<p>Undersöknings syfte är att ge en inblick i hur specialpedagogiken har utvecklats, samt att få ta del av kunskaper som en speciallärare, Stig, har samlat på sig under sin tid i yrket. Vi får möta barn i behov av särskilt stöd och hur de har gått ifrån att under 1800-talet vara ”idioter”, undangömda på ”idiotanstalter” till att idag uppfattas som egna individer med rätt att gå på en kommunal skola mitt i samhället.</p><p>Undersökningen har genomförts med livsberättelsemetoden, en metod där Stigs berättelse om sitt liv och hur det har avspeglat sig i hans yrkesroll står i centrum.</p><p>I Stigs berättelse möter vi läsklasser, Änglagård och skällande hundar. Vi stöter även på Obsklinikerna som, enligt Stig, hade som syfte att förvara elever som glömt penna eller inte kunde sitta stil i sin bänk. Vi får ta del av Stigs engagemang och hans glädje över att få arbeta med barn i behov av extra stöd. För fyra år sedan började han att arbetar inom särskolan och gör nu sitt sista läsår innan han går i pension.</p><p>Genom detta arbete kan jag, genom Stigs berättelse dra den slutsatsen att specialpedagogiken har haft en positiv utveckling, men Stig berättar att vi idag förstår dessa barn bra, men påpekar att handla förstårligt, är en helt annan sak.</p>

Undersöknings syfte är att ge en inblick i hur specialpedagogiken har utvecklats, samt att få ta del av kunskaper som en speciallärare, Stig, har samlat på sig under sin tid i yrket. Vi får möta barn i behov av särskilt stöd och hur de har gått ifrån att under 1800-talet vara ”idioter”, undangömda på ”idiotanstalter” till att idag uppfattas som egna individer med rätt att gå på en kommunal skola mitt i samhället. Undersökningen har genomförts med livsberättelsemetoden, en metod där Stigs berättelse om sitt liv och hur det har avspeglat sig i hans yrkesroll står i centrum. I Stigs berättelse möter vi läsklasser, Änglagård och skällande hundar. Vi stöter även på Obsklinikerna som, enligt Stig, hade som syfte att förvara elever som glömt penna eller inte kunde sitta stil i sin bänk. Vi får ta del av Stigs engagemang och hans glädje över att få arbeta med barn i behov av extra stöd. För fyra år sedan började han att arbetar inom särskolan och gör nu sitt sista läsår innan han går i pension. Genom detta arbete kan jag, genom Stigs berättelse dra den slutsatsen att specialpedagogiken har haft en positiv utveckling, men Stig berättar att vi idag förstår dessa barn bra, men påpekar att handla förstårligt, är en helt annan sak.

<p>The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher’s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person’s life history in the centre.</p><p>One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting. It is to find a content which touch the students and then find a form or expression which is matching. The animated pedagogue owns a big portion of self insight, mind presence and a lot of empathy. The pedagogue conveys a valuable message in an absorbed way. He or she dares to share with himself/herself and sees, confirms and cares about the students.</p><p>Keywords: life story, teacher’s experience, animated, personal development</p>

The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher’s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person’s life history in the centre. One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting. It is to find a content which touch the students and then find a form or expression which is matching. The animated pedagogue owns a big portion of self insight, mind presence and a lot of empathy. The pedagogue conveys a valuable message in an absorbed way. He or she dares to share with himself/herself and sees, confirms and cares about the students. Keywords: life story, teacher’s experience, animated, personal development

