Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

No description available.

Syftet med den här studien var att beskriva vilka förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter (litteracitet) eleverna på Språkintroduktion skulle kunna få utgående från fem lärares föreställningar. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturell teori där språket är centralt för tänkandet och lärandet och den undervisning som ska erbjudas ska vara utmanande med stöttning (Vygotskij, 1934/2001; Cummins, 2000). De två teoretiska ramverken som valts har båda ett brett och vidgat perspektiv på läsande och språk. Det ena ramverket, Freebody och Lukes resursmodell (1990; Luke & Freebody, 1990) konkretiserar det vidgade läsandeperspektivet i fyra praktiker. Det andra ramverket, Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell är abstrakt och lämpar sig för språklig analys (Wedin, 2017:2). Ramverket innebär att språket ses bestående av fyra lager. Beroende på lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning fokuseras något eller några av de olika språkliga lagren. Med metoden att intervjua andraspråkslärarna och undersöka, analysera och relatera lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning till de två teoretiska ramverken samt till central andraspråksforskning, har undervisningsmönster och underliggande värderingar identifierats. Resultatet visar att en majoritet av lärarna fokuserar två (betydelseskapande och kodknäckande) praktiker. Den textanvändande och den analytiska praktiken är det ett fåtal aktiviteter som kategoriserats tillhöra. De underliggande värderingarna om språket som framträder när lärarnas föreställningar relateras till Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell saknar en fyllighet i förhållande till ramverkets breda perspektiv. Centrala lärdomar inom andraspråksforskningen uttalar vikten och behovet av explicit undervisning men kunskap inom vissa områden verkar saknas. Kognitiva, psykologiska perspektiv på läsande samt en snäv begränsad syn på litteracitet verkar vara framträdande. Den övergripande slutsatsen i den här studien är att gymnasieeleverna på Språkintroduktion får begränsade förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter, utgående från de framträdande föreställningarna om läsande och läsundervisning.

Syfte med studien är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv hur lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med och bedömer läsförståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet på lärande. Totalt har sex informanter från tre olika skolor deltagit i studien, tre som arbetar i förskoleklass och tre som arbetar i årskurs 1. Empirin har samlats in genom intervjuer. Metoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer som spelats in och sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare använder eller har använt Bornholmsmodellen i sin undervisning. En annan metod som även används av samtliga lärare i studien är En läsande klass och Läsfixarna. Det framgår också att lärarna arbetar med högläsning och textsamtal med både skönlitteratur och faktatexter men inte i vilken utsträckning. Vårt empiriska material visar att lärarna i årskurs 1 främst använder bedömningen i syfte att kartlägga elevernas förmågor. Lärarna som arbetar i årskurs 1 använder det obligatoriska bedömningsstödet från Skolverket. En av lärarna som arbetar i förskoleklass använder Screening-test för att kartlägga elevernas läsförståelse och för att dokumentera progressionen i deras utveckling av läsförståelse. Överlag verkar de intervjuade lärarna positiva till det nya kunskapskravet och även till det obligatoriska bedömningsstödet. För undervisningen drar vi slutsatsen att det gäller som lärare att uppmärksamma de elever som har läsflyt så att de även har läsförståelse. När det gäller bedömning drar vi slutsatsen att våra lärare stämmer med de svenska lärarna i Westlunds studie (2013).

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text. Men även då det inte går att säga något om korta klipp förmedlar kunskaper i historia är filmen ett välkommet inslag i skolan där den blir en uppskattad variation i undervisningen.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Läsning genomsyrar elevernas hela skolgång och vardag, vilket betyder att elevernas motivation till läsning bör utvecklas tidigt. Bilderböcker är då ett vanligt inslag i de yngre åldrarna där elever får möjlighet att utforska samspelet mellan text och bild. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur bilderböcker påverkar elever i årskurserna F-3:s läslust genom att studera tidigare forskning. Informationssökningen har utgått från frågeställningarna, hur påverkar bilderböcker elevernas läslust enligt tidigare forskning? och hur visar tidigare forskning att bilderboken används i skolan?    Urvalet artiklar i studien är vetenskapliga, relativt nya och från olika delar av världen. Materialet har granskats genom noggrann läsning och sammanställts i resultatet. I resultatet framgick positiva möjligheter med arbetet kring bilderboken och hur den främjar elevers läslust. Lärare måste ta hänsyn till elevers olikheter när det kommer till att finna läslust och bör därför hålla en varierad undervisning så varje individs behov främjas.

Studien syftar till att synliggöra lärarens roll som en läsande förebild och hur detta påverkar läsintresset hos elever i årskurs F–3. Studien ämnar vidare till att bidra med kunskap om metoder och strategier lärare anser är läsfrämjande. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det teoretiska ramverk som genomsyrar hela studien. Den metod som används för att samla in empiri är kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk analysmodell har använts för att analysera empirin. Resultatet visar att samtliga lärare definierar sig som läsande förebilder och att de i samspel med elever kan inspirera och uppmuntra till läsning. Lärarna beskriver sig som läsande förebilder när de i varierande situationer förmedlar sitt läsintresse och berättar om sin läsning på fritiden. Även när de arbetar med högläsning och när de vägleder eleverna att hitta böcker. Högläsning stimulerar elevers läsintresse och elever är viktiga läsande förebilder förvarandra. Den sociala och fysiska miljön betraktas ha betydelse för elevers läsintresse. Avslutningsvis ser lärare ett stort värde i att vara en läsande förebild i skolan. Dels för att elevens hemsituation varierar, dels för att elever läser färre böcker på fritiden. Avslutningsvis framgår det att lärares samarbete och samsyn främjar den läskultur som lever på en skola.