I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt. Insatserna inom åtgärdskod 125 är trots stora möjligheter relativt enkelspåriga. Av totalt 456 beviljade ärenden (2007-2009) och totalt 16 327 000 kronor utgör i princip allt, med några få undantag, lantmäteriförrättningar rörande ny- eller omprövning av vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar. En omprövning kan, genom uppdaterade andelstal och nya stadgar, underlätta för framtida samverkan inom de föreningar som förvaltar Sveriges enskilda vägar. Med tanke på att Sveriges enskilda vägar är ett komplement till de allmänna vägarna bör det ligga ett stort intresse i att hålla dessa vägar och dess förvaltande föreningar i bra skick. Trots detta är nyttan med både åtgärdskoden och ny- eller omprövning av vägsamfälligheter/GA på olika sätt ifrågasatt. / In this comparison study regarding infrastructure (action code 125) the focus of the analysis has above all been on the County administrations implementation of the Rural Development Programme 2007-2013. Special emphasis has been made against the County administrations strategies of implementation and priorities, processing, the granted cases and their amounts, budget and its utilization rate, limitations on the support per case and rejected cases. In the comparison there has been made interviews with all of the County administrations, except for Uppsala County. The Rural Development Programme is equally funded by the EU and Sweden and enables, through action code 125, financial support to a number of different activities. Activities where there for example is a lack of knowledge, cooperation, or money. The aim for the support is to improve the competitiveness of the agricultural-, reindeer- and forestry sectors. Support is given to a maximum of 50 percent of the eligible costs of a project. The activities in action code 125 are, in spite of high potential of diversity, relatively simplistic. Of a total of 456 granted cases (2007-2009) and 16 327 000 million kronor basically all, with a few exceptions, are related to new and review of road associations and joint facilities (cadastral procedures). A review can, through updated share index and new statutes, contribute to an easier future cooperation of the associations that manage Sweden's private roads. Given that Sweden's private roads are a complement to the public roads, there should be a strong interest in keeping these roads and the associations that manage them in a good condition. Nevertheless the benefits, of both the action code and new and review of road associations and joint facilities, are in various ways challenged.

<p>The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.</p><p>In order to reach this aim the following questions are to be answered:</p><p>• Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)</p><p>• How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility</p><p>To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.</p><p>The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.</p><p>Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen</p>

Naturgrus används i stora delar av byggindustrin i allt från betong till vägkonstruktioner. Det fungerar även som ett skyddande filter i miljön för att bland annat förhindra föroreningar från att nå grundvattnet. Därför är det viktigt att försöka vara sparsam med dessa täkter, vilket Sveriges riksdag klarlagt genom införandet av miljökvalitetsmålen. Det är sedan länens uppgift att stimulera kommuner och andra samhällsaktörer för att gemensamt arbeta mot dessa mål. Denna rapport granskar länsstyrelsernas arbete för en minskad utvinning av naturgrus med hänsyn till de uppsatta miljökvalitetsmålen. Arbetet grundas framförallt på intervjuer med representanter från fyra olika län av skild karaktär för att få ett bredare perspektiv. Svaren från intervjuerna jämförs för att tydliggöra skillnader och likheter i de olika länsstyrelsernas miljöarbete. En djupare analys görs för respektive län med hjälp av data från bland annat kartor hämtade från Sveriges geologiska undersökning. Resultatet visar bland annat att minskningen av naturgrusutvinningen har stagnerat under senare år, vilket med stor säkerhet beror på att miljökvalitetsmålet kopplat till naturgrus inte har reviderats. Vidare visar studien att det finns skillnader i länens arbetssätt för att nå målen. Detta påvisar behov av ett större utbyte av erfarenheter och idéer mellan länen. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus.

Naturgrus används i stora delar av byggindustrin i allt från betong till vägkonstruktioner. Det fungerar även som ett skyddande filter i miljön för att bland annat förhindra föroreningar från att nå grundvattnet. Därför är det viktigt att försöka vara sparsam med dessa täkter, vilket Sveriges riksdag klarlagt genom införandet av miljökvalitetsmålen. Det är sedan länens uppgift att stimulera kommuner och andra samhällsaktörer för att gemensamt arbeta mot dessa mål. Denna rapport granskar länsstyrelsernas arbete för en minskad utvinning av naturgrus med hänsyn till de uppsatta miljökvalitetsmålen. Arbetet grundas framförallt på intervjuer med representanter från fyra olika län av skild karaktär för att få ett bredare perspektiv. Svaren från intervjuerna jämförs för att tydliggöra skillnader och likheter i de olika länsstyrelsernas miljöarbete. En djupare analys görs för respektive län med hjälp av data från bland annat kartor hämtade från Sveriges geologiska undersökning. Resultatet visar bland annat att minskningen av naturgrusutvinningen har stagnerat under senare år, vilket med stor säkerhet beror på att miljökvalitetsmålet kopplat till naturgrus inte har reviderats. Vidare visar studien att det finns skillnader i länens arbetssätt för att nå målen. Detta påvisar behov av ett större utbyte av erfarenheter och idéer mellan länen.

