Det finns kunskapsluckor att fylla när det gäller mikroplaster från vindkraftsblad. Denna studie bidrar med ökad kunskap om mikroplaster från erosionsskador på vindkraftsblad. Metoden som använts består av datainsamling från bladreparationer och manuell granskning av bladskador via plattformen IRIS från Clobotics. Resultatet visar att vindparken Mörtjärnberget (MTB) eroderar i snitt cirka fem gram mikroplaster per turbin per år eller cirka 1,8 kilo för hela parken per år och totalt cirka 14 kilo sedan etableringen. Skadeläget för Mörttjärnberget visar på att det finns erosionsskador på alla turbiner. Kemikalierna som sprids och påverkar miljön finns i coatingen (topplacken) det handlar om methyl 1,2,2,6,6-pentamethyl-4-piperidyl sebacate och bis (1,2,2,6,6-pentamethyl-4-piperidyl) sebacate. Dessa kemikalier är väldigt skadliga för vattenlevande organismer med långvarig effekt. Totalt har parken på MTB släppt ut 4,56 kilogram coating som innehåller de miljöfarliga ämnena. En slutsats från denna rapport är att utsläppen av mikroplaster från Mörtjärnberget i form av erosionsskador är lägre än vad flera tillverkare och vinkraftsägare uppger. En annan slutsats är att om mikroplaster släpps ut vid reparationen av erosionsskador i form av slipdamm så kan dammet spridas i den lokala miljön. Den högsta koncentrationen vid markytan beräknas vara efter 300 meter respektive 500 meter i vindens riktning med en vindhastighet på en meter per sekund beroende på atmosfärisk stabilitet. Mikroplasterna från reparation av erosionsskador kan hamna i avrinningsområden med en ekologisk status som kan försämras av mikroplaster. / There are knowledge gaps to be filled regarding microplastics from windturbine blades, this study contributes with increased knowledge about microplastics from erosion damage. The method used consists of data collection from blade repairs and manual review of blade damage via the IRIS platform from Clobotics. The results show that the Mörtjärnberget wind farm erodes an average of about five grams of microplastics per turbine per year or about 1.8 kilograms for the entire park per year and a total of about 14 kilograms since it was built. The damage situation for Mörttjärnberget shows that erosion damage is present on all turbines and all turbines have at least one more serious erosion damage that reach the layer filler. The chemicals that spread and affect the environment are found in the coating (topcoat), it is about methyl 1,2,2,6,6-pentamethyl-4-piperidyl sebacate and bis (1,2,2,6,6-pentamethyl-4- piperidyl) sebacate. These chemicals are very harmful to aquatic organisms with long-term effects. In total, the park at MTB has released 4.56 kilograms of coating that contains environmentally hazardous substances. One conclusion from this report is that the emissions of microplastics from the Mörtjärnberget in the form of erosion damage are lower than what several manufacturers and what is said in the media. Another conclusion is that if microplastics are released during the repair of erosion damage in the form of grinding dust, the dust can be spread in the local environment. The highest concentration at the ground surface should be after 300 meters and 500 meters respectively in the direction of the wind with a wind speed of one meter per second depending on atmospheric stability. The microplastics from the repair of erosion damage can end up in watersheds with an ecological status that canbe degraded by microplastics. / <p>2023-11-03</p>

<p>Efter ett förslag om förändring och modernisering av lotsverksamheten lades fram, där det föreslogs att landbaserad lotsning eventuellt införs i framtiden, beslutade vi att undersöka och jämföra åsikter från verksamma inom lotsväsendet.</p><p>Det finns risk att man förlorar viktiga delar av en väldigt stor kunskapsbank, om man inte tar tillvara på denna genom att beakta lotsarnas synvinklar, vid ett utvecklande och moderniserande av lotssystemet.</p><p>Syftet var att kartlägga och kategorisera vad det finns för möjligheter och begränsningar med dagens lotssystem i förhållande till landbaserad lotsning. Vi har gjort en kvalitativ, fenomenografisk undersökning, där vi använt oss av intervjuer med öppna frågeställningar.</p><p>Det visade sig att det var lätt att se begränsningar med ett införande av landbaserad lotsning, främst på grund av att lotsarna inte anser sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Den ekonomiska vinsten rådde det delade meningar om, men majoriteten ansåg att besparingen skulle bli obefintlig.</p> / <p>After a proposal of a reformation of the Swedish pilot system was expressed, where it proposed that shore-based pilotage will be implemented in the future, we decided to investigate and compare opinions from involved persons. There is a risk of losing important parts of a very large knowledge-base, if the pilots’ opinions are not taken into consideration, in the event of development of the pilot system.</p><p>The purpose was to examine and categorize the possibilities and limitation with the pilot system of today in relation to shore-based pilotage.</p><p>We have performed a qualitative, phenomenografic research, where we have used interviews with open questions.</p><p>It was easy to find limitations if shore-based pilotage should be implemented, mostly because the pilots did not expect to be able to perform their work in a satisfactory way. The opinions regarding the economical profit differ, but the majority thought that the savings would be nonexistent.</p>

