Spelling suggestions: "subject:"lärarledda"" "subject:"lärarledd""
1 |
Lärare som ledare : Teachers as LeadersAndersson, Jennie January 2008 (has links)
No description available.
|
2 |
Nyutbildade lärare och ledarskap : En intervjustudie med sju nyutbildade lärare om deras ledarskapspraktikAhlros, Ann January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna.</p><p>Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?</p><p>Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation.</p><p>I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning.</p><p>Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.</p>
|
3 |
Nyutbildade lärare och ledarskap : En intervjustudie med sju nyutbildade lärare om deras ledarskapspraktikAhlros, Ann January 2007 (has links)
Sammanfattning Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna. Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken? Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation. I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning. Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.
|
4 |
Lärare som ledare : Teachers as LeadersAndersson, Jennie January 2008 (has links)
No description available.
|
5 |
Ett gott klassrumsklimat : En enkätstudie om lärares arbete och ledarskap för ett gott klassrumsklimat vid mottagandet av en ny klass i lågstadietEmelie, Berg, Tora, Evinger January 2022 (has links)
I denna studie behandlas lärares arbete för ett gott klassrumsklimat i lågstadiet. Detta genom att undersöka vilka strukturer lärare i lågstadiet implementerar vid mottagandet av en ny klass för att skapa ett gott klassrumsklimat. I synnerhet, avser studien bringa kunskap i hur lärare arbetar med regler och rutiner för att uppnå det avsedda klassrumsklimatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels teorin om den närmaste utvecklingszonen men även trygghetsbehovet och tre olika ledarskapsstilar. Dessa teoretiska utgångspunkter ligger till grund för denna studie och relaterar till varandra genom att de fokuserar på lärande genom social interaktion, ledarskap och trygghet. Forskningsfrågorna som studien avser besvara är följande: ”Hur ser relationen mellan lärares syn på ett gott klassrumsklimat och klimatet i det egna klassrummet ut?”, ”Vilka regler och dagliga rutiner anser lärare vara mest betydande för klassrumsklimatet?”, ”Hur arbetar lärare med implementering av nya regler?” och ”Hur ser relationen mellan lärares ledarskap och val vid implementering av regler och rutiner i klassrummet ut?” För att besvara dessa forskningsfrågor samt uppfylla syftet genomfördes en enkätstudie i vilken lågstadielärare, spridda över Sverige, utgjorde urvalet. Enkätfrågorna utformades utifrån tidigare forskning samt populärvetenskapliga artiklar inom ämnet. Statistiska metoder användes för att analysera data, i synnerhet univariat analys med ett undantag då en bivariat analys genomfördes. Utifrån resultatet kan vi konstatera att strukturer som implementeras vid mottagande av en ny klass till stor del handlar om ett relationsskapande med fokus på förtroende och trygghet. Resultaten visar även att det generellt är många som implementerar regler så som handuppräckning, tecken för tystnad samt tydlig lektionsstruktur i arbetet för ett gott klassrumsklimat.
|
6 |
Lärarledarskap i klassrummet : En etnografisk inspirerad studie med Critical Incident Technique som analysverktyg för att synliggöra strategier hos en specifik lärareGöransson, Isabell January 2013 (has links)
No description available.
|
7 |
Gruppen som pedagogiskt redskap : En studie om gruppstorlekens pedagogiska betydelse i undervisningen.Lorentzon, Lotta January 2013 (has links)
The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.
|
8 |
Ledarskap i ämneslärarutbildningen och lärarprofessionen : En studie för hur väl nyexaminerade lärare och lärarstudenter är förberedda för lärarledarskapEdvinsson, Linnéa January 2021 (has links)
Syftet med examensarbetet är att se hur nyexaminerade lärare och ämneslärarstudenter i religionsämnet uppfattar lärarprofessionen med tillhörande lärarledarskap. Studien utgörs genom två enkätundersökningar avsedd för nyexaminerade lärare och ämneslärarstudenter. Resultatet av studien formuleras utefter frågeställningar gällande ålderns påverkan, koppling mellan kunskap och högskola eller universitet, de medverkandes uppfattning om ledarskap och vikten av ledarskap i religionsämnet. Examensarbetet avgränsas till lärare och lärarstudenter inom religionsämnet. Detta ger ett begränsat undersökningsområde för arbetets omfattning. Resultatet har samlats in genom två enkätundersökningar avsedd för undersökningsområdet.En kvantitativ, kvalitativ och komparativ metod är avsedd för arbetes gång. En socialkonstruktivistisk teori är avsedd för examensarbetets utformning för att få en individuell syn på ledarskap från varje lärare och lärarstudent som medverkat i studien. Teorin ger utrymme att undersöka bakomliggande faktorer och tidigare erfarenhet hos medverkade personer och vad som speglar deras syn på ämnesområdet. Undersökningens resultat visar att yngre och äldre åldersgrupper är säkrast i sitt ledarskap men att utbildningens struktur inte behöver vara lika för lärosätena för att vara effektiv för alla. Sett från enkätundersökningarna är ledarskapet självklart i lärarprofessionen och oavsett om lärarna och lärarstudenterna anser att deras utbildning är effektiv finns ett behov av utökad utbildning om ledarskap i lärarutbildningen.
|
9 |
Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolanSandell, Malin January 2009 (has links)
Sandell Malin (2009). Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda läraren. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar en lärare som eleverna har repsekt för och som de finner trovärdig. Hur upplever eleverna att en bra lärare är och vad kan vi lärare lära av eleverna för att bli bättre lärare?Arbetet tar upp forskning om lärarens ledarskap. Forskningen pekar på att goda läraregenskaper är engagemang, struktur, entusiasm och förståelse. Vidare visar litteraturstudien att en trovärdig och god lärare ska ta eleverna på allvar, vara säkra i sig själva och kunniga i sitt ämne. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att den goda läraren bryr sig om sina elever och tar sig tid för dem. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att relationen lärare och elev ska bli bra krävs förståelse och lyhördhet från lärarens sida. Läraren ska kunna motivera eleven och respektera eleven, för att eleven i sin tur ska kunna visa respekt för läraren. Eleverna ansåg att struktur och regler är viktigt eftersom det inger trygghet. Vidare angav eleverna att de inte känner respekt för alla sina lärare på gymnasienivå, och att det i första hand beror på att vissa lärare är osäkra, otydliga eller oengagerade. Eleverna vill ha lärare som de kan lita på och som sätter tydliga ramar för vad som gäller.
|
10 |
Att berätta eller inte berätta om mobbning i skolan : Hur kön, social självtillit och auktoritativt lärarledarskap sammanhänger med mellanstadieelevers intention att berätta om egen utsatthet av mobbning för vuxna i skolan / To tell or not to tell about bullying in school : How gender, social self-efficacy and authoritative teachers are associated with middle grade students’ intention to disclose bullying victimization to adults in schoolWerner, Agnes, Bergqvist, Lina January 2023 (has links)
Syftet med det aktuella examensarbetet var att undersöka hur kön, social självtillit och elevens uppfattning av lärarens auktoritativa ledarskap sammanhängde med mellanstadieelevers intention att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal samt hur det sammanhängde med elevens upplevelse av hinder för att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal. I studien deltog 370 mellanstadieelever (62.4% flickor, 37.6% killar) i årskurs 4-6 på svenska grundskolor. Eleverna fick besvara en digital enkät under skoltid. Resultatet av de två hierarkiska regressionsanalyserna visade att högre grad av social självtillit och en upplevelse av att läraren är varm, responsiv och kravorienterad sammanhängde med högre intention att berätta samt minskad upplevelse av hinder för att berätta. Kön sammanhängde inte signifikant med varken intention att berätta eller upplevelse av hinder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och med teoretisk utgångspunkt i Banduras socialkognitiva teori och Baumrinds föräldrastilar kopplat till lärarens roll. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att elevens uppfattning om lärarens ledarskap och elevens egna sociala självtillit spelar roll för intentionen att berätta och upplevelsen av hinder. Till sist diskuterades praktiska implikationer för antimobbningsarbete i svensk grundskola.
|
Page generated in 0.0655 seconds