been identified as wild animals such as brown bears, but also a large number of juvenile pigs. Previous research has interpreted the place as an Old Norse place of worship to the Norse god Frey, due to the rich numberof pigs and the islands theophoric name (translated to “The island of Frey”). The unusual wild animals, such as squirrels and red deer have been interpreted as a staging of the ancient world tree Yggdrasil in Norse mythology. The overrepresentation of bones from brown bear however has been debated and is often compared to Sami bear graves. There are some similarities to the bear graves, but the differences that exist needs to be looked at more closely. The aim is to process materials and interpretations in a more holistic way. This is done by discussing various ritual acts, belief system and the choice of place of worship and sacrificial material, then apply this to the findings under the church of Frösö. Since such a large part of the bone material descents from brown bears, the use of bears in various cult practices has also been studied. The aim of this study is to provide new insight and interpretation of which ethnic groups may have used the site, before the church was built.The discussion concludes that a symbiosis is possible in the vicinity of the island, and that it is therefore not unlikely that this also applies to the island of Frösö. The found material under the church of Frösö could be remnants of a bear ceremony, but it could also be remnants from a more economic aspect or simply a mixture of the two. The bear was important financially in the Norse society and a Sami influence, based on their customs and beliefs, is not entirely unlikely given the close contact that existed. This could therefore have been symbolically incorporated into the religious rites.

Denna text specificerar gotländska kyrkomålningar som föreställer Tjuvmjölkerskor. Syftet med studien är att skapa en förståelse för medeltida människors syn på tjuvmjölkerskor och hur de påverkade det medeltida samhället. Studien använder ett ikonografiskt tillvägagångsätt för att studera målningarna och hur tjuvmjölkerskorna framställs. En rumslig analys utförs även för att undersöka målningarnas placering inne i kyrkorummet. Kyrkan under medeltiden såg den kvinnliga sexualiteten som ett hot, ett sätt för henne att manipulera män och utföra onda handlingar. Kyrkan använde tjuvmjölkningsmålningarna som en metod att skrämma och påminna befolkningen om rätt och fel, men även om bestraffningen som skulle åläggas vid samröre med djävulen. Tjuvmjölkerskan avbildades som en vanlig kvinna med vardagliga föremål under medeltiden, vilket ökade rädslan att en tjuvmjölkerska kunde vara vem som helst. Hennes handlingar och bestraffning avslöjar dock hennes identitet. Tjuvmjölkerskan bidrog därför med oro och rädsla i det medeltida samhället. / This text specifies Gotland church paintings depicting milk stealing women. The purpose of this study is to create an understanding of medieval people's view of milk stealing women and how they influenced the medieval society. The study uses an iconographic approach to studying the paintings and how the milk stealing women are depicted. A spatial analysis is also used to examine the location of the paintings in the church room. The medieval church saw female sexuality as a threat, a way for women to manipulate men and perform evil deeds. The church used the thief milking paintings as a method of scaring and reminding the population of right and wrong, but also of the punishment that would be imposed when associating with the devil. The milk stealing woman is depicted as an ordinary woman with everyday objects in the Middle Ages, which increased the fear that a milk stealing woman could be anyone. However, her actions and punishment revealed her identity. The milk stealing woman therefore contributed to anxiety and fear in middle age society.

Modernismen utmanade den kristna läran och dessa effekter kvarstår in i postmoderniteten. Inom teologin gav kravet på ett vetenskapligt svar på modernitetens frågor upphov till sökandet efter, och forskningen om, den historiske Jesus, som varit ett centralt tema i studier av Nya testamentet under de senaste tvåhundra åren. Det fanns ett överhängande behov av att veta vem Jesus var, hur han levde och uppförde sig, vad hans värld bestod av och vilka ord han faktiskt uttalade. Forskningen om den historiske Jesus kom att utvecklas i olika faser och avslöjar en pluralistisk förståelse av Jesus. Den första fasen syftade till att upptäcka de konkreta handlingar som Jesus utförde. Den andra fasen försökte fastställa Jesu sanna logia. Under den första delen av 1900-talet var dock många inflytelserika tyska exegeter djupt engagerade i åsikter som stod mycket nära nazismen, och några av dem – i Houston S. Chamberlains spår – gjorde allvarliga försök att beskriva Jesus som arisk. I den nuvarande tredje fasen av forskningen återupptäcktes däremot Jesus som jude, inbäddad i den judiska kulturen och religionen på sin tid. Detta blev ett tillfälle för en återgång till kristendomens judiska rötter, som tog hänsyn till både de brytningar och det beroende som de första kristna hade av sin judiska samtid. Denna återgång inledde en process av judaisering av den kristna tron. Ett tydligt tecken på denna judaisering är framväxten av messiansk judendom, som idag sprids över hela världen. För att betona Jesu judiskhet ifrågasätter dessa Jesustroende messianska judar de flesta av de kristna läror och doktriner som utvecklats under kristendomens två årtusenden, särskilt förståelsen av Messias. Den messianska judendomen kom att utvecklas i Nordamerika under slutet av 1960- och 1970-talet, från en gren av rörelsen Hebrew Christians till en massrörelse av Jesustroende judar som på ett utmanande sätt hävdar en ’autentisk’ judisk identitet. Resultatet av den nuvarande tredje forskningsfasen har haft ett avgörande inflytande på denna identitetskonstruktion.