Undersökningens syfte var att identifiera om plan- eller miljöparadigmet haft företräde vid behandling av överprövning av detaljplaner enligt 11 kap. 10 § i plan- och bygglagen och att identifiera om det fanns skillnader mellan länsstyrelserna vid dessa prövningar. Avgränsning gjordes till tidperioden 2012-2015 och länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län. Metoden som använts var en textanalys baserad på dekonstruktion. Det empiriska materialet har huvudsakligen utgjorts av länsstyrelsernas beslut. Resultatet visade att planparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län, miljöparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Skåne län. I beslut av Länsstyrelsen i Kronobergs län växlade företrädet mellan paradigmen. För beslut av Länsstyrelsen i Blekinge län gick inget företrädande paradigm att hitta. Skillnader mellan länsstyrelserna hittades. Den huvudsakliga skillnaden som identifierades var en ovilja att överpröva kommunernas beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län och en vilja att styra kommunerna genom en hög skyddsambition hos Länsstyrelsen i Skåne län. / This study was aimed to identify whether the planning or environmental paradigm had precedence in the treatment of appeals of zoning under Chapter 11. § 10 of the Swedish Planning and Building Act and to identify whether there were differences between the county administrative boards in these trials. Delimitation was made to the time period 2012-2015, and the counties of Blekinge, Kalmar, Kronoberg and Skåne. The method used was a text analysis based on deconstruction. The empirical material has mainly consisted of the county administrative boards' decisions.The results showed that planning paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board in Kalmar County, environmental paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board of Skåne. In the decision made by the Administrative Board of Kronoberg changing priority between the paradigms were found. In the decisions made by the County Administrative Board of Blekinge were no predominant paradigm found. Differences between the county administrative boards were found. The main difference identified were a reluctance to challenge the municipalitys decisions from the County Administrative Board in Kalmar County and a high protective aim of the County Administrative Board of Skåne.

No description available.

The defence unit´s archive stretches over a time limit between the middle of 1971 to the end of 1987. The records the archive mainly contains are concerning the civil defence, inspection and construction of shelters, war- and crisis planning. The majority of the records are registered record, as often is the case with an authority’s archives. The main problems that occurred concerned what should or shouldn´t be public, the principle of provenance and what to prioritize; finish the project before deadline or make sure the records are prepared for a storage that ideally should last for several lifetimes.

The aim of this candidate essay is to analyze the Swedish County Administrative Boards assignment documents and point out the differences that has occurred during the years 2003-2017. It will also analyze how the role and power has changed after the decentralization when the Regional Federation took responsibility for the regional development. Will the County Adminitrative Board still be a powerful part in the region or is the game over?   The metod used is called ”the constant comparative method” where there is an analyzing process going on all the time during the investigation until the final reduction is ready.     Interesting findings:   The County Administrative board has lost several important assignments.   Its main role is not to make decisions but to coordinate in the Regional Federation and to pinpoint the goverments politics and monitoring.   Now a knowledge authority with many new assignments that are global, such as Agenda 2030, climate change, sustainability and refugee questions.   The goverment have decentralized many assignments to the regional level.

The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems. In order to reach this aim the following questions are to be answered: • Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem) • How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden. The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role. Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen

Skogsbränderna har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det brandpåverkade landskapet och dess dynamik skapar viktiga substrat och livsmiljöer för många pyrofila arter. På grund av att skogsbränderna har minskat i antal sedan 1800-talet, har kontrollerade naturvårdsbränningar utförts som ett komplement för dessa sedan 1980-talet. De kontrollerade naturvårdsbränningarna skapar de miljöer och substrat som många arter är beroende av. Eftersom tidigare mänsklig verksamhet satt prägel på skogarna återfinns idag ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i skogsmarkerna. Det är en utmaning att utföra naturvårdsbränningarna så att dessa lämningar inte skadas. Det råder också en brist på tydliga riktlinjer om hur Länsstyrelserna ska förhålla sig till naturvårdsbränningar i områden med lämningar. Denna studies syfte var att undersöka vilken inställning Länsstyrelserna har till naturvårdsbränningar i områden med fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Nyckelord: Naturvårdsbränningar, fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar, Länsstyrelsen Keyword: Prescribed burnings, ancient remains, other cultural-historical remains, County Administrative Boards