Sweden is one of the most equal countries in the world. Despite this studie show that every fifth woman is subjected to serious sexual violence and 14 percent of women have been subjected to threats of physical violence. Men’s violence against women is a global, societal problem and occurs in all cultures throughout the world. To stop men’s violence against women the Swedish government have made an equality policy goal named “men's violence against women must end”. This essay will examine how Länsstyrelsen Västernorrland och Länsstyrelsen Västra Götaland use the national policy about men’s violence against women. With Carol Bacchi's What's the problem represented to be method and poststructuralist theory, the problem representations of the county administration policies, their underlying assumptions and their effects are analyzed. The results show that the problem represented in the county administrations' documents is: lack of routines as a problem, insufficient competence and knowledge as a problem and women as a problem. The analysis also shows that the problem representations originally come from the national strategy and that they create different effects that affect society. / <p>2023-06-20</p>

Det är tack vare strandskydd som möjligheten att promenera längs stränder, bada, fiska, åka skridskor och även gå i land från en båt finns. Skyddet bistår även med skydd för både djur och växter som lever på och i närheten av stränderna, samt i vattnet.  Inom ett strandskyddat område finns det en del förbud och regler gällande vad man får och inte får göra. Önskar man ändå bygga, ändra eller åtgärda något inom ett strandskyddat område kan man ansöka om dispens från strandskyddet hos sin kommun. För att få igenom dispens krävs att man har särskilda skäl. Länsstyrelsen ska granska alla beslut om dispens som kommunen tagit, och de har rätt att både överpröva samt upphäva en dispens i syfte att tillvarata det allmänna intresset som strandskyddet utgör.  Årligen ser man artiklar gällande beslut om dispens från strandskydd, som blir både omdebatterade och ifrågasatta. Debatten handlar bland annat om att reglerna kring strandskydd inte tillämpas lika, och att länsstyrelsen inte fattar konsekventa beslut. Kan det vara så att bestämmelserna i lagstiftningen innehåller vaga definitioner och svårtolkade rekvisit, som i sin tur leder till en olikartad tillämpning?  Syftet med analysen är att undersöka länsstyrelsens hantering av beslut avseende dispens från strandskydd, för att ta reda på om den nämnda myndigheten är konsekvent i sitt sätt att hantera ärenden där kommunen givit dispens. En avgränsning kommer dock att göras till enbart ärenden på Gotland, under en begränsad tidsperiod. Utredningen bygger på en kvalitativ studie där resultatet arbetas fram genom att en komparativ fallstudie utförs. Studien bygger främst på material från olika offentliga handlingar och juridiska ärenden/rättsfall, som analyseras i syfte att se ett samband, eller inte, mellan hanteringen av olika ärenden avseende en och samma juridiska fråga, strandskyddsdispens.  Resultatet visar på att vaga definitioner och otydliga kriterier i lagen, kombinerat med bristande dokumentation och underlag i bedömningar och beslut, ger upphov till en olikartad tillämpning i ärenden om strandskyddsdispens. Bilden av en olikartad tillämpning är inte nödvändigtvis något som skett aktivt och genomtänkt, utan det mest sannolika är att det lämnas för mycket utrymme för tolkning och egen bedömning åt de beslutande myndigheterna. Det som saknas är tydliga riktlinjer, definitioner och kriterier för att kunna få ett mer konsekvent beslutsfattande. Framförallt krävs tydligare och mer omfattande dokumentation i länsstyrelsens bedömningar och beslut, detta för att skapa en naturlig mall för framtida bedömningar. / Thanks to the shoreline protection we have the possibility to walk along the beach, swim, go fishing, ice-skate and even go ashore from a boat. It also assists protection for both animals and plants who live close to or on beaches, as well as in the water.  Within the shoreline protection there are some prohibitions and rules. If you want to build or change anything within the area you have to get an exemption from your municipality. To get an exemption you need to have special reasons for it. The county administration needs to review all the decisions from the municipality, and also have the right to reexamine and even repeal the decision.  Yearly, we see articles about the given exemptions from the shoreline protection that get debated and questioned. The debates are often about how the rules are not applied consistently. Can it be that the laws are too vague or difficult to interpret? And that is why it is applied inconsistently? The purpose with this analysis is to examine the county administration's way of dealing with shoreline protection exemptions, to see if they’re consistent or not in the decision making. I’ve delimited this study to cases only on Gotland, all decided on during a specific period of time. This analysis will be a qualitative investigation where the results will come from a comparative case study. The study is built on material from public and legal documents, which will be analyzed with the purpose to find connections between similar cases about exemption from the shoreline protection. The result shows that vague definitions and unclear criterias in the law, combined with insufficient documentation in assessments and decisions, is what have resulted in an inconsistency in the matter. The picture of an inconsistent decision making is not necessarily an active choice, more likely are the authorities left with too much possibility to interpret the matter. What is needed is clear guidelines, definitions and criterias to be able to make consistent decisions.  Most of all there needs to be a lot more comprehensive documentation from the authorities, in both their assessments and final decisions. This, to get a template for future assessments.

