Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka åtta verksamma lärares erfarenheter, syfte och utformning av läsläxan. Läsläxan har en lång tradition i skolan, vilket gör att flera lärare idag ser den som ett självklart komplement till skolan. Detta i sin tur kan påverka att syftet med läsläxan brister, och resultatet blir inte vad som förväntas. Semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare ligger till grund för studiens resultat, som har transkriberats och analyserats. Det skapades kategorier i syfte att besvara studiens forskningsfrågor, vilka var; vad är årskurs 1-3 lärarnas syfte med läsläxan? Vilka arbetssätt uttrycker årskurs 1-3 lärarna att de använder gällande läsläxan? Vad är årskurs 1-3 lärarnas erfarenheter av läsläxan? Resultatet ställdes i relation till tidigare forskning, för att sedan dra en slutsats. Slutsatsen visar att läsläxan ses som självklar trots att det inte finns en tydlig koppling mellan läsläxan och elevernas utveckling. Det största syftet med läsläxan är att eleverna ska få en mängdträning, samt att elevernas hemförhållande varierar vilket kan ha en stor negativ påverkan på elevernas läsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning vårdnadshavare och lärare i fritidshem har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet samt om fritidshemmets verksamhet får några konsekvenser om obligatorisk läxhjälp införs. Studiens metod bygger på en kvalitativ enkätundersökning med 38 vårdnadshavare samt kvalitativa personliga intervjuer med 5 olika lärare i fritidshem från 5 olika skolor. Resultatet visar att uppfattningarna som vårdnadshavare har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet var både positiv och negativ. En del anser att läxhjälp på fritidshemmet är bra eftersom många barn har långa dagar på skolan och fritidshemmet. Andra anser tvärtom att läxhjälp är skolans ansvar och inte ska förekomma på fritidshemmet. Det framkommer även att lärare i fritidshem är överens med vårdnadshavare. Argument som förs fram är rättvisa och andra menar att fritidshemmet är ett komplement till skolan inte deras förlängda arm. Fritidshemmets verksamhet påverkas enligt vårdnadshavare och lärare i fritidshem på olika sätt. Det framkommer att läxhjälp ett par gånger i veckan inte inverkar på verksamheten, dock behövs det mer personal i så fall. Medan andra menar att utevistelse och annat påverkas.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares syn på läxor och synliggöra lärares arbets- och förhållningssätt till läxor i årskurs 1. Avsikten är att skapa förståelse för varia­tioner i åsikter om läxor och nyansera den pågående debatten. Denna undersökning baseras på både kvalitativ och kvantitativ metod genom sju semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig metod samt kompletterande enkäter. Som analysmodell har kvalitativ samt kvantitativ innehållsanalys använts. Resultatet visar att lärarna har ett överlag posi­tivt förhållningssätt gentemot läxor. Alla lärarna i undersökningen använder sig av läxor och i hög utsträckning individualiserade sådana. Enligt lärarna i undersökningen är det huvudsakliga syftet med läxor i årskurs 1 att befästa och repetera kunskaper och färdig­heter som det arbetats med i skolan. Andra syften med läxor som uppgavs var att invol­vera vårdnadshavare i skolan och ge dem insyn i sitt barns lärande samt att läxor bidrar till elevernas personliga utveckling genom att skapa rutiner kring läxläsning och ansvar kring sitt eget lärande.

Den här studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. Den första januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion för privat läxhjälp, ett beslut som innebar en utökad möjlighet för hushåll att få en skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt förts mellan förespråkare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad läxhjälp. Förslaget har blivit en samtida, aktuell, diskussion som innefattar grundläggande utbildningspolitiska frågor om rättvisa, jämlikhet, valfrihet och om var skolans ansvar börjar och slutar. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att genom en analys av den massmediala debatten om läxhjälp, undersöka vilka uppfattningar om och vilken mening som tillskrivs förslaget om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. En ytterligare av- sikt har varit att belysa hur frågor om likvärdighet och skolans ansvar behandlas i den massmediala debatten kring förslaget. Studiens empiriska material utgörs av sammanlagt trettiofem artiklar publicerade under perioden 29 maj 2012 till 9 mars 2013. Materialet är inhämtat från de två dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt från Lärarnas tidning som är Lärarförbundets fackliga tidskrift. Resultatet av studien visar att frågor om skolans nega- tiva utveckling, om likvärdighet och om vem som skulle gynnas eller missgynnas av förslaget utgör centrala teman i debatten. Även förslagets eventuella effekter på likvärdigheten inom skolan är ett viktigt inslag. Slutsatserna av studien är att det råder en bred enighet gällande vikten av likvärdighet och om skolans negativa utveckling. Skilje- linjerna mellan kritiker och förespråkare rör framför allt synen på förslagets effekter och vad som är likvärdighet i relation till förslaget. Frågan om ansvarsfördelningen mellan skola, föräldrar och elever behandlas både uttryckli- gen och underförstått i debatten och kring den råder det inte konsensus.

Detta arbete syftar till att beskriva begreppet läxa, klargöra syftet med matematikläxor samt undersöka matematikläxor utifrån lärarnas perspektiv. Våra tre frågeställningar är: Vad är lärarnas syfte med matematikläxor i mellanstadiet? På vilka sätt tar lärarna hänsyn till elevernas förutsättningar utifrån socioekonomiska aspekter? I vilken utformning ges läxhjälp för att stödja elevernas kunskapsutveckling? Examensarbetet byggs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där socioekonomiska belysningar beaktas. Vi har gjort fem kvalitativa intervjuer med grundskollärare i en mångkulturell skola. Resultatet av vårt arbete visar att de främsta anledningarna till att lärarna ger läxor är för att eleverna ska repetera och befästa tidigare kunskaper. Lärarna menar även att eleverna lär sig att ta ansvar över sitt arbete och kan planera sin fritid. Slutligen är läxor ett sätt för föräldrarna att få en inblick i barnens skolgång. För att läxor ska ge positiv effekt måste lärarna ta hänsyn till elevernas olika socioekonomiska förutsättningar, bakgrund och erfarenheter. Därmed kan en likvärdig utbildning erhållas.

