Background: Many authors consider knowledge to be a significant source for competitive advantage. Replicating companies found their competitiveness on an ability to leverage its knowledge base by replicating its business model in new contexts, a process often referred to as the McDonalds approach. Several authors emphasize that an efficient method for knowledge transfer may increase the risk for imitation. Purpose: The purpose of this study is to examine in an explorative manner how strategies for replicating complex knowledge systems are employed and developed. Furthermore, our ambition is to explore the notion of replication strategy. Research method: The study was initiated by a literature study, creating a theoretical conception of replication. This was followed by an empirical study based on interviews with seven companies in diverse industries, following the explorative nature of the study. The companies studied are Indiska, Sandys, 7- Eleven, Arkitektkopia, First Hotels, Ernst&Young and KPMG. Result: The study has generated a model for analyzing replication of complex knowledge systems. Replication is conceived as the integration of generic capabilities, which are managed by what the authors refer to as integration tools, tools that are based on organizational knowledge. This viewpoint contributes to perception of replicating companies as one knowledge system. The study indicates that methods for knowledge transfer has limited effect on the risk for imitation, instead factors such as the complexity of the business and its ability to continuously develop are of greater importance. Replication strategies can be viewed from a lifecycle perspective, where the balance between exploration and exploitation varies over time. It has been suggested that replication can be viewed upon as an expansion strategy aiming to create a critical mass.

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning. Resultat: De svenska aktörerna bemöter osäkerhet och turbulens på marknaden mer passivt än de brittiska aktörerna, vilket gör det svårt att etablera samarbeten. I de svenska aktörernas relation fokuseras pris och volym, vilket gör det svårt att skapa en fördjupad relation. Vidare är egna märkesvaror en källa till misstro i relationen. Studien har också visat att när aktörernas interna samarbete är bristfälligt blir det svårt att samarbeta externt. De svenska aktörerna har också ett mer kortsiktigt perspektiv där operativa frågor tränger undan långsiktiga och strategiska frågor, såsom vertikala samarbeten. De svenska aktörernas detaljerade kontrakt påverkar förtroendet negativt och försvårar samarbetsförsök. Maktförskjutning och marknadskoncentration har skapat dåliga relationer, men även en möjlighet för handelsaktörerna att styra leverantörerna utan att samarbeta. Brittiska leverantörer agerar mer aktivt för att balansera beroendet i relationen. De svenska aktörerna betraktar inte samarbete som en konkurrensstrategi vilket är ytterligare en skillnad.

With a hermeneutical method using narratology this thesis is interpreting the auteure Lars von Trier´s discussed movie Antichrist. On one hand within the limits of the hermeneutic Paul Riceours analysis of structure is used to reconstruct the narrative of the film out of the different part of discourses that I have construed in my first reading to find out a deeper comprehension of the relation between the characters and their relations to the different discourses. On the other hand the discourses which extracts out of His and Hers actions and statements are related to the clues that I´ve found out from interviews with von Trier regarding Antichrist where he, among other things, touches upon philosophical work of Friedrich Nietzsche and his own disregard about protestantism and religion. All in all this first phase of interpretation is termed the different horizons which I finally interprete and coalesce with my subjects comprehension on a metadiegetic and meta-metadiegetic level. By this a ”fusion of horizons” in the sense of Hans-Georg Gadamer can take place, which directly leads into the big scene of Relevations. But ”Chaos reigns” in von Triers Antichrist as well as Nietzsches philosophy.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna. Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna. Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet. Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet. Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra. De lyckades också med sin hårda kamp. De krävde absolut nykterhet när de bildade var för sig sin andra nykterhetsförening. Nykterhetsföreningar kom så att bildas på olika håll i landet och detta kom att betyda mycket för folkets moraliska och etiska fostran.

