<p>Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet. Med brott menas här bland annat prat, sen ankomst och att inte ha med det material som krävs för att klara av undervisningen. Kollegors beteende och ramfaktorer är två andra kategorier som lärare väljer att ta upp i undersökningen. Även lärarnas egen upplevda stress och maktlöshet tycks vara ett problem för lärarna.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong></p><p>I samband med dagens socialisationsförändringar har lärares motivationsarbete med elever fått en allt mer betydande</p><p>roll. Begreppet motivation är centralt i läroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i världen.</p><p>Lärares uppgifter innefattar inte enbart ett stärkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig</p><p>uppgift är att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan.</p><p>Vår studie inriktar sig på att utröna var elevers primära motivation ligger och hur lärare kan arbeta för att stärka den.</p><p>Studien utgår från <em>Self - Determination Theory </em>som innebär att människans valfrihet är central för lärandet. För att ta</p><p>reda på hur denna teori förhåller sig i praktiken samt för att undersöka om elever påverkas i störst grad av inre eller</p><p>yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan. Vi</p><p>har även utfört enkäter och observationer samt intervjuer med tre olika klassföreståndare. En viktig aspekt i vår</p><p>studie var jämförelsen mellan olika åldersgrupper samt skillnader och likheter mellan pojkar och flickor.</p><p>Resultatet av vår studie visar att motivation är grundläggande för elevers intresse för skolarbetet och att de styrs av</p><p>både inre och yttre faktorer. De sociala relationerna till kamrater och klasslärare är av största vikt för stärkandet av</p><p>elevers drivkraft samt ökar intresset för arbetet. Eftersom elevers motivation är central för lärandet är det viktigt att</p><p>som lärare arbeta förebyggande för att skapa ett positivt och tryggt klassrumsklimat. Elevers bekräftelsebehov har</p><p>tydligt framkommit av våra observationer och beröm från läraren är en av de viktigaste faktorerna för motivationen.</p>

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet. Med brott menas här bland annat prat, sen ankomst och att inte ha med det material som krävs för att klara av undervisningen. Kollegors beteende och ramfaktorer är två andra kategorier som lärare väljer att ta upp i undersökningen. Även lärarnas egen upplevda stress och maktlöshet tycks vara ett problem för lärarna.

I samband med dagens socialisationsförändringar har lärares motivationsarbete med elever fått en allt mer betydande roll. Begreppet motivation är centralt i läroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i världen. Lärares uppgifter innefattar inte enbart ett stärkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig uppgift är att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan. Vår studie inriktar sig på att utröna var elevers primära motivation ligger och hur lärare kan arbeta för att stärka den. Studien utgår från Self - Determination Theory som innebär att människans valfrihet är central för lärandet. För att ta reda på hur denna teori förhåller sig i praktiken samt för att undersöka om elever påverkas i störst grad av inre eller yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan. Vi har även utfört enkäter och observationer samt intervjuer med tre olika klassföreståndare. En viktig aspekt i vår studie var jämförelsen mellan olika åldersgrupper samt skillnader och likheter mellan pojkar och flickor. Resultatet av vår studie visar att motivation är grundläggande för elevers intresse för skolarbetet och att de styrs av både inre och yttre faktorer. De sociala relationerna till kamrater och klasslärare är av största vikt för stärkandet av elevers drivkraft samt ökar intresset för arbetet. Eftersom elevers motivation är central för lärandet är det viktigt att som lärare arbeta förebyggande för att skapa ett positivt och tryggt klassrumsklimat. Elevers bekräftelsebehov har tydligt framkommit av våra observationer och beröm från läraren är en av de viktigaste faktorerna för motivationen.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.  En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att ansvaret för olika delar av arbetet med elever i behov av stödinsatser fördelas mellan olika roller på skolan. Eftersom både skolan i allmänhet och lärarna själva strävar efter att alla elever ska vara så inkluderade som möjligt i sin klass får dock klasslärarna det främsta ansvaret för alla elever. Det är även i första hand klasslärarnas ansvar att upptäcka att en elev behöver särskilt stöd eller extra anpassningar. Lärarna är medvetna om att det enligt styrdokumenten är rektors ansvar att se till att skolan har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna ge sina elever rätt stöd. Vidare upplever lärarna att de själva och skolan ständigt arbetar för att alla elever ska nå målen och få det stöd de behöver samt strävar efter att detta arbete ska följa det som fastställs i styrdokumenten.