I detta examensarbete kommer matematikläxors och läxhjälps användning på två olika skolor att jämföras utifrån ett segregationsperspektiv. Vi har valt att undersöka en storstadsskola och en byskola. Vår hypotes var att den socioekonomiska situationen på skolorna skulle skilja sig åt, men det visade sig att båda skolorna har en relativt hög socioekonomisk situation. Vårt arbete grundar sig i vad tidigare forskning säger om både matematikläxor och läxhjälp, samt om segregation och likvärdighet. Forskningen har varit utgångspunkt för den kvalitativa undersökning som genomförts i form av semistruktuerade intervjuer av två pedagoger och rektorer. Resultaten har satts i relation till varandra samt tolkats och analyserats. Utifrån detta kunde vi dra slutsatserna att det inte skiljde sig markant mellan skolornas användning av matematikläxor och läxhjälp. Den största skillnaden upplevde vi var pedagogernas utformning av läxorna. / This thesis will compare the use of mathematic homework on two different schools based on a segregation perspective. We´ve chosen to examine one urban school and one rural school. Our hypothesis was that the socioeconomic situation on both schools would differ, but it turned out that both schools have a relatively high socioeconomic situation. Our thesis is based on what previous research says about homework and tutoring as well as segregation and equivalence. The previous research has been our starting point for a qualitative study where two teachers and principals were interviewed. We used semi-structured interviews. The results were interpreted and analysed and then compered. We could draw some conclusions that it didn’t differed that much between the schools and their use of mathematic homework and tutoring, based on this. The biggest different we experienced were the teachers design of the homework.

No description available.

Abstrakt Denna text är tänkt att jämföra läxhjälp, supplemental instruction samt privatundervisning. För att kunna jämföra de tre delarna med varandra söktes forskningsartiklar inom respektive område. Artiklarna som används har sökts via databaserna, ERC och ERIC, samt i några fall via tips från lärare eller kedjesökning på redan funna artiklar. I texten jämförs bland annat effektivitet inom de olika formerna av undervisning utanför ordinarie utbildning samt dess påverkan på elever och samhälle. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika nivåer i samhället för att enklare kunna visa på dess påverkan inom olika skikt och se hur de påverkar individen men också samhället i stort.  Slutsatsen av kunskapsöversikten är att läxhjälp, supplemental instruction och privatundervisning har olika platser inom elevernas matematiska utbildning, där alla kan fylla en funktion. Likvärdigheten i utbildningen i Sverige kan ifrågasättas då privatundervisning inte, likt annan utbildning för barn och ungdomar, är gratis. Läxhjälpen som organiseras i skolan idag kan ses som ett försök att möjliggöra ett extra stöd likt privatundervisning för alla. Bristande styrning gör att det ser väldigt olika ut på olika delar i landet och det finns begränsat med forskning som stödjer att den skulle vara positiv för eleverna överlag.

<p>For most pupils homework is a natural part of school and their education and there are several providers of homework assistance: the pupil's parents, sibblings, friends, Internet forums, hired private tutoring, non-profit organisations and at times even the pupil's school. This study has investigated the use of the school-based homework assistance programme at the Upper Secondary School of Psychology in Stockholm and why the programme is not more frequently used by its pupils. The school offers homework assistance two hours each Thursday afternoon, with at least two teachers being present to tender for the school's 127 pupils. The cost of the programme has been estimated to approximately 12 500 Swedish kronor per week. Through the main use of a questionnaire given to both the school's students and teachers, as well as an interview with the school's headmaster, this study will show that despite receiving the opportunity few pupils take part of the programme on a regular basis. Although approximately seventy percent of all pupils claim to have attended the program at least once during the springterm, the main reason has been to re-take tests and not to receive help with their schoolwork. The school's main purpose with the homework assistance programme is to give all its pupils the same opportunity to receive help with their studies and thus reach the national goals. However, some pupils find both the programme and homework in general to be a waste of their leisure time. This study shows that the pupils. use of the homework assistance programme most often is connected not only to individuals' needs for extra assistance with schoolwork, but also with their own maturity and insight of the responsibilities they have towards their studies.<strong> </strong></p>

For most pupils homework is a natural part of school and their education and there are several providers of homework assistance: the pupil's parents, sibblings, friends, Internet forums, hired private tutoring, non-profit organisations and at times even the pupil's school. This study has investigated the use of the school-based homework assistance programme at the Upper Secondary School of Psychology in Stockholm and why the programme is not more frequently used by its pupils. The school offers homework assistance two hours each Thursday afternoon, with at least two teachers being present to tender for the school's 127 pupils. The cost of the programme has been estimated to approximately 12 500 Swedish kronor per week. Through the main use of a questionnaire given to both the school's students and teachers, as well as an interview with the school's headmaster, this study will show that despite receiving the opportunity few pupils take part of the programme on a regular basis. Although approximately seventy percent of all pupils claim to have attended the program at least once during the springterm, the main reason has been to re-take tests and not to receive help with their schoolwork. The school's main purpose with the homework assistance programme is to give all its pupils the same opportunity to receive help with their studies and thus reach the national goals. However, some pupils find both the programme and homework in general to be a waste of their leisure time. This study shows that the pupils. use of the homework assistance programme most often is connected not only to individuals' needs for extra assistance with schoolwork, but also with their own maturity and insight of the responsibilities they have towards their studies.