Fokus i den här uppsatsen ligger på samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer iSkåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god samverkan dessaaktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning – två teorier som är relevanta för både samverkan och hållbar stadsutveckling. Uppsatsen innehåller därtill en nulägesanalys av hur samverkan mellan de tre aktörerna ser ut idag, och lägger även fokus på vilken typ avsamverkansproblematik som kan uppstå. Analysen är till stor del baserad på intervjuer med personer som är aktiva inom respektive organisationer, och visar på att det råder en viss problematik kring samverkan dessa aktörer emellan. Två fallstudier av Båstads kommun och Skurups kommun har därigenom inkluderats. Det konstateras att utmaningar och problem skiljer sig från aktör till aktör. Det har däremot identifierats ett antal gemensamma nämnare som inkluderar bland annat motstridiga intressen, att aktörer inte involveras tidigt nog i processer samt bristande delaktighet och äganderätt. Denna problematik kan leda till att helhetsarbetet med hållbar stadsutveckling blir en än mer tidskrävande process. Uppsatsen presenterar även en förstudie till ett projekt, vars syfte är att förbättra samverkan mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. Projektplanen föreslår att dessa aktörer tillsammans går ihop och bildar en arena där de i direkt samverkan arbetar fram en samverkansmodell för hållbar stadsutveckling, detta för att lösa en del av den problematik som tidigare har identifierats. / The focus of this thesis is collaboration between three public actors in Scania; Region Skåne,Länsstyrelsen Skåne and the municipalities. It is argued that a well functioning collaboration and partnership between these three actors is crucial for a sustainable urban development to occur in Scania. The theoretical framework used in the thesis creates a picture of how this type of collaboration works in practice; it also helps identify some of the problems and challenges with said collaboration. The framework consists mainly of two theories relevant to both sustainable urban development and the collaboration between actors; governance and collaborative planning. The thesis thereon presents a situation analysis on the subject of how the three actors actually collaborate in the field and what kind of problems and challenges this presents. The analysis is primarily based on interviews with people working within these three organizations, which shows and investigates problems with the process of collaboration between the actors. This includes two case studies of Båstad municipality and Skurup municipality. The identified challenges and problems may differ from actor to actor, but some have been acknowledged as being more general; conflicts of interest, involving actors too late in processes and a lack of participation and ownership. This fact could prove to be problematic and could also ultimately lead to a slower and less efficient sustainable urban development. This thesis will also present a feasibility study proposing a project that aims to enable better collaboration between Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne and the municipalities of Scania. The project proposes that the three actors create an arena where they together will develop a collaborative model for sustainable urban development. The fact that the involved actors themselves will develop this model will hopefully solve some of the initial identified challenges regarding collaboration.

<p>Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling.</p><p>Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland.</p> / <p>Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action.</p><p>The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.</p>

