Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå vilka ledarskapsstilar som kvinnor använder sig utav i kvinno- och mansdominerande idrotter. Teori: I teorin beskrivs det situationsanpassade ledarskapet, den auktoritära-, demokratiska-,transaktionella-, transformativa-, autentiska-, karismatiska-, och byråkratiska ledarskapsstilen. Metod: i min studie har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetodik och ansats. En abduktiv ansats har använts genom att utgå från teorier och tidigare forskning. Intervjumaterialet har kodats genom en tematisk analys. Sju personer har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutligen har empirin kopplats till teori och ledarskapsstilar. Slutsats: Min slutsats är att nästintill alla respondenter använder sig utav det situationsanpassade ledarskapet på ett eller annat sätt, beroende på grupp och situation. Utöver det fanns det tendenser från det demokratiska, auktoritära, transformativa, autentiska, karismatiska och byråkratiska ledarskapet. Den transaktionella ledarskapsstilen återfanns inte hos någon av respondenterna. Många av kvinnorna upplevde inga större skillnader jämte deras manliga kollegor i ledarskapet även om de flesta tog upp några punkter. De tar upp både nackdelar och fördelar. Barnen anförtror sig mer till kvinnliga ledare och flickor lyssnar bättre i viss utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till kunskap och förståelse om hur en kvinnlig ledare utövar sitt ledarskap. Min studie bidrar även med viktig kunskap om ledarskap inom ungdomsidrotten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan fokusera på likheter och skillnader mellan män och kvinnors ledarstilar inom idrotten, men även ledarskapsstilar inom näringslivet. / Purpose: The purpose of the thesis is to examine and understand the leadership styles by women in sports, both in female- and male dominated sports. Theory: The theoretical framework includes the situational leadership theory, as well as the authoritarian, democratic, transactional, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles. Method: A qualitative research methodology and approach were employed in this study, using an abductive approach based on existing theories and previous research. Semi-structured interviews were conducted with seven participants, and the interview data was analyzed thematically. The empirical findings were then connected to the theoretical framework of leadership styles. Conclusion: The findings suggest that nearly all respondents employ some form of situational leadership, adapting their leadership style based on the group and the situation. Additionally, tendencies towards democratic, authoritarian, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles were identified, while the transactional leadership style was not found among any of the respondents. Many of the participants reported few significant differences in their leadership compared to their male colleagues, although some points were raised regarding both advantages and disadvantages. Children were found to confide more in female leaders, and girls were observed to listen better to a certain extent. Contribution of the thesis: This thesis contributes to knowledge and insights into how female leaders exercise their leadership in sports. It also provides important information about female leadership in youth sports as experienced by female youth leaders. Suggestions for future research: Suggestions for further research include comparing the similarities and differences in leadership styles between men and women in sports, as well as exploring leadership styles in the sports industry and the business sector.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam & Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam & Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership

School-aged children's nutritional needs have changed from a 1946 underweight and undernourished population to rapidly increasing numbers of overweight and obese children with associated health complications. The purpose of this quantitative study was to explore leadership practices of state and system school nutrition professionals. By obtaining information regarding the past and present practices of school nutrition professionals, this researcher strove to provide insight into best practices for future leaders. Electronic mail messages linked to Kouzes and Posner's (1995) self-reporting leadership practices survey were sent to 194 Tennessee school nutrition professionals (53 state directors and 141 system supervisors). The survey had a response rate of 40.7%. Descriptive statistics and content analysis were used to analyze responses from the survey's participants. Findings of the study provided a reflection of current school nutrition professionals' leadership practices and a demographic profile of school nutrition professionals. School nutrition professionals tend to have exemplary leadership skills as measured by the LPI compared to Kouzes-Posner mean scores. Of the nutrition professionals, 68% reported plans to retire in 10 or fewer years. Current school nutrition professionals primarily come from the ranks of existing school instructional personnel. A majority of the school supervisors held associate or bachelor degrees. State directors tended to have degrees at masters or doctorate level. A small number had postsecondary professional training in nutrition and disease. Over half had some type of training in nutrition. The findings of the study resulted in several suggestions for the school nutrition professional of the future including creation of specialized degree programs and internships at the post secondary level to train future candidates for the job as school nutrition professionals. Today's school nutrition professionals' postsecondary curriculum content could be lacking essential nutrition content area and might not be reflective of the current school population's nutritional risks, needs, and best practices of preventions and/or treatments.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om ledarskapets påverkan på personalomsättning i fastighetsmäklarföretag samt att besvara forskningsfrågan -Vilka ledarskapsstilar ledare med låg personalomsättning inom fastighetsmäklarbranschen tillämpar. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och tillämpar semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Urvalsgruppen består av tio ledare med låg personalomsättning i den svenska fastighetsmäklarbranschen. Studiens empiri organiseras och analyseras tematiskt utifrån en teoretisk referensram, Full range leadership model, som innehåller tre olika ledarskapsstilar Laissez-faire ledarskap, transaktionellt ledarskap samt transformativt ledarskap.   Resultat och slutsats: Studiens respondenter har genom sina intervjusvar förmedlat en nyanserad bild av ledarskapets roll i fastighetsmäklarbranschen samt ledarskapets påverkan på personalomsättning. Studien har kommit fram till att ledare med låg personalomsättning i fastighetsmäklarbranschen arbetar aktivt med att skapa motivation hos sina medarbetare. För att lyckas med detta tillämpar ledarna samtliga tre ledarskapsstilar i Full range leadership model på ett individanpassat sätt. Ledaren manövrerar mellan ledarskapsstilarna beroende på vem medarbetaren är samt om denne är nyanställd, under-, normal-, eller överpresterande.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar primärt med teoretisk och praktisk kunskap om hur ledare i fastighetsmäklarbranschen med låg personalomsättning arbetar. Sekundärt bidrar studien med kunskap om samt utvecklingsförslag till full range leadership model.  Förslag till fortsatt forskning: Undersöka trender av personlighetsdrag hos framgångsrika ledare i fastighetsmäklarbranschen. Undersöka medarbetarnas och fastighetsmäklarföretagens huvudkontors perspektiv på ledarskap och personalomsättning i fastighetsmäklarbranschen. Undersöka hur rekrytering och selektering av ledare går till i fastighetsmäklarbranschen.   Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, Full range leadership model, personalomsättning, fastighetsmäklarbranschen. / Aim: This thesis aims to contribute with knowledge about leadership impact on staff turnover in realtor companies. The research question is what type of leadership styles do leaders, who are successful in working with staff turnover, apply within Swedish realtor companies.  Method: This thesis applies a qualitative method with an abductive approach and semi structured interviews as its primary methodology for collecting data. The selection group of the thesis consists of ten leaders from realtor companies who are successful in their staff turnover. The empirical data was thematically organized and analyzed based on the theoretical framework, full range leadership model, which contains the three leadership styles Laissez-faire leadership, transactional leadership and transformational leadership.  Results and conclusions: The selection group has provided a nuanced image of leadership in Swedish realtor companies and leadership impact on staff turnover. This thesis shows that leaders with low staff turnover in the Swedish realatorbussines are working actively with creating motivation for their staff. The way they achieve this is by applying all three of the leadership styles in the full range leadership model in a for the staff individually tailored way. The leaders are maneuvering in between the leadership styles based on who they are leading and if they are recently hired, under-, normal- or overachievers.     Contribution of the thesis: This thesis primarily contributes with theoretical and practical knowledge about how leaders, with low staff turnover, apply leadership in Swedish realtor companies. Secondarily the thesis contributes with knowledge about and suggestions for development of the full range leadership model.  Suggestions for future research: Examine personality traits of successful leaders within realtor companies. Examine staff and or main office perspectives on leadership in realtor companies. Examine how leaders are recruited and selected within realtor companies.    Key words: Leadership, leadership styles, full range leadership model, staff turnover, realtor companies.

