Med utgångspunkt från dagbokens specifika form av självframställning undersöker uppsatsen åldrande och maskulinitet i Lars Noréns och Ulf Lundells dagboksserier (2000–2022). Frågor som ställs är hur jaget i dagböckerna konstrueras och hur intersektionen åldrande och maskulinitet framställs. Analysen använder Philippe Lejeunes studier av dagboksgenren. Lejeune beskriver den självbiografiska dagboken som en form av       "antifiktion” på grund av dess intima koppling till i stunden pågående liv. Andra teoretiska utgångspunkter är Michel Foucaults essä ”Vad är en författare” och Roland Barthes ”The Death of the Author”, vilka problematiserar relationen mellan den fysiska författaren och texten. Uppsatsen hävdar att en autofiktiv text är en iscensättning av jaget. Som utgångspunkt används antagandet att genus såväl som ålder är socialt konstruerade identiteter. Några kortare akademiska studier om jaget i Noréns En dramatikers dagbok är publicerade, men hittills ingen om Lundells Vardagar Uppsatsen visar på en outforskad sida av de subjekt som framträder i dagböckerna, de jag som belyser den åldrande mannens självförståelse och hemvist i samtiden.

No description available.

En förutsägbar centralbank är en viktig del i teorin för ett väl fungerande inflationsmål med stabil prisstegringstakt på önskvärd nivå. Förutsägbarheten ämnar att styra marknadsagenternas förväntningar i linje med målet sådant att löner och priser sätts efter detta. Eftersom en högre förutsägbarhet delvis är synonymt med hur en centralbank inkorporerar systematik vad gäller förhållningssätt till förändringar i marknadsfaktorer torde därför också den förda räntepolitiken vara möjlig att till viss grad beskriva med en reaktionsfunktion. I den här studien testas de tre riksbankscheferna, Urban Bäckström, Lars Heikensten och Stefan Ingves förda räntepolitik mot ett antal variabler relevanta mot den teoretiska bakgrunden. Resultaten visar hur räntepolitiken förefaller ha blivit mer systematisk efter Urban Bäckströms tid som riksbankschef och hur systematiken verkar förändrats under Stefan Ingves tid. Riksbanken frångick marknadsförväntningar under finanskrisens ned- och uppgång och grundade beslut efter deras egen data i större utsträckning. Från 2014 förefaller Riksbanken tvärtom föra en politik i linje med marknadens förväntningar. Sammanfattningsvis kan Riksbanken idag beskrivas som mer ödmjuk om sin egen förmåga och hur denna för en politik därefter. Studien ger en inblick i vad som föranlett en förändrad reaktionsfunktion, och således också Riksbankens resonemang till en viss grad.

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:29Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ricardo Tiezzi.pdf: 3493296 bytes, checksum: e96f9d3bcff7cd16cbafd3d1134a5682 (MD5) Previous issue date: 2013-10-31 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This work is an analysis of the film Antichrist, by Lars von Trier, from the archetypal criticism proposed by Northrop Frye. The hypothesis is that the film uses narrative patterns whose matrix is biblical to organize his narrative. The first chapter deals with the film and the work of the director. In the second chap-ter, the first step is to define what archetype means in literature, with authors who have worked with the concept. Then our main theory is presented in the work of the Canadian critic Northrop Frye. The third chapter, finally, is an analysis of the film from three different approaches: gender, in which we discuss the tragedy in Anti-christ; mode, in which the narrative of the film is perceived in the tension between the realistic and mythic narratives; and images, in which patterns of imagery stand out from the film in relation to vertical poetic, to the woman and the erotic relation-ship and to the nature and the garden / Este trabalho é uma análise do filme Anticristo, de Lars von Trier, a partir da crítica arquetípica proposta por Northrop Frye. A hipótese é a de que o filme recorre a pa-drões narrativos cuja matriz é bíblica para organizar sua narrativa. O primeiro capítulo aborda o filme e a obra do diretor. No segundo capítulo, a primei-ra etapa consiste em definir o que arquétipo significa em literatura, apresentando os autores que trabalharam com o conceito. Em seguida, é apresentada nossa teoria principal na obra do crítico canadense Northrop Frye. O terceiro capítulo, por fim, é uma leitura do filme a partir de três eixos: gênero, no qual se discute a tragédia no Anticristo; modo, no qual a narrativa do filme é percebida em sua tensão entre as nar-rativas realista e mítica; e imagens, no qual se destacam padrões imagéticos do filme em relação à poética vertical, à mulher e a relação erótica e à natureza e o jardim