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

I dagens samhälle är vi beroende av elkraft, vatten- och avloppsförsörjning, bredband och andra ledningar som är till stor nytta för människor och infrastruktur. För att säkra rätten att dra fram ledningar för olika ändamål bildas det ofta ledningsrätter. Samhällen förändras över tiden och själva tekniken moderniseras. Befintliga ledningar räcker inte till vilket gör att behov av fler ledningar och ledningsrätter uppstår. Ledningar och anläggningar som tjänat ut sitt ändamål ändras eller upphävs. Frågan uppstår då vad som händer med ledningar och dess anordningar efter det att de tjänat ut sitt ändamål. Hur hanteras eventuell miljöskada?   När det skrivs om bildande, ändring och/eller upphävande av ledningsrätter går tankarna oftast till själva processen samt kring nytta av ändamål och syfte som ledningsrätten uppfyller. Själva miljöaspekten är något som det inte pratas lika mycket om. När ledningar befinner sig på sjöbotten eller blir kvarlämnade efter att de tjänat ut sitt ändamål pågår nedbrytning av materialet som sprids ut i vattnet.   De metoder som har använts i arbetet är: (1) en juridisk studie där rättslägget undersöks och beskrivs; (2) en intervjustudie för att analysera hur Lantmäteriet och Länsstyrelsen ser på problematiken kring ledningar som lämnas kvar i vatten efter att ledningsrätt har upphävts samt en intervjustudie för att analysera i vilket mån är fastighetsägarna och ledningsrättshavarna informerade om själva problematiken kring ledningar som finns kvar i vattnet efter att ledningsrätt har upphävts och vem de anser har ansvar att ta bort ledningar för att återställa miljö i vattenområde; (3) en granskning av förrättningsakter för att analysera om tillräcklig information ges ut till fastighetsägarna och ledningsrättshavarna om vad som kommer att hända med ledningar efter att dessa tjänat ut sitt syfte och att analysera om någon miljöbedömning gjorts avseende miljöpåverkan av ledningar i vattenområde.   Resultatet och slutsatsen av examensarbetet ger svar på frågan om den gällande lagstiftningen tar hänsyn till miljö under iordningsställande av ledningsrätten, vilka brister som råder kring hantering av miljöfrågor och hur dessa brister skulle kunna åtgärdas. / In today's society we are dependent on electricity, water and sewage treatment, broadband and other lines, which are of great benefit to people and infrastructure. In order to secure the right to draw up cables for different purposes are formed often rights. Communities change over time, and the technology itself modernized. Existing utility easements are not sufficient, which means that the need for more cables and rights occurs. Existing pipelines and facilities that served their purpose, amended or repealed. The question arises what happens with the lines and the devices after they served their purpose. How is environmental damage managed?   When written about the establishment, amendment and / or termination of utility easements there is usually suggest of the process itself as well as about the advantage of object and purpose of the utility easement which it meet. The environmental aspect is something that is not talked about as much. When the cables are on the bottom of the lake, or gets left behind after they served their purpose, it starts ongoing degradation of the material out in the water. What happened is – impact on environmental and thereby also people's life quality.   The methods used in the work are: (1) a legal study of legal position examined and described; (2) an interview to analyze how the Swedish mapping, cadastral and land registration authority and the County Board looks at the problem of wiring left in the water after a utility easement has been repealed and an interview study to analyze to what extent are the property owners and proprietor of the utility easement informed about the problem of cables left in the water after the utility easement right has been revoked and who they think has the responsibility to remove the cables to restore the environment in the water area; (3) a review of the ordinance acts to analyze whether sufficient information is given out to the property owners and proprietor of the utility easement about what will happen to the cables after they served their purpose and to analyze whether an environmental assessment has been made regarding the environmental impact of the cables in the water area.   The results and the conclusion of the thesis answers the question whether current legislation including the environment during the preparation of utility easement, identifying gaps about the management of environmental issues and how these gaps could be fixed.

<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

No description available.