This study has had the purpose to explore, identify and develop a greater understanding of how females construct their identity as leaders. The focus of this study has been on eight female leaders with sufficient profession, knowledge and experience within male-dominated small and medium enterprises in Sweden and the Netherlands, where a comparison has been made between them. A qualitative study has been conducted where the focus has been on the abductive research approach. Together with this, semi-structured interviews have been used in order to arrive at the final research result. With careful consideration of research methods, ethical aspects, research quality and other essential aspects within the research, the study may thus be classified as credible with a high degree of validity. Nevertheless, the result of the study may not be generalized for the entire population, but since the selected participants are considered to possess sufficient knowledge and profession, their perceptions are considered essential and trustworthy in the research of female leadership and identity. After the collection of theoretical and empirical material regarding the notions of female leadership and identity, the results showed that aspects such as characteristics, adaptation, culture and obstacles within male-dominated industries had an (conscious and/or unconscious) influence on how the females construct their identity as leaders. The empirical results showed that a lot of aspects differ individually, and not nationality. In addition, we hope that this research will contribute to further interest in examining female leadership and identity. We believe that if a leader is aware of aspects that might influence the leadership and consequently, the identity, it might create a better leadership in general which may have an essential impact on the individual herself, the organization and the society overall.

Background High staff turnover is something that bothers most organizations as each new recruitment generates an increased cost for the organization. Staff turnover is affected by several different factors, which in turn affect the organization in the short and long term. One of these factors is leadership, which the report authors want to examine more closely to find out how leadership in various forms can work to get employees to stay in the organization and thereby reduce staff turnover. Purpose The purpose of the study is to investigate factors that affect staff turnover and contribute with knowledge and understanding of the reasons for employees to remain in the organization. Theory Previous theories that have been used in the study are Lewin's three different leadership styles; authoritarian, democratic and delegating leadership style. Method Through a case study with a combined qualitative and quantitative method, eleven interviews have been conducted, including one semi-structured interview that was conducted with the site manager and ten structured interviews that were conducted with employees in the organization. Data has been collected through transcription and analyzed and linked to theories. Analysis The analysis shows that staff turnover in the study's chosen organization has decreased significantly in the past three years, but the statistics from the HR department show that staff turnover has started to increase again. This is due to an increase in volume, salary differences and the leader's inability to change styles. Conclusion Based on theories and collected data from respondents, the study has shown that leadership has a large impact on staff turnover in different ways. This is with work environment issues and community. One factor that warns of increased staff turnover came to light in the present study, which is caused by an unfair salary setting of employees. / Bakgrund Hög personalomsättning är något som besvärar de flesta organisationer då varje ny rekrytering genererar en ökad kostnad för organisationen. Personalomsättning påverkas av flera olika faktorer vilket i sin tur påverkar organisationen kort och långsiktigt. En av dessa faktorer är ledarskapet vilket rapportförfattarna vill undersöka närmre för att komma fram till hur ledarskapet i olika former kan arbeta för att få medarbetare att stanna i organisationen och därav minska personalomsättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar personalomsättningen samt bidra med kunskap och förståelse av det som är avgörande för att medarbetarna stannar kvar i organisationen. Teori Tidigare teorier som har använts i studien är Lewins tre olika ledarstilar; auktoritär, demokratisk och delegerande ledarstil. Metod Genom en fallstudie med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har elva intervjuer genomförts varav en semistrukturerad intervju som genomfördes med platschefen samt tio strukturerade intervjuer som genomfördes med medarbetare i organisationen. Data har samlats in genom transkribering samt analyserats och kopplats till teorier. Analys Analysen visar att personalomsättningen i studiens valda organisation har minskat betydligt senaste tre åren men statistiken från HR-avdelningen visar att personalomsättningen har börjat öka igen. Detta på grund av volymökning, löneskillnader och ledarens oförmåga att kunna stilväxla. Slutsats Utifrån teorier och insamlade data från respondenter har studien visat att ledarskap har en stor påverkan på personalomsättning på olika sätt. Detta genom åtgärder inom bland annat arbetsmiljöfrågor och gemenskap. En faktor som varnar för en ökad personalomsättning kom att visa sig i föreliggande studie vilket orsakas av en orättvis lönesättning hos medarbetare och ledaren oförmåga att kunna stilväxla.

Utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, har studien undersökt kvinnliga ledares upplevelser av sitt ledarskap i mansdominerade miljöer. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för hur kvinnliga ledare ser på sitt ledarskap i en mansdomineradkontext och hur det påverkar deras roll som ledare. Urvalet består av åtta kvinnliga ledare som arbetar inom tre olika mansdominerade branscher. Deras intervjusvar har analyserats utifrån den teoretiska referensramen som består av rollkongruensteorin och fyra ledarstilar. Trots att inga av de kvinnliga ledarna anser att den manliga kontexten påverkar deras ledarskap, visar deras svar att en påverkan ändå finns. Kvinnliga ledare upplever en inkongruens då kvinnans könsroll inte anses stämma överens med den manliga rollen som ledare. Inkongruensen är större i den mansdominerade miljön vilket resulterar i att kvinnorna upplever sig använda en transformativ och demokratisk ledarstil för att balansera inkongruensen. / Based on a qualitative research method, drawing on semi-structured interviews, this study investigates female leaders' experiences of their leadership in male dominated environments. The aim of the study is to develop the understanding of how female leaders view their leadership in a male dominated context and how it affects their own role as leaders. The interviewees are eight female leaders who work in three different male-dominated industries. Their responses are analyzed according to a theoretical framework consisting of the role congruity theory and four leadership styles. Although none of the female leaders believed that the male context affected their leadership, their answers show that there is still an influence. Female leaders experience an incongruence where the women's gender role is not in line with the typically male role as leader. The incongruence is greater in the male dominated environment which results in the women experiencing that they need to use a transformative and democratic leadership style to balance the incongruence.

Denna studie har i syfte att undersöka vilka kännetecken som bidrar till ett effektivt ledarskap under kris, i detta fall Covid-19 pandemin. Studien är upprättad för att bidra med kunskap och förståelse för de relevanta delar och kännetecken som är viktiga under oförutsägbara situationer. Studien är avgränsad till en fallstudie i form av kvantitativ analys där den empiriska insamlingen skett utifrån intervjuer. Nio chefer från besöksnäringen intervjuades genom en semistrukturerad metod för att skapa möjligheten för respondenterna att ge en verklighetsförankrad berättelse. Tidigare forskning inom området ledarskap i kris visar på att ledarskap utgår från vilken stil en ledares idealbild förknippas med. Forskningen har därmed utgått från ledarskapsstilar som teori för att för att djupare beskriva olika fenomen och faktorer som är viktiga. Ledarskapsstilar som Transaktionellt och Transformativt ledarskap har varit i stort fokus under tidigare studier om området. Reflexivt ledarskap är framtaget från den insamlade empirin och kommer tillsammans med transaktionellt och transformativt ledarskap att ligga till grund för analysen av empirin. Studien resulterade i fyra kännetecken som är viktiga att ta hänsyn till samt ger möjligheten att vara reflexiv vid användning av kännetecken. Kännetecknen är kopplad till relationen sinsemellan ledare och medarbetare. Studien resulterar även i hur stort inflytande distansarbete har fått under Covid-19 pandemin. Vår empiri och analys är ense om att ledarskap under kris är helt beroende av kontext och sammanhang. / This study aims to investigate which characteristics contribute to effective leadership during a crisis, in this case the Covid-19 pandemic. The study is established to contribute knowledge and understanding of the relevant parts and characteristics that are important during unpredictable situations. The study is limited to a case study in the form of quantitative analysis where the empirical collection has been based on interviews. Nine managers from the hospitality industry were interviewed using a semi-structured method to create the opportunity for the respondents to provide a reality-based story. Previous research in the field of leadership in crisis shows that leadership is based on the style with which a leaders´s ideal image is associated. The research has thus used leadership styles as theory to describe more deeply different phenomena and factors that are important. Leadership styles such as Transactional and Transformational leadership have been the primary focus in previous studies on the field. Reflexive leadership is derived from the collected empirical data and will, together with transactional and transformational leadership, form the basis for the analysis of the empirical data. The study resulted in four characteristics that are important to take into account and provide the opportunity to be reflexive when using characteristics . The characteristics are linked to the relationship between leaders and employees. The study also results in how much influence remote work has had during the Covid-19 pandemic. Our empirical data and analysis agree that leadership during a crisis is entirely dependent on context.