Efter ett förslag om förändring och modernisering av lotsverksamheten lades fram, där det föreslogs att landbaserad lotsning eventuellt införs i framtiden, beslutade vi att undersöka och jämföra åsikter från verksamma inom lotsväsendet. Det finns risk att man förlorar viktiga delar av en väldigt stor kunskapsbank, om man inte tar tillvara på denna genom att beakta lotsarnas synvinklar, vid ett utvecklande och moderniserande av lotssystemet. Syftet var att kartlägga och kategorisera vad det finns för möjligheter och begränsningar med dagens lotssystem i förhållande till landbaserad lotsning. Vi har gjort en kvalitativ, fenomenografisk undersökning, där vi använt oss av intervjuer med öppna frågeställningar. Det visade sig att det var lätt att se begränsningar med ett införande av landbaserad lotsning, främst på grund av att lotsarna inte anser sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Den ekonomiska vinsten rådde det delade meningar om, men majoriteten ansåg att besparingen skulle bli obefintlig. / After a proposal of a reformation of the Swedish pilot system was expressed, where it proposed that shore-based pilotage will be implemented in the future, we decided to investigate and compare opinions from involved persons. There is a risk of losing important parts of a very large knowledge-base, if the pilots’ opinions are not taken into consideration, in the event of development of the pilot system. The purpose was to examine and categorize the possibilities and limitation with the pilot system of today in relation to shore-based pilotage. We have performed a qualitative, phenomenografic research, where we have used interviews with open questions. It was easy to find limitations if shore-based pilotage should be implemented, mostly because the pilots did not expect to be able to perform their work in a satisfactory way. The opinions regarding the economical profit differ, but the majority thought that the savings would be nonexistent.

The global emission of greenhouse gases is perceived as one of the most prominent threats to the world today and a socio-technological transformation (STT) of the energy industry is considered essential for long term sustainability. Organisations’ decisions to participate in the diffusion of electricity generation from renewable energy sources (RES-E) are deemed essential for achieving the transformation. Governments have therefore introduced support systems promoting RES-E, and since 2003 a radable green certificate (TGC) system has been used to support increased diffusion. However, there are a number of uncertainties regarding investments in onshore wind power which may, or may not demotivate investors to take further part in the diffusion of the technology. Understanding the magnitude and impact of uncertainties is of interest as they can act as barriers for achieving STT. This thesis contributes to the understanding of uncertainties in the Swedish-Norwegian TGC system by exploring two groups of uncertainties; technology uncertainty and volume uncertainty. Evaluation of the technology and volume uncertainty in the Swedish-Norwegian TGC system has been performed by statistically investigating the relationship between technological development of onshore wind power and the certificate price, as well as the accumulated surplus of certificates and the certificate price. The surplus of certificates accumulated on the Swedish-Norwegian TGC market has also been tracked to its source of origin. In addition, the financial results of previous onshore wind power investments have been estimated. The results have been validated by interviews with Swedish wind power investors. The results indicate that both the technology development of onshore wind power in Sweden and the accumulated surplus on the market have impacted the price of certificates, and thus also the profitability of investors in the system. The technology development of onshore wind power has been difficult to forecast, resulting in a considerable technology uncertainty perceived by investors. Regarding volume uncertainty, of the total accumulated surplus of certificates at the end of 2014, 70 % can be derived from forecast errors of quota obliged electricity production by the Swedish Energy Agency. In addition, there is a possible relationship between lower costs of onshore wind power and the accumulated surplus of certificates on the Swedish-Norwegian TGC market. The major implication of these uncertainties is that previous investors choose to delay or refrain from further onshore wind power investments. If actors choose not to participate in further diffusion of the technology, this could potentially harm the STT of the energy industry in Sweden. Introduction of long term contracts, more frequent quota adjustments and a record of RES-E investment decisions could potentially reduce the uncertainties perceived by investors. / De globala utsläppen av växthusgaser anses av många vara samtidens stora utmaning och en socioteknisk omställning av energisektorn framhålls som en nödvändighet för en hållbar framtidsutveckling. Elproducenters deltagande i utbyggnad och utveckling av förnyelsebar elproduktion förespråkas som en viktig del av denna omställning. I led med den politiska agendan har flertalet stödsystem utvecklats vars mål är att stödja utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion. I Sverige introducerades 2003 ett stödsystem med gröna elcertifikat vars mål är att främja utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion i landet. Stödsystemet till trots är investeringar i landbaserad vindkraft i Sverige fortfarande  associerat med stor osäkerhet i form av teknologins och marknadens framtida utveckling. Dessa osäkerheter kan hämma fortsatt utbredning av förnyelsebar elproduktion vilket kan leda till fördröjning eller stagnation av den nödvändiga omställningen mot en hållbar energisektor. Denna examensuppsats bidrar med kunskap kring de osäkerheter som råder inom det svensk-norska certifikatsystemet genom att undersöka två huvudsakliga osäkerheter; teknikutveckling samt överskott av certifikat på marknaden. Osäkerheten kring teknologins utveckling har undersökts genom att statistiskt utforska ett möjligt samband mellan teknologins kostnadsutveckling och marknadspriset av elcertifikat. Volymosäkerheten på marknaden har undersökts på ett liknande sätt där ett möjligt samband mellan överskottet av elcertifikat och marknadspriset av elcertifikat har utforskats statistiskt. Vilka faktorer som bidrar till överskottet av elcertifikat på markanden och från vilka källor dagens ackumulerade överskott härstammar har identifierats. Vidare har lönsamheten för tidigare investeringar i landbaserad vindkraft i Sverige uppskattats och analyserats. Resultaten antyder att såväl teknikutveckling som överskott av elcertifikat har haft en  etydande påverkan på marknadspriset av elcertifikat. Detta har i sin tur påverkat lönsamheten för investerare i systemet. Teknikutvecklingen har varit svår att förutse vilket resulterat i att investerare upplever stor osäkerhet kring framtida lönsamhet. Vidare visar resultaten att 70 % av det totala överskottet av elcertifikat på marknaden vid slutet av 2014 har sitt ursprung i Energimyndighetens felaktiga prognoser av kvotpliktig elanvändning. Det är även troligt att det finns ett samband mellan teknikutvecklingen och det överskott av elcertifikat på som genererats på marknaden. Innebörden av de två analyserade osäkerheterna är att investerare potentiellt fördröjer eller helt avstår från fortsatta  investeringar. Detta är problematiskt då det kan hämma utbredningen av förnyelsebar  lproduktion och verka som ett hinder för omställningen mot en mer hållbar energisektor i Sverige. Genom att introducera långtidskontrakt för handel med elcertifikat, mer frekventa kvotjusteringar samt etablera ett register över investeringsbeslut kan den osäkerhet som investerare i systemet upplever idag minskas.

Wind power is a renewable energy source that is making great strides in the global energy sector. While wind power is a renewable energy source, it is not entirely free from carbon emissions. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy, and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. The emissions come from two sources, the materials used in the wind turbine and the energy used in the manufacturing process. Because wind turbine production is global, the geographical location also affects the climate impact. The purpose of this study is therefore to evaluate the climate impact from material and energy use for the different turbine components. Furthermore, it aims to evaluate the total climate impact between on-and offshore wind power as well as evaluate the climate impact between production in Sweden, Germany and China. The climate impact is based on 13 Vestas LCA reports, together with a model developed in excel. The results show that the location of production plays a significant role in the total emissions, due to the large variation in the electricity mix between different countries. Generally, the steel components are the largest contributors to the total CO2 emissions. Consequently, offshore wind has a higher climate impact than its onshore counterpart because the offshore foundation is made of steel. The result is, however, limited due to the lack of standardisation and since specific information regarding wind power is hard to acquire. / Vindkraft är en förnyelsebar energikälla, som gör stora framsteg inom den globala energisektorn. Samtidigt som vindkraften är förnyelsebar, är den inte helt fri från koldioxidutsläpp. Detta beror på att produktionen av vindkraftverk kräver energi och kan därför släppa ut stora mängder koldioxid. Utsläppen kommer från två källor, de material som används i vindkraftverket och energin som behövs vid tillverkningen. Eftersom produktion av vindkraftverk sker på ett globalt plan, har även den geografiska platsen där tillverkningen sker en påverkan på klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att undersöka klimatpåverkan från material och energianvändningen fördelat över vindkraftverks huvudkomponenter. Utöver detta, syftar den även till att undersöka den totala klimatpåverkan mellan land- och havsbaserad vindkraft samt hur klimatpåverkan skiljer sig åt mellan produktion i Sverige, Tyskland och Kina. Studien utgår från 13 Vestas LCA rapporter och använde en excelmodell för att utvärdera utsläppen av koldioxid. Resultatet visar att den geografiska platsen där produktionen sker har stor betydelse för de totala utsläppen, eftersom det är stor variation i energimix mellan olika länder. Överlag är det de stora stålkomponenterna som har störst bidrag till klimatpåverkan. Till följd av detta har havsbaserad vindkraft större klimatpåverkan än landbaserad, eftersom fundamentet primärt består av stål. Resultatet är dock begränsat, på grund av bristen av standardisering i rapportering och eftersom det är svårt att tillhandahålla specifika data gällande vindkraft.