<p>Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer är betydligt fler än för tio år sedan, men de är alltjämt något av en minoritet i storföretagen. Förändringsarbetet går långsamt trots gedigna insatser från både näringslivet och akademin, och det är fortfarande ett fåtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förändring, vilket medfört att föreställningar, attityder och värderingar inte förändrats i samma takt vare sig hos kvinnorna själva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som råder såväl i samhället som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nå högre positioner inom näringslivet. Det spekuleras huruvida det är männen som hindrar kvinnorna i karriären då de utgör en majoritet i organisationerna och därefter eftersträvar en fortsatt homogen miljö att agera i. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera de föreställningar om karriärhinder som idag finns, enligt kvinnor som besitter chefspositioner. </p><p>Genomförande: För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med mellan- och toppchefer. Totalt har fjorton kvinnor intervjuats. </p><p>Resultat: Resultatet av vår studie indikerar att det är på organisationsnivå de huvudsakliga föreställningarna om hinder existerar. Dagens konstruktion av företag medverkar till att kvinnliga chefer måste marknadsföra sig själva mer för att förändra den sociala konstruktionen av mest lämpade kandidater till att även gälla kvinnor. Vi kan se en tendens till att själva debatten kring föreställningar om hinder omedvetet påverkat respondenterna och frågan är om föreställningar om hinder i själva verket utgör ett hinder för kvinnor. Vi finner även antydningar på att kvinnor fortfarande omedvetet anpassar sig till den rådande kulturen för att bevisa sin kompetens samtidigt som kvinnor anammar det manliga beteendet både medvetet och omedvetet. Vi ser en trend där kvinnor i allt högre utsträckning intar chefsroller, vilka vi i vår analys omnämner som den Nytida karriärlivsformen. I den Nytida karriärlivsformen blir förhållandena mer och mer jämställda både i hushållet och i arbetslivet. Vi ser en tendens till att de traditionella föreställningarna vad gäller en kvinnas invanda mönster om att konstant anta huvudansvaret för hem och barn till viss del minskar, då de använder sig av hjälptjänster i hemmet. Föreställningarna om att mannen utgör ett hinder för kvinnan tenderar främst att relatera till organisationsnivå. Detta då mannen har byggt upp en manlig kultur och ett sätt att arbeta som passar en man. I många fall eftersträvar de att bevara denna homogena miljö att arbeta i. Vi anser att respondenterna i vissa fall anser att de har gjort medvetna val, men att de i själva verket följt det traditionella mönstret.</p> / <p>Background: The number of females in head positions are a lot greater today than ten years ago, but women are still a minority in the large companies. The change is slow despite contributions from the industrial life and the academy. During a very short period of time women have gone through a rapid change where the imaginations, attitudes and values haven’t changed at the same speed, nor with the women themselves or in the environment in which they act. There are discussions about whether the judgements and the conservatism in society and in organizations build barriers for women to reach higher positions. There are speculations that suggest men to stop the women because of their majority in organizations, which creates a homogeneous environment that they do not wish to change. </p><p>Purpose: Our purpose with this essay is to study the imaginations about barriers of the career that exist today according to women in head positions. </p><p>Realization: In order to fulfill the purpose with this essay we have performed a qualitative study where data has been collected through interviews with women in middle and top positions. In total fourteen women were interviewed. </p><p>Result: The result gained from our study indicates that the main barriers are to be found at an organizational level. The construction of today’s companies contributes to the females in leading positions to market themselves more to change the social construction and let the most suitable candidates involve women. We can see a tendency towards that the debate in it’s self affected women, and the question is if the imaginations of barriers in themselves are a barrier for women. We also see tendencies where women still are unaware of that they adjust themselves to the culture of today, to prove their competence. At the same time women are aware and unaware about themselves copying the behavior of men. We can see a trend where women at a greater extension have head positions. In our analysis we name these women the"New group". In this group the relationships between husband and wife are more equal both at home and at work. The tendency we can see is that imagination about the woman having the head responsibility for home and children to a certain degree decreases because of services in the home. The imaginations about the man being a barrier mainly tend to connect to the organizational level where men built a male culture and a way of working that connects to a man. In many cases men seek to keep this homogeneous environment to work in. We believe that ourrespondents in some cases believe they were aware of their choices but what they really did was to follow the traditional construction.</p>

<p>Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv. De kristna höll ihop under hela Læstadius liv och även en tid efter hans död, då den nye ledaren blev Læstadius följeslagare, Johan Raattamaa. Under hans tid samlades læstadianerna kring honom. Efter hans död blev det svårare att hålla väckelsen samlad kring en central punkt utan att ha någon speciell ledare att lyssna på. Slutligen splittrades de troende efter många oenigheter och smutskastning och delades i två grupper med egna ledare och predikanter. Trots försök till försoning blev det inte någon återförening mellan de två och sidorna kom att kallas sig öst- och västsidorna - gammellæstadianerna respektive de förstföddas församling. Gammellæstadierna fick efter ett tag meningsskiljaktigheter gällande bland annat Bibeln och bönen och även denna grupp delade på sig och bildade Tornedalsriktningen och Finland Fridsföreningars Centralförbund (SRK). Förutom dessa två riktningar finns några mindre grupper som kommit antingen från SRK eller från den västlæstadianska gruppen. Læstadianismen finns idag på många platser i världen, i en mindre sträng, östlig gren, och en lika sträng, västlig gren, som under Læstadius och Raattamaas tid. Gudstjänsten och arbetet med denna skiljer sig på vissa punkter hos dessa riktningar, men det finns såklart även många likheter hos dem. Livsstilen och mentaliteten är ganska lika vad gäller familjelivet, äktenskap, nöjen, alkohol mm. Den röda tråden som följer alla læstadianers liv, oavsett kön eller grupp, är att inget får ta din odelade uppmärksamhet från Gud varför man väljer att undvika saker som kan vara distraherade såsom TV, musik och materiella ting.</p>

