• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 183
  • 2
  • Tagged with
  • 185
  • 185
  • 40
  • 33
  • 32
  • 31
  • 31
  • 28
  • 27
  • 26
  • 26
  • 24
  • 22
  • 22
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Speciallärarrollen i förskoleklass : En intervjustudie med läs- och skrivutvecklingsarbetet i fokus

Klefbom, Therese, Ahlgren, Maria January 2021 (has links)
Studiens syfte var att få ökad kunskap om speciallärarens roll i arbetet med läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Detta undersöktes utifrån speciallärares beskrivningar av ett specifikt kartläggningsmaterial, relaterat till språkutveckling i förskoleklass. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare. Intentionen var att få speciallärarnas beskrivning av sitt uppdrag och samarbetet med pedagogerna i förskoleklass runt läs- och skrivprocessen. Vi ville även få speciallärarnas beskrivning av kartläggningsarbetet i förskoleklass samt deras syn på om materialet fungerade som stöd för att tidigt identifiera läs- och skrivsvårigheter. Då vi utgick från att se förklaringar till skolproblematik i mötet mellan eleven och den omgivande miljön utifrån en individ-, grupp- och organisationsnivå, där det är viktigt att se samband, utgick vi från ett systemteoretiskt förhållningssätt. Studien hade utöver det ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Samtliga intervjuer transkriberades och sammanfattades genom meningskoncentrering. Detta innebar att längre uttalanden drogs samman till kortare formuleringar som fångade det viktigaste. De korta formuleringarna sorterades under två huvudteman; Speciallärarrollen samt Kartläggningsprocessen. Dessa teman delades upp i underteman, detta för att tydliggöra empirin utifrån studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna beskrevs samarbetet mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass som relativt nytt. Studien visade att speciallärarna till största del löste skolsvårigheter i förskoleklass på grupp- och organisationsnivå. Först från årskurs 1 arbetade speciallärarna på individnivå med elevernas läs- och skrivutveckling, detta trots att forskning visar att tidiga insatser för elever i behov av stöd är av vikt. Det specialpedagogiska stödet i förskoleklass skedde till största delen i form av handledning, kartläggning, utredning, observationer samt hjälp med läromedel. De flesta speciallärarna hade varit delaktiga i analys av kartläggningsmaterialet. Materialet beskrevs som ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd och för att sätta elevernas kunskap i fokus. Studien visade att där rektor samarbetat med speciallärare i analysprocessen hade förändringar på organisationsnivå blivit en verklighet. Studien visade även att samtliga speciallärare upplevde en ökad kunskapsfokusering, insyn och delaktighet i förskoleklass efter kartläggningens införande. I intervjuerna beskrevs också en önskan om utvecklat samarbete mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass.
62

Kooperativa lärandets användbarhet inom läs- och skrivutveckling : En kvalitativ studie om lärares syn på användbarheten av kooperativt lärande som arbetsmetod inom läs- och skrivutveckling. / The usability of cooperative learning in developing reading and writing : A qualitative study of teachers' views on the usefulness of cooperative learning as a working method in reading and writing development.

Kempe, Johanna January 2022 (has links)
Syftet är att få en bättre förståelse för metoden kooperativt lärande och dess användbarhet inom läs- och skrivutvecklingen genom att ta del av lärares erfarenheter av att använda sig av metoden i sin undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma lärare i årskurs F-3 intervjuades för att ta del av erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att kooperativt lärande kan vara ett arbetssätt som kan lämpa sig bra för att främja elevernas läs- och skrivutveckling. I både resultatet och tidigare forskning framkommer det att det stora urvalet av aktiviteter resulterar i att kooperativt lärande är användbart inom många olika arbetsområden. Erfarenheten är att kooperativt lärande är ett inkluderande och anpassningsbart arbetssätt som kräver tid, engagemang och mycket träning för att det ska bli en naturlig del av undervisningen. Kooperativt lärande bygger på kommunikation. I studien framkom det att en elev med selektiv mutism inte var helt bekväm med arbetssättet, där läraren behöver göra anpassningar. På grund av rika möjligheter till kommunikation och samarbete kan flerspråkiga gynnas av arbetssättet eftersom eleverna blir resurser för varandra. Känslan hos två av informanterna var att kooperativt lärande kanske inte var helt lämpligt i årskurs 1 i starten av elevernas läs- och skrivutveckling. Forskning visar dock på motsatsen.
63

Speciallärarens uppdrag på mellan- och högstadiet : En kvalitativ intervjustudie med speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling / The various tasks of special needs teachers working with pupils aged 10–15 : A qualitative interview study with special needs teachers with a specialization in language, reading and writing development

Jonsson, Anne-Li, Lantz, Frida January 2023 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur speciallärare verksamma i årskurs 4–9 beskriver uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling. Studiens två frågeställningar innefattar frågorna om vad speciallärarna beskriver är uppdraget på mellan- och högstadiet samt vilka likheter och skillnader det finns i uppfattningar kring uppdraget. Studien har en induktiv ansats, vilket betyder att datamaterialet styr vilka teoretiska utgångspunkter som går att skönja. I detta fall kan ett kategoriskt perspektiv, ett relationellt perspektiv och ett dilemmaperspektiv ses i datamaterialet. Nio speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling verksamma i årskurs 4–9 intervjuades för studien. I resultatet tematiserades informanternas utsagor i huvudtemat specialläraruppdraget med fyra olika teman: undervisning, relationer, dokumentation och utmaningar. Dessa teman ramar in uppfattningar och förutsättningar för uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling i årskurs 4–9. Studiens slutsatser är att det finns fler likheter än skillnader i hur speciallärarna i studien beskriver uppdraget på mellan- och högstadiet och att skillnaderna mellan stadierna främst ses i undervisningen, där man på mellanstadiet har mer riktad och åtgärdande språk-, läs- och skrivundervisning, medan speciallärarna i högstadiet främst undervisar i de ämnen som elever behöver stöd i. Denna studie ser ett stort behov av fortsatt forskning om speciallärarens uppdrag.
64

Främjande insatser för elevers läs- och skrivutveckling : en kunskapsöversikt / Promoting efforts for students' reading and writing development : a knowledge overview

Björkman, Therese, Ivarsson Bjurteg, Marie January 2022 (has links)
Denna kunskapsöversikt handlar om främjande undervisning i tidig läs- och skrivutveckling. I det centrala uppdraget för svenskämnet anges möjligheter till utveckling inom det egna läs och skriftspråket hos elever. Målet med undervisningen är att skapa ett intresse och motivation hos elever för både läsning och skrivning. Vidare ska undervisningen förse elever med varierande verktyg med vilka elever ska ges förutsättningar att finna egna strategier för läsning och skrivning. I denna kunskapsöversikt har vi som avsikt att kartlägga och analysera forskning om undervisningsstrategier inom ramen för läs - och skrivutveckling i grundskolans årskurs 1-3 i ämnet svenska. Studiens syfte är tvådelat. Å ena sidan är syftet att beskriva och jämföra studiernas syften, urvalskriterier, teorier och metoder. Å andra sidan vill vi belysa de konkreta strategier som forskningens resultat indikerar vara främjande för elevers läs- och skrivutveckling. Inom ramen för den sistnämnda aspekten avser vi också att fördjupa oss i vilka kunskaper läraren behöver för att bedriva läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Vilka likheter och skillnader finns mellan centrala aspekter av forskningens syften, urvalskriterier, teorier och metoder? Vilka undervisningsstrategier lyfter forskningen fram som grundläggande för främjande av elevers läs - och skrivutveckling i ämnet svenska? Vad säger forskningen om vilka kunskaper läraren behöver för framgångsrik läs- och skrivundervisning i ämnet svenska? Genom en urvalsprocess baserad på Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) stegmodell har två avhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar kunnat urskiljas inom ämnet för läs- och skrivutveckling. Dessa har sedan har kartlagts och tematiseras utifrån vilka undervisningsstrategier som används vid läs- och skrivinlärning. Resultatet visar på att forskarna i stort sett är eniga om vilka läs- och skrivstrategier som främjar tidig läs- och skrivutveckling där elever uppnår en god läsförmåga och textförståelse. Forskarna visar på att organiserad undervisning med tydliga mål och motiverade elever är viktiga grundfaktorer. Högläsning, textsamtal, varierande texter samt olika skrivaktiviteter av olika slag bör ingå i den dagliga undervisningen. Genom att använda sig av läs- och skrivstrategier belyser forskare att lärare har lättare för att få med alla moment i undervisningen och individanpassa för elever som behöver det. Arbetsmetoder där läsning och skrivning samspelar bör vara en naturlig del i undervisningen. Däremot ger inte forskningen en lika klar bild av hur elever uppnår en motivation för skrivning samt en god skrivförmåga.
65

Vilka arbetsuppgifter utför speciallärare och specialpedagoger med fokus på läs- och skrivutveckling? : En intervjustudie om professioner

Söderberg, Karin January 2022 (has links)
Denna uppsats handlar om specialpedagoger och speciallärare. Uppsatsen berör vilka arbetsuppgifter professionerna själva anser att de har och utför med fokus på läs- och skrivutveckling. I litteratur och forskning som använts i uppsatsen framträder ett smalt fält där väldigt lite finns att tillgå i ämnet kring hur de specialpedagogiska yrkesrollerna har sin arbetsfördelning samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver och upplever dessa. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka och utveckla kunskap om vilka uppgifter speciallärare och specialpedagoger beskriver att de har i sitt arbete. Undersökningen baseras på åtta olika intervjuer fördelat på fyra speciallärare och fyra specialpedagoger. Teoretiska utgångspunkter utgörs av Abbotts (1988) resonemang om fördelning av arbete och begreppet gränsarbete (Liljegren, 2008). Resultatet påvisar två yrkesroller som är skilda från varandra men samtidigt arbetar med samma och liknande saker i olika omfattning. Speciallärarna upplever sin egen yrkesroll och arbetsuppgifter som ostrukturerad medan specialpedagogerna upplever sig trygga i sin yrkesroll och arbetsuppgifter.
66

