Bakgrunden till detta arbete beror på vårt intresse för lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Då vi vet att pedagogens roll i leken är viktig blev vi nyfikna på hur det förhåller sig med pedagogens delaktighet i leken. Syftet med arbetet är att få en uppfattning om hur pedagoger tänker kring barns lek samt hur de uppfattar sig vara delaktiga i leksituationen.Vi har genomfört intervjuer med åtta pedagoger och genom deras svar har vi tagit fasta på hur de uppfattar leken i förskolan och vad den betyder för barns utveckling. Vi ville även belysa hur pedagogerna själva erövrat den kunskap som de har om leken och om de själva leker med barn i förskolan.Resultaten som vi fått av de intervjuade pedagogerna är följande:•Våra utvalda pedagogers svar ger oss en inblick i pedagogernas tankar som visar på att de har olika syn på begreppet lek. •Genom vår analys förstod vi att pedagogernas egen barndom har stor betydelse för förståelsen av barns lek•Utbildning ger en fördjupad förståelse av lekens betydelse•Att ordet delaktighet i leken har olika innebörd för de olika pedagogerna. Delaktighet kunde vara att observera barns lek, inspirera till fortsatt lek eller till ny lek.•Hälften av de intervjuade pedagogerna ansåg sig inte vara delaktiga i barns lek. •Det är svårt att urskilja en utvecklingsteori i pedagogernas tankesätt om leken.Sammanfattningsvis pekar de resultat vi fått att reflektion och diskussion har stor betydelse för pedagogens arbete och därigenom barnens möjligheter att få utvecklas.

No description available.

Studiens övergripande syfte var att beskriva förskollärares syn på barns lek och lärande i utomhusmiljö på förskolor med inriktning på utomhuspedagogik, samt på förskola utan inriktning. I denna studie har vi samlat in empiriskt material från förskollärare, med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts på tre olika förskolor. Två av förskolorna är förskolor med inriktning på utomhuspedagogik och den tredje förskolan är en förskola utan inriktning.Studien visar på att respondenterna tycker att barns vistelse utomhus är bra för barns hälsa, gällande immunförsvar och för den motoriska utvecklingen. Respondenterna såg leken som en central del av utevistelsen, där barnens kreativitet och fantasi berikas. Gällande lärande visar det empiriska materialet att barns lärande i utomhusmiljö bidrar till ökad miljömedvetenhet och kunskap om hållbarhet, men lärandet påverkas av utomhusmiljöns utformning och tillgången till material. Studien visar att förskolläraren tycks ha en central roll under utevistelsen, genom sitt medupptäckande och med sin närvaro.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna?De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, miljö samt genus och kön. Det är stora skillnader i barnens lek på de olika orterna. Resultatet pekar på att det är barnens tidigare erfarenheter som formar leken och att de tidigare erfarenheterna ser olika ut beroende på var man bor. Pojklekarna och flicklekarna skiljde sig också men det de hade gemensamt var att flickornas lekar var lugna och omhändertagande medan pojkarnas lekar var vilda och utåtagerande. Slutsatsen vi har dragit är att barnens uppväxtmiljö har påverkan på deras lek men att det inte direkt behöver vara landsbygden och storstaden som står för skillnaderna.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten. Resultatet visar att de flesta lärarna tycker att lek är något lustfyllt och ofta förekommande och när det gäller lärandet så ser de flesta att lek och lärande hör ihop. De använder ofta leken i sin undervisning på diverse olika sätt t.ex. spel, inspiration från miljön utomhus och rörelse. Leken har en förmåga att minska i takt med elevernas stigande ålder. Min analys visar att stor del av lekandet syftar till som belöning eller paus från det verkliga lärandet. Men jag måste säga att förvånande stor del av leken var inkluderad i lärande syfte.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på leken. Våra frågor är: Hur kan leken se ut när fritidspedagogen är med i leken? Hur förändras leken när fritidspedagogen går ur leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva. Utifrån fritidspedagogernas svar har vi sett en tydlig fokusering på barnens sociala kompetens. Med detta menar de att barnen ska kunna umgås socialt med andra barn och vuxna.

