No description available.

Denna C-uppsats bär titeln ”Det står i Bibeln”: Ku Klux Klan och religion över tid och är skriven av Marcus Karlsson. Studien belyser Ku Klux Klans utveckling från bildandet under 1800-talet till 2000-talets början, med hänseende till deras religiösa ståndpunkt i en värld av skiftande religiositet. De frågeställningar som bearbetas ämnar besvara hur Ku Klux Klan motiverar sina åsikter och existens utifrån en teologisk ideologi. Syftet är även att belysa deras ursprungliga förhållande till religion och religiösa institutioner samt eventuell utveckling som har skett över tid. Metoden som har använts i försök att besvara dessa frågor är litteraturstudier. Resultatet visar på att Ku Klux Klans ursprungliga åsikter var väl förankrade i det amerikanska samhällets och den kristna kyrkans värderingar men har över tid förpassats till marginalen. De har gått från att företräda en allmän teologisk hållning till att bli en anhängare av alternativa bibeltolkningar.

Vår startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi så småningom till att öka kunskapen om anställdas och volontärers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka. Studien har genomförts utifrån tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda eller volontärer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av våra intervjuresultat. Vi har även analyserat våra slutsatser utifrån Aron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM). Resultaten visar att våra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara. Kristen tro är både ett motiv till och drivkraft samt ett stöd i arbetet. Även bönen har betydelse. Utifrån Antonovskys beskrivning av KASAM teorin skulle informanternas tro kunna sägas ge dem en ökad känsla av sammanhang. Detta genom den meningsfullhet som följer av att använda den kristna tron som motiv till arbetet, känslan av hanterbarhet, som ökar genom att använda bön i arbetet och begriplighet till följd av att de kan tolka upplevelser utifrån sin tro. Svårigheter med att använda sin tro i arbetet kan vara att det kan bli svårt att sätta gränser i arbetet, då tron används som motiv och drivkraft. Andra svårigheter kan vara att bön inom arbetet kan innebära etiska problem, som att bönen kan leda till att lägga över sin tro på andra människor, som inte är intresserade av detta.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang. Slutsatserna har diskuterats och knutits till tidigare forskning. De är i korthet följande: Att personlig tro på ett objektivt, kausalt eller mätbart sätt skulle haft betydelse för de beslut som studerats går inte att säga utifrån denna studie. Informanterna uttalar för egen del att deras personliga tro haft betydelse för utformningen av praxis inom de fyra beslutsområden som studien omfattar. Besluten har påverkats av ett komplext samspel av beslutsfattarens värdemässiga och teoretiska antaganden i sin föreställningsvärld, i kombination med upplevelser av kyrkans organisationskultur och av verkliga situationer. Det samspelet omfattar, i denna studie, informanternas personliga föreställningar om bibeln och om delar av Sahlbergs forskning, det upplevda ”kallet” att leva ut sin tro i Clara, en önskan att sprida sin tro vidare samt tolkningar av verkliga situationer. Som avslutning framförs tanken att studien skulle kunna bidra till den epistemologiska kunskapskartan genom iakttagelsen att personlig tro inte är en oberoende beslutskomponent. Vid sidan av personlig tro redovisas i uppsatsen ett spektrum av andra faktorer som skulle kunna ha betydelse för beslut gällande diakonal praxis.

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

No description available.

No description available.

Historically, Christianity has been seen as a religion based on texts. However, many modern scholars claim that the practice of Christianity is at least as important as the holy texts. To see if this is the case, this study sought to examine whether church practice contributes to the making of the sacred, defined here from Mary Douglas's theory that the holy is something which is pure, whole and complete, unlike the impure, which is an anomaly, often separate, broken or divided. This was examined by studying the actual practices relating to the bread and the wine in one of Christianity's most central rites, the Eucharist. The empirical material is based on observations and semi-structured interviews on the handling of the bread and wine before and after communion in five different church communities. However, the focus is on the Evangelical Lutheran Swedish Church, where two different congregations were studied. The study takes as its point of departure Robert Orsis’ theory according to which holiness is created in a dynamic exchange between the practice of individuals and those of hierarchies. According to the present study this appears to be true, although the empirical material is too small to draw firm conclusions. In the churches investigated a variety of actors contribute to the creation of sacredness. Some practices seem to be the same throughout the different communities and parishes studied, for example preserving purity by covering the bread and wine, or by throwing away pieces of the already consecrated bread. Some individuals also created their own personal rituals, like not chewing the bread during the Eucharist, or covering their mouths after having received the bread to prevent the body of Christ from being spat out. It also appears that the wine is always handled with greater respect than the bread. According to Mary Douglas, this may have to do with the possibility of both sacrilising and defiling which rests in bodily fluids. This essay shows that persons in different roles act independently and in different ways to create and maintain the holiness of the bread and wine. In churches with distinct confessional texts, as in the Catholic Church, practices are more often based on dogmas, while individuals in the congregations lacking rules for handling the bread an wine, as in the parishes of the Swedish Church, act more as they themselves think is right. Also here their actions seem to follow Mary Douglas's theory of preserving the wholeness and purity of the holy. According to the study, the creation of sacredness seems to be just as possible for lay people as for specialists. This means that the Church in this way actually distributes the power to establish the sacred, which may contribute to preserving a community-promoting democratic process. This conclusion is reinforced by the fact that some of the congregations studied had created practices for ensuring sacrality which put fellowship before the power of the Words of Institution.

No description available.

Den kristna traditionen är djupt rotad i vårt samhälle. Kristna högtider är allmänna helgdagar och vigslar, dop och begravningar i kyrkan tillhör det vanliga. Trots detta är Sverige idag ett av världens mest sekulariserade länder och bara 10% av svenskar menar att religion spelar en viktig roll i deras liv. Medlemsantalet och antalet gudstjänstbesökare i Svenska kyrkan sjunker för varje år. Målet med detta arbete är att visa på hur visuell kommunikation kan användas för att förändra förutfattade meningar om kristendomen och bygga broar mellan åsikter och ideologier. I Normkreativ kyrka tar jag avstamp i den klassiska kristna bildkonsten för att skapa en ny upplevelse av välbekanta bibliska motiv. På så sätt vill jag skapa förståelse för min personliga trosuppfattning och visa på hur kristendomen kan göras relevant i Sverige idag.