New national curriculums are issued in order to change the present state of the educational system in a nation. In 2011 the old curriculum, the Läroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF94) was replaced by the Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (GY11). As future teachers we are interested in how a new curriculum affects the work of teachers concerning planning, teaching and examination from the teacher’s point of view. We conducted interviews with five teachers working at upper secondary schools (16-19 year olds) in Kalmar county. Our theoretical framework is based on curriculum theory and concepts of Leonard Bernstein: framing and classification. The interviews were conducted very freely, we had a couple of base questions and the teachers had the opportunity to elaborate their own thoughts, without us steering them too much. It is their experience and concerns we are interested of after all. We have then made sure their anonymity by addressing them by letters (in order of conducted interview), not mentioning their working place or gender. The only information present is how long they have worked as teachers and their subjects. Three of the teachers experience a different pattern concerning co-operation and their teaching style in the classroom. While two of them have no such experience, more or less. What they all do experience is the expansion of the knowledge chapter in the curriculum. Now there is more knowledge the teachers must teach the pupils, but in the same amount of time as before. With much more to teach, one teacher especially expressed, there is more of a monolog in the classroom and less opportunities for current events in the world, in order to go through the now specific knowledge. Also, the new grades are tougher to achieve, more hard work is acquired just to pass. With the LPF94 different schools applied with different methods concerning working habits and view on teaching style, thus the LPF94 had a loose framing. This study concludes that the new curriculum promotes strong framing, the teachers work more as a unit now.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Studiens syfte var att undersöka hur speciallärare, specialpedagog och lärare beskriver att de arbetar med elever från årskurs 5 till årskurs 9 för att främja elevernas läsfärdigheter. I studien intervjuades fyra speciallärare, en specialpedagog och fem lärare om sitt arbete med äldre grundskoleelever som har svag ordavkodning. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes digitalt. I metodavsnittet fördes en diskussion om studiens tillförlitlighet. I studien tillämpades de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2002). Resultatet analyserades utifrån sociokulturell teori, relationellt perspektiv och dilemmaperspektiv men även det kategoriska perspektivet beaktades i teoretiska utgångspunkter. I resultatet redovisades vad som framkom vara framgångar och utmaningar enligt studiens informanter. Framgångsfaktorer och utmaningar beskrevs både utifrån undervisningens utformning och innehåll och utifrån psykologiska aspekter såsom elevens motivation, självbild och relationen mellan pedagog och elev samt vikten av kollegialt samarbete. Studiens resultat visade att ett gemensamt kännetecken som beskrevs utifrån professionernas svar var deras uppfattning att alla elever ska ges möjlighet att lära sig att läsa. Undervisningen byggde på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund där pedagogiska metoder var underordnat speciallärarnas och specialpedagogens teoretiska kunskap som omsattes i praktiskt handlande. Dock efterfrågade lärarna i studien kompetens i läsinlärning.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter ämneslärare har i sina möten med elever som inte når godkänt betyg i engelska på högstadiet. Fokus ligger på ämneslärarnas upplevelser av elevernas skolsituation, vilka anpassningar lärarna tycker att eleverna har mest nytta av, hur mål och utveckling synliggörs men också hur de utformar undervisningen för dessa elever som preciseras även i frågeställningarna. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där insamling av data sker genom individuella intervjuer som kompletteras med deltagande observationer. Materialet analyserades i två olika faser genom tematisk och tolkad analys som fastställdes till inom gemensamma teman. Resultatet visar att lärarna följer den teoretiska ramen som presenteras i början av uppsatsen. De lyfter inlärningsprocessen som invid styrd och beroende av elevens användning av engelska språket utanför lektionerna. Alla elever har dock goda förutsättningar att lyckas med att klara målen för betyget E på högstadiet men vägen dit är utformas olika. Tydliga mål, synlig formativ bedömning och individuell planering med anpassade uppgifter lyfter resultatet som framgångsrika faktorer för att lyckas med dessa elever.

Den här studien undersöker hur engelsklärare i grundskolans årskurs 4-6 arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama i sin undervisning. Internationell forskning (Desai 2020, Al-Ghasab 2022) visar att drama som metod använts med positiva resultat för elevers inlärning av engelska som främmande språk. Här i Sverige har forskare som Jacquet (2011) visat hur drama kan användas vid undervisning av svenska i grundskolan med ett gott resultat. I läroplanen för grundskolan 2022 (LGr22, ss. 8-9) om skolans uppdrag står det: " Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet". Det nämns likaså att skolan ska aktivera elevernas kreativitet. Den estetiska uttrycksformen drama ska enligt styrdokumentet (Lgr22) ingå i skolans verksamhet och för årskurs 4-6 i ämnet engelska nämns dramatiserad form i de övergripande målen, där eleverna ska få möta berättelser i talad eller i dramatiserad form. Nationell forskning om hur engelsklärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer för att underlätta inlärningen hos eleverna är få.  Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama, i undervisningen av engelska årskurs 4-6.   För studien har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad metod använts.  Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna i årskurs 4-6, arbetar med drama på olika sätt som en estetisk uttrycksform, t.ex. genom rollspel och gestaltning. Lärarna involverar även andra kreativa uttrycksformer som lek, spel och tekniska hjälpmedel för att bidra till elevernas inlärning av engelska. Resultatet visar att lärarnas utbildning och intressen påverkar deras didaktiska design för undervisningen.