AbstractSynen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga årBjörn AnderssonAndersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen. Min huvudfrågeställning är: Varför utnyttjas inte leken i större utsträckning i grundskolan? För att besvara min huvudfråga använder jag mig av dessa underfrågor: Vilka likheter och skillnader finns det i pedagogers syn på lekens betydelse för barns kognitiva utveckling i förskoleklass och i grundskolans tidiga år? (Detta gäller vad barn lär sig genom lek och vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lek.) Hur används lek för att främja barns språkutveckling i förskoleklass och i grundskolans tidiga år? För att få svar på mina frågeställningar har jag analyserat intervjuerna utifrån relevant litteratur. Det viktigaste resultatet jag kommit fram till är att den målrelaterade skolan sätter press på lärarna och då ges inte leken samma utrymme som den får i t.ex. förskoleklass. Även om olika pedagogers definition av lek varierar, kan man, om man utgår från minsta gemensamma nämnare, säga att samtliga intervjupersoner har en positiv inställning till lek och att den bör få större utrymme i undervisningen. Studien är genomförd på två olika skolor i Skåne.Nyckelord: lek, språk, utveckling, arbetssätt

Uppsatsen belyser två förskolors syn på fri lek och pedagogernas deltagande i barnens fria lek på förskolan. I slutet av uppsatsen finns en del där vi jämför förskolornas likheter och skillnader kring empirin vi samlat in och tolkat. Förskolorna som har deltagit i studien har två olika pedagogiska inriktningar, varav en är Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra förskolan har en utomhuspedagogisk inriktning. Frågor vi har tagit hjälp av i vårt examensarbete är: Hur ser pedagogerna på den fria leken i de båda förskolorna samt på vilket sätt deltar pedagogerna i barnens lekar?För att söka svar på frågorna har metodvalet varit kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer. Detta för att skapa en helhetsbild där både intervju och observation kompletterar varandra. Deltagarna i vårt arbete består av fyra stycken pedagoger varav två är förskollärare, en är fritidspedagog och en är barnskötare. Vi gjorde observationer på en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3 år och en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år.De viktigaste resultaten i vår studie är att skillnaderna mellan de två förskolorna inte var så stora, utan samtliga pedagoger var överens om att leken var viktig för barnen som kunskapskälla och social arena. Pedagogernas deltagande i barnens lekar skilde sig en del åt. På Safiren hade förskolan ett förhållningssätt att stödja barnen i bakgrunden och att inte gå in och dominera barnens lekar, vilket observationerna också visade. Nyckelord: fantasi, fri lek, förskollärare, miljö, pedagoger.

Barkentin, Ulrika (2011). ”Dom bara leker” (”They are just playing”). Kultur, medier och estetik, examensarbete, Malmö Högskola.Syftet med detta arbete är att undersöka, jämföra och analysera fyra olika pedagogers synsätt på aktiviteterna lek och lärande. I undersökningen försöker jag även redogöra för hur pedagogernas inställning till lek eventuellt har förändrats eller utvecklats över deras tid i yrket. Ytterligare undersöker jag om och hur pedagogerna medvetet planerar för och använder leken i sitt praktiska arbete.Metoden jag använde är kvalitativa intervjuer och för att uppnå syftet i min undersökning försöker jag att besvara följande frågor: Hur definierar pedagogerna aktiviteterna lek och lärande? Hur förhåller sig dessa aktiviteter till varandra? Hur upplever pedagogerna att deras synsätt på leken har utvecklats eller förändrats över tiden i yrket? Hur arbetar pedagogerna praktiskt med att förena aktiviteterna lek och lärande?Litteraturavsnittet behandlar olika forskares och författares teorier kring begreppen lek och lärande. I min analys av resultatet jämför jag teorierna med resultatet av intervjuerna. Min slutsats är att de fyra intervjuade personerna menar att lek och lärande hör ihop och har tydliga samband. Synsättet på lek och lärande har förändrats något över tiden och lek används som en metod för lärande.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i enmusikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur denmusiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använtoss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vihar intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observeratpedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet avanalysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egnamusikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta harvi rubricerat utefter våra tre frågeställningar. I vår analys framkommer att resultatet i stort settär samstämmigt med den litteratur vi har hittat om ämnet. Pedagogerna inriktar sig mycket påsång, rim och dans och vad användandet av detta kan göra för barnens språkutveckling. Denämner även skolans gemensamma projekt där barnen lär sig att samarbeta över gränserna,vilket vi i analysen kopplar till det sociokulturella perspektivet. Slutdiskussionen utgår ifrånvåra egna tankar om den musiska leken och vad den kan göra för språkutveckling samtmöjligheter till fortsatt forskning kring ämnet.