Energy production in southern Sweden is insufficient to meet the demand. As a result, Skåne relies on electricity imports from other parts of the country and abroad. Region Skåne sees potential in increasing energy production through renewable resources, including wind power. Many land-based wind turbines in Skåne are outdated and need upgrades in the near future. Wind turbines hold significant potential for future electricity production, necessitating further expansion to meet the growing demand for electricity. Wind power planning transcends municipal boundaries, requiring intermunicipal collaboration for effective wind power expansion. In 2010, three neighboring municipalities - Helsingborg, Höganäs, and Ängelholm - developed a thematic addition to identify suitable land for wind power expansion. This study aims to investigate the importance of municipal collaboration in wind power expansion and the challenges and opportunities municipal planning presents for renewable energy production. The methodology includes interview studies and document analysis to capture the broad aspects of collaboration and wind power development. The theoretical framework applies governance at various types and levels. The results highlight the significance of effective dialogue between municipalities for planning sustainable energy sources. Despite some debate over the thematic addition, the study underscores the need for cross-municipal cooperation to optimize planning. Municipal collaboration can address challenges in planning renewable energy production, but it requires political support and balancing diverse interests. Intermunicipal cooperation is crucial for tackling the challenges of renewable energy sources and for sharing resources and expertise among municipalities.

Det kommer ske en stor utbyggnad av elektrolys för produktion av vätgas i Sverigeoch övriga världen. För att sänka produktionskostnaden och därmed göra vätgasenbilligare analyserar denna rapport vilket behov av syrgas och värme som en landbaserad fiskodling har, samt hur mycket syrgas och värme fiskodlingen skulle behövaköpa från en elektrolysör. Analysen visar att de arter som används i studien - tilapia(Oreochromis, Oreochromis,. Alcolapia), regnbåge (Oncorhynchus mykiss) och lax(Salmo salar) - i en odling som producerar 40 ton fisk om året skulle förbruka cirka1,16 procent av syrgasen och cirka 0,35 procent av värmen från en 3 MW PEMelektrolysör. Försäljningsvärdet av syrgasen och värmen från en 3 MW elektrolysörberäknas till cirka 695 000 SEK/år för syrgasen och cirka 1 830 000 SEK/år för värmen. Den genomsnittliga kostnaden för syrgas och värme för arterna i studien i enodling på 40 ton/år beräknas till 8900 SEK/år för syrgasen och 6400 SEK/år förvärmen i en landbaserad fiskodling. / There will be a major expansion of electrolysis for production of hydrogen in Sweden and the rest of the world. To reduce production costs and thus make hydrogencheaper, this report analyzes how much oxygen and heat a fish farm consumes andtherefore would need to buy from an electrolyser. The analysis shows that the species used in the study - tilapia (Oreochromis, Oreochromis, Alcolapia), rainbow(Oncorhynchus mykiss) and salmon (Salmo salar) - in a farm that produces 40 tonsof fish per year would consume 1.16 percent of the oxygen and 0,35 percent of theheat produced from a 3 MW PEM electrolyzer. The value of the oxygen and theheat from a 3 MW electrolyser is calculated at SEK 694,939/year for the oxygenand SEK 1,829,813/year for the heat. The average cost for the species in the studyin a 40 tonne/year fish farm is calculated at SEK 8,900/year for the oxygen and SEK6,400/year for the heat in a land-based fish farm.