Digitalisering i skolan : Datorns inverkan på elevers tidiga läs- och skrivinlärning

Henriksson, Jeanette, Paulsson, Malin, Ivarsson, Joakim January 2022 (has links)
Datorer i skolan kan användas när elever ska producera och bearbeta texter. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet1 (Skolverket, 2019, s. 263) ska elever kunna skriva enklare texter med hjälp av digitala verktyg. Litteraturöversikten hade i syfte att ta reda på vad datorn som skrivverktyg har för inverkan på elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Artiklarna till litteraturöversikten samlades in genom tre sökningar som bestod av två söksträngar som användes i två olika databaser, samt en manuell sökning i Halmstad högskolas OneSearch. De två databaserna som användes var ERIC EBSCO och Swepub. Grunden till litteraturstudiens resultat består av åtta artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: textframställning, textbearbetning och läsning. Resultatet redovisar att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på elevernas skrivutveckling medan det inte går att dra några generella slutsatser om läsutveckling utifrån det empiriska materialet från studien. Baserat på resultatet från denna litteraturöversikt kommer examensarbete II handla om lärarens roll i klassrummet när datorer används i läs- och skrivundervisningen.
67

Skönlitteratur som undervisningsform

Olsson, Cecilia January 2008 (has links)
Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun. Jag intervjuade sex stycken pedagoger som alla arbetade på en och samma skola och som arbetar med skönlitteratur som undervisningsform på ett tematiskt arbetssätt. Jag har kommit fram till att använda sig av skönlitteratur i sin undervisning är ett spännande och givande arbetssätt. Många forskare och pedagoger anser även att det ger en positiv inverkan på barn och elevers läs- och skrivutveckling. Jag anser även att detta arbetssätt är roligt och intressant för både elever men även för oss pedagoger. Nyckelord: skönlitteratur, läs- och skrivutveckling, läromedel, undervisning, upplevelser, religionsundervisning.
68

Metodval inför tidig läs- och skrivundervisning

Hansen, Lindy, Bertilsson, Josefine January 2017 (has links)
Under de senaste åren har det utvecklats olika metoder för elevers läs- och skrivutveckling och för att lärare på bästa sätt ska kunna möta elever efter deras förutsättningar och behov måste läraren använda arbetssätt som gynnar samtliga i elevgruppen. Vi kan se en problematik i att möta varje elev då alla inhämtar och utvecklar kunskap på olika sätt. Därför är syftet med vår empiriska studie att ta reda på hur lärare arbetar med elevers tidiga läs- och skrivutveckling och vad som avgör vilken metod som används i praktiken. För att besvara dessa frågor har vi valt att samla in data genom att göra en kvalitativ undersökning där vi bland annat intervjuat fyra verksamma lärare. Den information våra informanter har bidragit med återkopplas till den tidigare forskning och de teorier som berör vår frågeställning. Denna återkoppling har gett oss ett resultat som bland annat visar att det bör finnas en variation av metoder i undervisningen för att utveckla samtliga elevers läs- och skrivförmåga. Beträffande avgörandet av metod i undervisningen har vår studie visat på olika svar men en viktig aspekt är att elevgruppen alltid bör stå i fokus vid valet av vilka metoder som ska användas.
69

Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS

Arnving, Martina, Ingelström-Nilsson, Annika January 2014 (has links)
Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyfteVi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet.TeoriVi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans.MetodVi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. ResultatVi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs. som klarar målen i TRAS men inte Ämnesproven i svenska. Vi ser alltså inget tydligt samband mellan TRAS och ämnesproven. Däremot har vi hittat intressanta skillnader mellan könen när det gäller språkets olika områden.KonklusionVi ser i vår undersökning att man inte kan se en tydlig prediktion av läs- och skrivsvårigheter med stöd av TRAS. Däremot får förskolan värdefull information som kan utveckla deras verksamhet. Informationen tas i nuläget inte tillvara vid överlämnande till förskoleklass/grundskola. Vi kan konstatera att specialpedagogerna har en större roll i det språkstimulerande arbetet på förskolenivå än högre upp i åldrarna.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogerna i framtiden har en viktig roll i det språkstimulerande arbetet. Inte minst genom att synliggöra syftet med kartläggningar och deras funktion. Ett viktigt arbetsområde framöver blir att vara delaktig i utvecklandet och kvalitetssäkrandet av verksamheten där tidig språkstimulering har en framträdande roll.
70

Vad innebär det att se en text?

Wintzell, Elna January 2008 (has links)
Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling.Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven. De förbättringar jag kom fram till är att det behövs ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta med läs- och skrivutveckling hos döva och hörselskadade elever hos alla lärare och i organisationen. Samarbetet mellan specialskolan och förskolan och hemmet behöver utvecklas.

Page generated in 0.0752 seconds