This thesis aims to study how Artificial intelligence (AI) can help enhance leadership skills and managerial decision-making processes. The research will be done through a systematic literature review, reviewing articles that deem relevant and objective. The problem formulation could be described as ‘the adaptation of leadership skills and managerial decision-making processes due to the implementation of AI in the workplace’, as that has been found to be the research gap during the literature review. The research led to the conclusions that there will occur a shift regarding leadership styles. As the harder elements of leadership will be replaced by AI, managers need to lean toward more uniquely human skills to succeed in the future, for example motivating employees and enhance creativity in the workplace. As for how the process of decision-making will change due to the implementation of AI, the study concludes that it is not fully clear how the process will change. However, the implementation of AI will enhance the speed and the accuracy of decisions being made, if AI has quality assured training data. / Detta examensarbete syftar till att studera hur artificiell intelligens (AI) kommer att påverka våra ledarskapsstilar samt de beslutsprocesser som är kopplade till chefskap. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, där artiklar som författarna funnit objektiva samt relevanta till frågeställningen har att granskats. Uppsatsen problemformulering kan förklaras som ‘anpassning av ledarskapsstilar och chefers beslutsprocesser på grund av implementering av AI på arbetsplatser’, eftersom detta har kartlagts som forskningsgapet under litteraturstudien. Studien har lett till slutsatsen att det kommer ske ett skifte avseende vilka ledarskapsstilar som kan föredras i framtida organisationer. När de hårda elementen av ledarskap ersätts av AI behöver chefer lägga större vikt vid för människor unika färdigheter, såsom att motivera medarbetare och främja kreativitet i organisationerna. Studien drar även slutsatsen att det inte är fullt kartlagt i litteraturen hur chefers beslutsprocesser påverkas av implementeringen av AI på arbetsplatser. Implementeringen av AI kommer dock öka både hastigheten och korrektheten i de beslut som fattas, förutsatt att AI har kvalitetssäkrad träningsdata.

Datum: 2024-05-29  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Valeria Calles    Selma Migchelsen     Emilia Shafipour            (00/08/30)         (01/09/05)                    (02/10/27) Titel: Skillnader i Ledarskapsstilar mellan Manliga och Kvinnliga Ledare inom Organisationer: En kvalitativ studie som kartlägger ledares självuppfattningar Handledare: Konstantin Lampou  Nyckelord: Ledarskapsstilar, autokratiskt ledarskap, demokratiskt ledarskap, könsstereotyper gällande ledarskapsstilar  Forskningsfråga: Hur skiljer sig ledarskapsstilar mellan könen inom organisationer? Syfte: Syftet med vårt projekt är att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare, utifrån ledarnas egna perspektiv och uppfattningar. Vi vill ta reda på om det finns vissa ledarskapsstilar som är vanligare hos män än hos kvinnor och vice versa.  Metod: En kvalitativ studie har utförts där en abduktiv ansats har använts. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts via Zoom och därefter har sekundärkällor och vetenskapliga artiklar använts för att stärka studiens empiri och slutsats.  Slutsats: Slutsatsen som går att dra efter att ha undersökt ledarskapet mellan fem kvinnor och fem män är att det inte finns stora skillnader mellan kvinnligt och manligt ledarskap. Vår forskning har visat att både män och kvinnor generellt föredrar den demokratiska ledarskapsstilen mer än den autokratiska, men både männen och kvinnorna hade åtminstone en autokratisk egenskap. Detta visar att den autokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det manliga könet och att den demokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det kvinnliga könet. / Date: 2024-05-29  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hp  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Valeria Calles       Selma Migchelsen        Emilia Shafipour         (00/08/30)                (01/09/05)                 (02/10/27) Title: Differences in Leadership Styles between Male and Female Leaders in Organizations: A qualitative study that identifies leaders self-perceptions  Supervisor: Konstantin Lampou  Keywords: Leadership styles, autocratic leadership, democratic leadership, gender stereotypes on leadership style Research question: How do the leadership styles differ between genders within organizations?   Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there are any differences between female and male leaders, based on the leaders' own perspectives and perceptions. We want to find out if there are certain leadership styles that are more common in men than in women and vice versa. Method: A qualitative study has been made by using an abductive approach. In order to collect empirical data, semi-structured interviews have been conducted via Zoom. Secondary sources and scientific articles have been used to strengthen the study's empirical data and conclusion. Conclusion: The conclusion that can be drawn after examining the leadership between five women and five men is that there are no major differences between female and male leadership. Our research has shown that both men and women generally prefer the democratic leadership style more than the autocratic, but both men and women had at least one autocratic trait. This shows that the autocratic leadership style does not belong to the male gender and that the democratic leadership style does not belong to the female gender.