Med den här uppsatsen ville jag undersöka mångkulturalitet i skolan genom två perspektiv, lärarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mångkulturalitet uppfattas samt försöka komma åt tankar och erfarenheter kring hur det är att gå eller att arbeta på en mångkulturell skola. I mina frågeställningar riktade jag in mig på hur begreppet mångkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mångkulturella skolmiljön, om och i så fall hur lärare tar det mångkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i så fall hur eleverna ansåg att det mångkulturella påverkar dem själva och arbetssätt i skolan. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever.Att lära av varandra, och att se varje människa för vem den är och inte för var den kommer ifrån, blir en självklar del i mötet på skolan, enligt lärarna och eleverna. Till fördelarna hör också att eleverna, och många av lärarna, anser att toleransen gentemot varandra är stor på skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid går åt till att förklara ord och begrepp, det svåra i att få en bra kontakt med föräldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som några invandrargrupper känner gentemot varandra.Det finns en vilja hos lärarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgå ifrån elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, även om detta uppfattas som något svårt ibland. Både lärare och elever anser trots detta att arbetssätt och nivå anpassas i stor mån efter eleverna och deras förförståelse.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur och med vilken effekt Excel implementeras i matematikundervisning, främst statistikundervisning, i gymnasieskolan eller motsvarande skolnivå internationellt. Studien identifierar Excelimplementeringen i ersättande, förstärkande och/eller transformerande syfte, och identifierar vidare vilka lärar- och eleverfarenheter, positiva och negativa, som synliggörs i förhållande till de tre typerna av Excelanvändning. Databaserna UniSearch, ERIC och Taylor &amp; Francis Online användes för att hitta forskningslitteratur för studien. Artiklar till studien valdes ut efter vissa urvalskriterier. Artiklarna sammanfattades och analyserades sedan genom att identifiera Excelimplementeringen som ersättande, förstärkande och/eller transformerande samt lärar- och eleverfarenheter i samband med olika typer av implementering. Resultatet visar att Excel i statistikundervisningen upplevs övervägande positiv och kan främja elevers kunskap och engagemang. Vidare visar resultatet att Excel som förstärkande verktyg förknippas med flest positiva lärar- och eleverfarenheter. / The aim of this study is to examine by which means and the effect on student learning of using Excel in mathematical statistics education within the ages of 14 to 19. The study identifies three different ways that Excel is used in the classroom which are; replacing, enhancing or transforming use of Excel. Furthermore, the study examines positive and negative, teacher and students’ experiences in relation to the way Excel is used in the classroom. To obtain data for the study the authors used three databases; UniSearch, ERIC and Taylor &amp; Francis Online, along with manual searching. The obtained articles were compared to certain criteria that needed to be fulfilled in order for the article to be used. The articles were then analyzed with a set goal to identify Excel used as replacement, enhancing or transforming tool. The results show that using Excel in statistical mathematical education satisfy both student learning as well as effort, where the most often used method was enhancing use of Excel which is also the type of usage that we promote. It has also come to the authors attention that Excel is looked upon in a positive manner by both students and teachers.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares erfarenheter och inställning till att kartlägga elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vilket/vilka kartläggningsmaterial som används. Studien genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer med lärare från två olika skolor i två olika kommuner, fyra enskilda intervjuer och två parintervjuer. De två kartläggningsmaterial som främst användes är Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi, vilket beror på att kommunerna som lärarna är verksamma i har olika screeningplaner. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på kartläggning för att det kan ge läraren en tydlig överblick över vilken kunskap som redan finns i elevgruppen, både på grupp- och individnivå. Kartläggning är tidskrävande, men översikten som kartläggningen resulterar i stöttar läraren i sin planering av undervisningen för att kunna införa stöd och anpassningar där det behövs. Erfarenhet från mellanstadiet upplevdes fördelaktigt eftersom lärarna vet vad som komma skall för eleverna, på så sätt kan läraren stötta, pusha och förbereda eleverna inför mellanstadiet. För att kartlägga elevernas skrivutveckling använder lärarna egna skrivövningar och skrivuppgifter, utöver de områdena som Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi testar av inom skrivutvecklingen.

Abstract Authors: Linnéa Bengtsson &amp; Evelina NemethTitle: When students’ sense of entitlement affect teachers’ work environmentA comparative interview-study with experienced and less experienced upper secondary schoolteachers.  Students’ values, rights, and principles are a widely researched phenomenon. Not many studies, however, focus on the impact or experiences of teachers that are at the frontline of this behaviour. Moreover, previous research and its ensuing discussion has mainly focused on pedagogical aspects, thus centralizing its focus, and overlooking the wider spectra. Essential parts of this wider spectra is students’ ‘sense of entitlement’, analysed from the teacher perspective, taking into account the effects of this entitlement on the teacher profession as well. The aim of this study is therefore to provide an understanding of Swedish upper secondary teachers’ experiences and encounters regarding how students can express a ‘sense of entitlement’ and the subsequent effects that this has on teachers’ working environment. The theoretical framework for the study is based on Durkheim’s sociological framework moral education as well as the ‘new’ sociology of moral to analyse and discuss the results. The study is based on sixteen interviews with upper secondary teachers in Sweden and centres on their experiences, where seven of them have been categorized as less experienced whereas the nine remaining have been categorized as more experienced within the profession. The results indicated three themes, with the interviewees categorizing their experiences into “students’ lack of self-responsibility”, “an individualistic mindset”, and “a confusing power-dynamic”. The study’s results reveal that all interviewees expressed how students’ entitlement harbour consequences on their working environment; in terms of the themes outlined above. Additionally, the aspect of work experience proved itself central in emphasizing nuances and differences between the interviewees’ views and coping strategies, both in terms of dealing with their individual working environments but also in student encounters.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap.