Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer. Vi har även kunnat uttyda hur artisterna använder språkliga resurser som ett verktyg för att till exempel framhäva en kvinnlig styrka, såväl individuell som kollektiv. / Hip hop has throughout the years been a male dominated music genre and industry but this has recently come to change, not least within the Swedish context. Today Swedish hip hop is largely characterized by its pronounced feminism, partly because of the development of the female collective Femtastic. The fact that women today have an at least equally clear role in the Swedish hip hop industry as men indicates that sexism, which has been a frequently reoccurring theme in male rap lyrics, has come to lose its popularity. We have, through the use of Edleys critical discourse psychology, examined how Swedish female rappers express gender and sexuality and how they position themselves and others with regard to these aspects, aspects that male rappers often have used to describe women. By using interpretative repertoires, subject positions, ideological dilemmas and Judith Butlers term subversivity, we have been able to distinguish certain patterns in the constructions of gender and sexuality. We have found that the artists frequently express themselves in ways that digresses from stereotypical norms of gender and sexuality and distinguished how they use linguistic resources as tools with which they, among other things, accentuate female strength, individual as well as collective.

Denna uppsats är en textanalytisk studie som studerar artisten Håkan Hellströms låttexter. Texterna i fokus är från två olika album från olika delar av hans karriär. Detta i syftet att utifrån tematiken, influenserna och den klingande texten visa vad texterna representerar i olika delar av Hellströms liv. Metoderna som har använts vid analys av texterna har utgått från begreppen närläsning, fonotext och intertextualitet där närlyssning och närläsning har varit den huvudsakliga metoden för att få fram material ur texterna. Konklusionerna av denna studie är att Hellström skildrar ämnen i respektive album som är relevanta för den aktuella plats i livet han är i samt att metoderna i låtskrivandet har visat sig sammanfattningsvis vara att använda liknande metaforer för att beskriva olika ämnen, intertextualitet används som en konstnärlig metod och att Hellströms karaktäristiska bräckliga röst är den huvudsakliga kärnan i förmedlandet av texterna.

The gangsta rap has topped the Swedish music charts in recent years and the controversial message of the music genre has led people in the community to question what the gangsta rap message convey. The purpose of the study is to investigate how a normalization and encouragement of crime are characterized in the contemporary song texts, and how men and women are portrayed in connection with the power aspects of society. The method choice is a qualitative thematic and linguistic content analysis with the aim of examining the significance of the song texts in deph. The study has been conducted on the 24 songs that have been streamed the most number of times according to P3´s DigiLista since 2018. The result shows that the gangsta rap encourages and romanticizes crime through its choice of personal pronouns and semantics in the song lyrics. Women and men are portrayed in an unequal way, where women are portrayed as objectified as opposed to the hegemonic masculinity with which masculine men are equated. Power has been proven to be a dominant concept throughout the performance analysis and the power aspect has conveyed different viewpoints in each theme. The power that gangster rappers get through their coveted music may come to encourage criminal acts through their choice of words. / Gangsterrapen har toppat de svenska musiklistorna de senaste åren och musikgenrens kontroversiella budskap har fått människor i samhället att ifrågasätta vad gangsterrapens budskap förmedlar. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en normalisering och uppmuntran av kriminalitet präglas i de nutida låttexterna och hur män och kvinnor skildras i koppling till samhällets maktaspekter. Metodvalet är en kvalitativ tematisk och språklig innehållsanalys med syftet att kunna granska låttexternas betydelse på djupet. Studien har genomförts på de 24 låtarna som har streamats flest antal gånger enligt P3’s DigiLista sedan 2018. Av resultatet framkommer att gangsterrapen uppmuntrar och romantiserar kriminalitet genom dess val av personliga pronomen och semantiken i låttexterna. Kvinnor och män skildras på ett ojämlikt sätt, där kvinnor framställs som objektifierade gentemot den hegemoniska manligheten som maskulina män likställs med. Makt har påvisats vara ett dominerande begrepp genom hela resultatanalysen och maktaspekten har förmedlat olika synvinklar i respektive tema. Makten som gangsterraparna får genom deras eftertraktade musik bidrar till att de kan komma att uppmuntra till kriminella handlingar genom deras val av språkbruk.

När Svenska Akademien år 2016 tilldelade Bob Dylan nobelpriset i litteratur väcktes en enorm debatt i svenska tidningar rörande frågan ifall priset kan tilldelas en musiker och ifall låttexten går att betrakta som litteratur. I denna uppsats undersöks vilka argumenten i debatten var för och emot låttexten som litteratur. Utöver detta analyseras även vilka litteraturideal debattörerna baserade sina argument på. Materialet för studien är artiklar ur svenska tidningar publicerade år 2016-2018 och debatten analyseras med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori för att påvisa hur det litterära fältets aktörer reagerade på Akademiens val av Dylan och en textform utanför det konventionella litteraturbegreppet. Studiens resultat visar att det i debatten förekom åtta argument för eller emot att Bob Dylans låttexter är litteratur. De till priset negativt inställda kritikerna menade att hindren för låttexten att vara litteratur är dess beroende av sin ljudande form, dess stora popularitet och publikframgång, den separata marknaden och de säregna marknadsförutsättningarna för låttexter gentemot den konventionella litteraturen. De positiva kritikerna menade istället att låttexten är litteratur på grund av likheten med antikens och romantikens lyrik och poesi, intertextualiteten och likheten med modernismen, dess estetiska kvalitéer och rim, samt dess emancipatoriska innehåll. Utöver detta påvisar undersökningen att Svenska Akademiens val av Bob Dylan tolkades av tidningarnas kulturskribenter som att institutionen försökte bredda litteraturbegreppet till att även innefatta låttexter.  För att försvara det litterära fältets autonomi användes strategier av de positiva kritikerna som att försöka förknippa Dylan med litterärt kapital och låttexterna med konsekrerade verk ur den västerländska kanon. De negativa kritikerna anklagade Svenska Akademiens val för att vara för kommersiellt samt hänvisade till värnandet om det skrivna ordet och den smala kulturen. Avslutningsvis ges låttexter och det litteratursamhälle som omgärdar dem som förslag på forskningsobjekt för framtida litteratursociologisk forskning.

There is a constant struggle for teachers to find new methods that generate learning. Every student learns differently and not everyone benefits from the traditional learning methods that teachers have used for centuries. Therefore, teachers must now variate their teaching methods so that every student gets the same opportunity to learn. This study aims to explore the possibility to use song lyrics as a didactic tool to bring in a practical element in the subject of social studies. Furthermore, the purpose of this study is to see how the students experience this kind of practical element in a theoretical school subject. At last, this study is interested in finding out if this kind of didactic tool and teaching method is an effective way to generate learning. To answer these questions the study uses three qualitative methods - a lesson study, group interviews and a survey. Earlier research has found that is it positive to connect the teaching materials to something that the students can relate to since this can create interest and motivation. The use of song lyrics in this study hopes to use something familiar to the students and connect this to social studies. By analysing collected data using two scientific theories, we can conclude three things. First of all, song lyrics can be used to provide a clear and realistic connection to society. Secondly, the participating students overall seemed to enjoy using song lyrics as a didactic tool. Finally, the study can conclude that song lyrics can generate learning since it creates interest among the students.