Das Verständnis vom Wohnen in seiner baulichen, lebensweltlichen und existentialen Bedeutung als Grundlage für das Entwerfen von Wohnarchitektur am Beispiel des Werkes von Josef Frank. - (Die Dissertation ist veröffentlicht im Shaker Verlag GmbH, Postfach 101818, 52018 Aachen, Deutschland, http://www.shaker.de, ISBN: 978-3-8322-7938-7)

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992). Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna. Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ”omvända kylskåpet”.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp.

A experiência corporal, a capacidade sensitiva e perceptiva do corpo, sua ação e movimentos são revalorizados no processo de recepção e uso do objeto de arquitetura a partir da pós-modernidade. Partindo dessa constatação, procuramos investigar como essa renovada concepção de corpo pode ser transferida para a prática do projeto e para o desenvolvimento de uma linguagem formal e espacial pensada para a experiência do corpo. Para essa tarefa, toma-se como fio condutor a obra e os escritos do arquiteto holandês Lars Spuybroek, fundador e diretor do extinto escritório NOX (1993-2010). Seu trabalho e seus processos experimentais de projeto são pródigos nessa proposição de tornar o pensamento do corpo em um pensamento operativo aplicado à prática projetual. Via incansável experimentação e investigação tanto empírica quanto teórica, Spuybroek procura encontrar meios para a produção de um ambiente plástico e dinâmico, no qual a percepção e a completa experiência do espaço são dependentes de um corpo ativo e interativo. Do processo de projeto à experiência da arquitetura, seu trabalho resulta em uma arquitetura formada pelo conjunto edifício e corpo, que só definem nessa relação de unidade. / The bodily experience, sensory and perceptual capabilities of the body, its actions and movements are revalued in the process of reception and use of an architectural object from post-modernity on. Based on this observation, we aimed to investigate how this renewed conception of body may be shifted to the designing practice and the development of a both formal and spatial language that is thought accordingly to the body experience. For this task, we take as a guiding thread the work and writings of the Dutch architect Lars Spuybroek: founder and director of the former office NOX (1993-2010). His work and experimental design processes are lavish in that proposition of making the thought of the body into an operating thought applied to design practice. Via relentless experimentation and research both empirical and theoretical, Spuybroek seeks to find ways to bringing forth a plastic and dynamic environment in which perception and complete experience of space are dependent on an active and interactive body. From design process to the architectonic experience, his work is an architecture defined by the couple building and body, which are defined only in this relationship and unity.

Nymphomaniac represents yet another complex art-movie by director Lars von Trier. The reception amongst film critics is seemingly incoherent about whether the film reproduces misogynist values or if the film could be perceived as feminist.  This thesis aims to explore how Laura Mulvey’s theory of the male gaze still applies and provides tools for examination together with the intersectional approach, to decode and identify patriarchal conventions. As whiteness is inextricably linked to patriarchal structure it is discussed throughout this thesis and in a separate chapter. Hence this thesis suggests an intersectional feminist critical analysis to be the most adequate method to examine this movie and to fully comprehend how different elements of power coexist to suppress women and racialized people within the context of Nymphomaniac.  This thesis concludes that von Trier does not only embrace the male gaze, he also occasionally rejects it.

In this essay I will study three different paintings by the Swedish artists Lars Lerin and Gösta Adrian Nilsson (also known as GAN). All of these pieces incorporate sailors as part of their motives. The aim of the study is to analyse how these pieces differ in how they convey homoerotic themes. Both of these artists refer to their sexuality through their artistry, the sailor being a common motive between the two. I will also examine how the sailor relate to different ideas of masculinity. To do this I will use methods from both the iconologic and semiotic schools of art analysis, before comparing the different pieces, presenting my interpretations of them. The result of this study shows that these artists use varying methods to present their sexual identity. The motives of GAN are more subtle than those of Lars Lerin, relying on symbolic interpration rather than men posing suggestivily. This is not suprising, as homosexuality was still illegal during GANs life. The artists also portray masculinity in different ways.