<p>Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.</p>

<p>Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.</p><p>I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.</p>

Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer är betydligt fler än för tio år sedan, men de är alltjämt något av en minoritet i storföretagen. Förändringsarbetet går långsamt trots gedigna insatser från både näringslivet och akademin, och det är fortfarande ett fåtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förändring, vilket medfört att föreställningar, attityder och värderingar inte förändrats i samma takt vare sig hos kvinnorna själva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som råder såväl i samhället som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nå högre positioner inom näringslivet. Det spekuleras huruvida det är männen som hindrar kvinnorna i karriären då de utgör en majoritet i organisationerna och därefter eftersträvar en fortsatt homogen miljö att agera i. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera de föreställningar om karriärhinder som idag finns, enligt kvinnor som besitter chefspositioner. Genomförande: För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med mellan- och toppchefer. Totalt har fjorton kvinnor intervjuats. Resultat: Resultatet av vår studie indikerar att det är på organisationsnivå de huvudsakliga föreställningarna om hinder existerar. Dagens konstruktion av företag medverkar till att kvinnliga chefer måste marknadsföra sig själva mer för att förändra den sociala konstruktionen av mest lämpade kandidater till att även gälla kvinnor. Vi kan se en tendens till att själva debatten kring föreställningar om hinder omedvetet påverkat respondenterna och frågan är om föreställningar om hinder i själva verket utgör ett hinder för kvinnor. Vi finner även antydningar på att kvinnor fortfarande omedvetet anpassar sig till den rådande kulturen för att bevisa sin kompetens samtidigt som kvinnor anammar det manliga beteendet både medvetet och omedvetet. Vi ser en trend där kvinnor i allt högre utsträckning intar chefsroller, vilka vi i vår analys omnämner som den Nytida karriärlivsformen. I den Nytida karriärlivsformen blir förhållandena mer och mer jämställda både i hushållet och i arbetslivet. Vi ser en tendens till att de traditionella föreställningarna vad gäller en kvinnas invanda mönster om att konstant anta huvudansvaret för hem och barn till viss del minskar, då de använder sig av hjälptjänster i hemmet. Föreställningarna om att mannen utgör ett hinder för kvinnan tenderar främst att relatera till organisationsnivå. Detta då mannen har byggt upp en manlig kultur och ett sätt att arbeta som passar en man. I många fall eftersträvar de att bevara denna homogena miljö att arbeta i. Vi anser att respondenterna i vissa fall anser att de har gjort medvetna val, men att de i själva verket följt det traditionella mönstret. / Background: The number of females in head positions are a lot greater today than ten years ago, but women are still a minority in the large companies. The change is slow despite contributions from the industrial life and the academy. During a very short period of time women have gone through a rapid change where the imaginations, attitudes and values haven’t changed at the same speed, nor with the women themselves or in the environment in which they act. There are discussions about whether the judgements and the conservatism in society and in organizations build barriers for women to reach higher positions. There are speculations that suggest men to stop the women because of their majority in organizations, which creates a homogeneous environment that they do not wish to change. Purpose: Our purpose with this essay is to study the imaginations about barriers of the career that exist today according to women in head positions. Realization: In order to fulfill the purpose with this essay we have performed a qualitative study where data has been collected through interviews with women in middle and top positions. In total fourteen women were interviewed. Result: The result gained from our study indicates that the main barriers are to be found at an organizational level. The construction of today’s companies contributes to the females in leading positions to market themselves more to change the social construction and let the most suitable candidates involve women. We can see a tendency towards that the debate in it’s self affected women, and the question is if the imaginations of barriers in themselves are a barrier for women. We also see tendencies where women still are unaware of that they adjust themselves to the culture of today, to prove their competence. At the same time women are aware and unaware about themselves copying the behavior of men. We can see a trend where women at a greater extension have head positions. In our analysis we name these women the"New group". In this group the relationships between husband and wife are more equal both at home and at work. The tendency we can see is that imagination about the woman having the head responsibility for home and children to a certain degree decreases because of services in the home. The imaginations about the man being a barrier mainly tend to connect to the organizational level where men built a male culture and a way of working that connects to a man. In many cases men seek to keep this homogeneous environment to work in. We believe that ourrespondents in some cases believe they were aware of their choices but what they really did was to follow the traditional construction.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.