Hur sjöfartsnäringsföretag utvecklar sin ledarskapskapacitet är något som inte forskats mycket kring i vetenskaplig litteratur. Företag runt om i världen har investerat 370 miljarder dollar för ledarskap endast under 2021. Dessutom är inte den maritima litteraturen särskilt omfattande gällande ledarskap inom sjöfartsnäringsföretagens landbaserade sektor, något som är kontroversiellt med hänsyn till det omfattande inflytande högre ledning har inom företag. Syftet med detta arbete var att identifiera och beskriva sjöfartsnäringsföretagens perspektiv gällanderelationen mellan ledarskap och management, och vidare deras strategier för att förstärka sin ledarskapskapacitet. Arbetets frågeställningar var 1. Hur upplever sjöfartsnäringsföretag relationen mellan ledarskap och management och vidare, vad av ledarskap och management är det som gör skillnaden i dagens konkurativa marknad enligt intervjuade företags perspektiv och varför? 2. Vilka strategier har sjöfartsnäringsföretag för att utveckla sin ledarskapskapacitet, och vidare, hur implementerar intervjuade företag dessa strategier? Arbetet genomfördes via en kvalitativ fallstudie av fyra utvalda internationella sjöfartsnäringsföretags högsta ledning. Vidare användes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Denna studie identifierade betydelsen för sjöfartsnäringsföretag att särskilja mellan management och ledarskap eftersom var och en av dessa tjänar olika syften inom deras organisationer. De intervjuade sjöfartsnäringsföretagen ser dessutom ledarskapsutveckling som en utmanande process som kan hålla dem konkurrenskraftiga. Slutligen så följer sjöfartsnäringsföretag ledarskapsutvecklingsstrategier såsom 360-degree feedback, executive coaching, nätverkande och aktionsinlärning även om det inte är i lika strikt form som ledarskapsforskning föreslår. / How shipping companies develop their leadership is something not studied as much by scholarly literature. Investments in leadership are estimated to 370 billion dollars, for 2021, by companies around the world. Yet, maritime literature is not very extensive regarding the shore-based sector and leadership, something controversial considering influence higher levels have within companies. This study aimed to identify and describe shipping companies’ perspectives on the relationship between leadership and management and their strategies for developing their leadership capacity. This study’s research questions were: 1. How do shipping companies experience the relationship between leadership and management, and in further, which of the two makes the most difference in today’s competitive markets? 2. What are shipping companies’ strategies for developing their leadership capacity, and how do they implement these strategies? A qualitative method for the case study of four selected international shipping companies’ top management was used. Moreover, data was collected via semi-structured interviews. This study found that it is important for shipping companies to distinguish between leadership and management as each serves different purposes within organizations. Moreover, interviewed shipping companies view leadership development as a challenging process but one that can keep them competitive. Finally, shipping companies follow leadership development strategies of 360-degree feedback, executive coaching, networking and action learning although not as strict as leadership research suggests.

To monitor and control maritime autonomous surface ships in a land­based remote operations centre leads to several advantages compared to today when a whole crew is needed on board. For example, less humans would be required to control the same amount of ships, less personnel would be required to live or stay on the ship for a longtime and risk being injured or die in accidents or storms. To facilitate and ease a remote operators work, a risk contour could be a valuable tool and utility. A risk contour is a visual tool on the user interface used by the remote operator and illustrates an area around the ship. When a risk contour collides with another objector another risk contour, a warning notifies the operator of a dangerous situation. In case the operator has multiple monitors, the warning informs the operator to focus on the concerned monitor and Maritime Autonomous Surface Ship (MASS). In this project, risk contours have been researched through a background study, literature study and a case study. In the case study the risk contours were tested in a simulation environment by experienced test persons in the field. The test data was analysed and the opinion of the testers were gathered through simulations and reviewed with questions. The data from the testing showed that the risk contour affected the tester by increasing their risk awareness by increasing distances to other objects or ships and made them act earlier in riskful situations. The feedback from the simulation and the interviews regarding the proposed risk contour was overwhelmingly positive. Understanding the risk contour and the changed risk contour in the different scenarios were highly rated on scales from the participants. The conclusions from the thesis were that wind and currents are the two most relevant factors when studying environmental factors affecting the position of a MASS. The conclusion about which mechanical system was the most relevant, and will affect