Syftet är att ur ett kulturanalytiskt perspektiv beskriva och analysera Länsdelegationen i jämställdhet. Början av uppsatsen kan ses som ett bakgrundskapitel. Detta för att förstå uppkomsten av undersökningen. Där förklaras kort den svenska jämställdhetspolitiken, hur det strategiska arbetet sker genom jämställdhetsintegrering och Länsstyrelsens roll och arbete kring Länsdelegationen. Vidare behandlas hur delegationen arbetar med den avsiktsförklaring de tagit fram och hur de förhåller sig till den. Men också på hur delegaterna faktiskt ser på sitt deltagande, hur de arbetar med att införliva jämställdhetspolitiken i praktiken samt de svårigheter och möjligheter som kommer med arbetet i delegationen. Vidare diskuteras hur delegaterna ser på framtiden med sin medverkan och delegationens varande. Senare görs en kort jämförelse med hur förändringen gestaltat sig sedan delegationens start år 1997. Detta med hjälp av de två tidigare utvärderingarna från år 2000 och år 2006. I den avslutande diskussionen knyts uppsatsen ihop genom att besvara syftet med utvärderingen: att söka svar på hur delegationen arbetar och verkar med jämställdhetsarbetet. Till undersökningen valde jag att arbeta med två olika insamlingsmetoder, dels en webbenkät som gått ut till samtliga delegater i Länsdelegationen i jämställdhet, dels tre intervjuer med några av delegaterna. Jag har även studerat den avsiktsförklaring som togs fram för år 2014-2016 för att få kunskap om vad delegationen ska förhålla sig till. Jag har också använt två tidigare utvärderingar som gjorts av Länsdelegationen i jämställdhet samt den debattartikel som delegationen publicerade inför 2014 års nationella genusforskarkonferens, g14 som var förlagd till Umeå universitet. Slutsatserna i undersökningen är att Länsdelegationen främst verkar som en symbolisk faktor och många talar och skriver om att de vill bli en mer arbetande grupp och agera utåt och bidra till att Västerbotten ska bli ett jämställt län. Men det stannar av där, det blir tillsynes kanske inte mer än vackra ord i handlingsplanerna.

I Sverige började processen med att skydda natur redan 1909 och arbetet har fortsatt fram till idag. Även om naturskyddet ska gynna oss alla, är arbetet med det sällan problemfritt. Mitt intresse för dessa problem, hur de kan förstås och hanteras på ett konstruktivt sätt, är utgångspunkten för denna kandidatuppsats. Studien ämnar undersöka hur information och kommunikation har påverkat de närboendes upplevelse till Sand Life, i samband med utökandet och restaureringen av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar. I fallstudien undersöks delvis också den konflikt som uppstod i processen. Undersökningen möjliggjordes i tre steg: intervjuer med länsstyrelsen och Sand Lifes medarbetare; enkätundersökning och djupintervjuer med ett antal närboende i Vitemölla. Resultatet tyder på att de närboende som grupp, initialt var negativt inställda till Sand Life. Inställningen tycks bottna i att man upplevt länsstyrelsen och Sand Lifes ursprungliga planer som alltför omfattande och inte tillräckligt förankrade, utifrån ett lokalt perspektiv. Det framkom också att informationen om projektet hade varit bristfällig, vilket möjligen kan kopplas till den inställning man initialt hade. Idag pekar resultaten på att de närboende som grupp är neutrala till försiktigt positiva i sin upplevelse av Sand Life. I huvudsak verkar detta bero på att åtgärderna i naturreservatet blev tilltalande; möjligen kan inställningen också kopplas till att länsstyrelsen och Sand Life tog hänsyn och reviderade skötselplanen samt visade större öppenhet mot de närboende. Eventuellt kan proaktiv information, tydliga avsikter och viljan att utveckla olika planer och projekt i en kontinuerlig dialog med lokalbefolkningen begränsa naturskydd- och förvaltningskonflikters omfattning. / Although nature conservation is supposed to benefit all of us, the work is rarely trouble-free. My concern for these problems is the starting point for this candidacy. The study intends to investigate how information and communication has influenced the residents' attitude to Sand Life, in connection with the development of Haväng and Vitemölla nature reserve. The case study also examines the conflict that arose in the process. The investigation was made possible in three steps: interviews with the county administrative board and Sand Life staff members; questionnaire and interviews with residents around Vitemölla. The result indicates that the residents as a group initially were negative in their attitude to Sand Life. The attitude seemed to be caused by the experience that the county administrative board and Sand Lifes' original plans for the nature reserve was too extensive and not sufficiently anchored, from a local perspective. It was also found that the information about the project had been inadequate, which could possibly be linked to the initial attitude. Today the results indicate that the residents as a group are neutral to cautiously positive in their attitude to Sand Life. Possibly due to the fact that the measures taken in the nature reserve became appealing; the attitude can perhaps also be linked to the authorities revising the care plan and showing greater openness towards the residents. Proactive information, clear intentions and the willingness to develop different plans and projects in a continuous dialogue with locals, can possibly limit the extent of conflicts.