the risk contour the most when the system has reduced function, was concluded to be the rudder. The study shows that the risk contour for the MASS should be directed towards the relative course over ground when affected by wind and currents. The study also shows that the risk contour should remain the same but be extended when the vesselis affected by reduced manoeuvring ability. Lastly, conclusions about the results from the case study, were that the risk contour both is useful and helpful for the participants. / Att övervaka marina autonoma ytfartyg i en landbaserad fjärroperationcentral och kontrollera dem medför många fördelar i stället för att som idag behöva en hel besättning ombord. Att ha en operatör som övervakar flera fartyg medför många fördelar. Till exempel skulle, färre antal personer krävas för att styra samma antal fartyg samt färre personal vara tvungna att bo på fartyget i långa perioder och riskera att skadas eller avlida i olyckor eller oväder. För att underlätta och stödja övervakning av autonoma ytfartyg kan en risk­-kontur vara ett verktyg och hjälpmedel. En risk-­kontur är ett visuellt verktyg för fjärroperatören och illustrerar ett område runt omkring skeppet. När en risk­kontur kolliderar med ett annat föremål eller en annan risk­kontur, varnas operatören. Om operatören har flera monitorer, ger varningen en indikation om vilken monitor som operatören bör fokusera på. I detta projekt har risk­-konturer undersökts genom en bakgrunds-­, en litteratur-och en fallstudie. Fallstudien bestod av intervjuer med ett antal experter som därutöver fick agera testpersoner i en simuleringsmiljö med risk-konturer. Datan ifråntestningen visade att risk­konturen påverkade testoperatören genom att öka deras riskmedvetenhet och öka avstånd till andra skepp samt agera tidigare i riskfyllda situationer. Feedbacken från simuleringen och den föreslagna formen på risk-­konturen var överväldigande positiv. Risk­-konturen var lätt att förstå och den förändrade risk-konturen i olika scenarier fick högt betyg från deltagarna. Slutsatserna blev att vind och strömmar är de två mest relevanta faktorer när man studerar miljöfaktorer som påverkar positionen för ett marint autonomt ytfartyg direkt. Slutsatsen om vilket mekaniskt system som är det mest relevanta och därför kommer att påverka risk­konturen mest när systemet har reducerad förmåga visade sig vara roder­systemet. Studien visar att risk­-konturen för fartyget bör vara i riktning med den relativa kursen över grund när fartyget påverkas av vind och strömmar. Dessutom visar studien att risk­-konturen ska förbli samma form men förlängas när fartyget påverkas av reducerad manövreringsförmåga. Slutligen var slutsatserna om resultaten från fallstudien att risk­konturen både är användbar och till hjälp för deltagarna.

År 2020 drabbades världen av Covid-19. Spridningen av viruset resulterade i att många länder upprättade en lockdown. Detta påverkade sjöfartsbranschen negativt och ställde till med problem när folk blev sjuka. Detta är på grund av den unika miljön som finns ombord på fartyg. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hur olika fartyg och rederier agerade under covid-19-pandemin med fokus på effektivitet, framgång och problem när det kommer till smittskydd. Studiens frågeställningar berörde hur rederiers existerande smittskyddsplaner såg ut och huruvida de kan förbättras, vilka lärdomar som kan dras om smittspridning ombord på fartyg och huruvida en förbättrad smittskyddsplan kan konstrueras utifrån de som redan existerar. En kvalitativ metod i form av granskning och inläsning av studier i området smittspridning i allmänhet samt studier om utbrott av covid-19 ombord på fartyg. Smittskyddsplaner samlades in genom ett mailutskick till svenska rederier. Resultatet visar att rederierna efterlevde många av WHO:s riktlinjer där de även implementerade egna tillägg till den ombordhavna smittskyddsplanen. Vi kom även fram till att landbaserad assistans är en viktig komponent för att kunna bekämpa smittspridning ombord. / In 2020, the world was struck by Covid-19. The spread of the virus resulted with many countries establishing  lockdowns. This negatively affected the shipping industry and caused problems when people got sick. This is because of the unique environment that exists on board ships. The purpose of the study was to analyze and evaluate how different ships and shipping companies acted during the COVID-19 pandemic with a focus on efficiency, success and problems when it came to controlling the spread of infections. The study's questions concerned how shipping companies' infection control plans were complied with and whether they can be improved, what lessons can be learned about the spread of infections on board ships and whether an improved infection control plan can be constructed from those that already exist. A qualitative method of reviewing and reading studies in the field of infection control in general and studies on COVID-19 outbreaks on board ships. Infection control plans were collected through a mailing to Swedish shipping companies. The results showed that the shipping companies complied with many of the WHO's guidelines where they also implemented their own additions to the on-board infection control plan. We also came to the conclusion that land-based assistance is an important component for combating the spread of infections on board.