The purpose of our study is to examine preschoolteachers ' views on the aspects that is important in the creation of the educational indoor environment related to children’s play. We also want to investigate the offers that can be distinguished in preschoolteachers ' views on children's play in the indoor environment. In order to achieve the purpose of the study and questions of the study, we have conducted interviews with six professional pre-school teachers. The preschool teacher whom we interviewed have different lengths of time and experience in the profession and are operating in two different municipalities in central Sweden. We have been using a qualitative research method and semi-structured interviews. In our study, we assume an environmental psychological approach using affordance-the concept, as the central theoretical starting point.  The results of the study indicates that preschool teachers believe that play is important for the child and that they, in different ways, have created environments to enable and encourage children's play. The results reveal that the environments of the wards are created in different ways to, among other things, reduce running and direct children toward desired actions in the educational indoor environment.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur yngre barn interagerar med varandra. Detundersöks om yngre barn använder tillträdesstrategier samt vilka strategier som i så fallförekommer. Följdfrågan till detta är om valet av tillträdesstrategier skiljer sig beroende påålder. Vi har upptill detta reflekterat kring olika faktorer kopplat till forskning som kan ha enpåverkan på hur barn interagerar med varandra.Syftet till denna undersökning är att se hur barn interagerar med varandra under fri lek. Frågorsom arbetet ska besvara är:- Vilka tillträdesstrategier används?- Är det skillnad på tillträdesstrategier beroende på barns ålder?MetodUndersökningen använder en kvalitativ metod med observation som redskap. Som stöd tillobservationerna har vi använt analytiska fältanteckningar, vilket innebär att vi skrev stödord iett löpande protokoll. Fältanteckningar från observationerna skrevs sedan om från stödord tilldetaljerad text. Inför resultatet har vi kodat datainsamlingen för att finna mönster.ResultatResultatet av undersökningen visade ett annat resultat än teorin. Vi fann fem olikaåterkommande tillträdesstrategier. De tre strategier som förekom minst av dem viuppmärksammade var väntar på inbjudan, visar ett liknande beteende som lekande barn ochcirkulerande. Strategin väntar på inbjudan innebär att barnet som inträdde väntade på att självkunna acceptera eller neka en inbjudan. Visar ett liknande beteende som lekande barn innebäratt barnet som inträdde först iakttog en lek innan den närmade sig med en efterliknelse avlekens innehåll. Cirkulerande innebär att barnet höll sig i rörelse och iakttog leken på avstånden lång stund innan ett närmande av en lek skedde. Den näst mest förekommande strateginvar icke verbalt inträde till lek. Innebörden av strategin är att barnen lekte bredvid varandrautan att visa tecken på att vilja interagera med varandra. Den mest vanligt förekommandetillträdesstrategin hos yngre barn var lekstörande inträde. Det innebär att barnet som närmadesig leken antingen tog ett föremål eller förstörde någonting i leken. Vi kunde se att det skiljdesig i val av tillträdesstrategier beroende på ålder till viss del. Barn, oavsett ålder, valde olikaformer av tillträdesstrategier. Det framgick tydligt i undersökningen att barn drogs till vuxnaoch detta, precis som vi befarade, försvårade undersökningens syfte att observera under frilek.

Syftet med följande studie är att undersöka hur samspel och utvecklingsmöjligheter hos barn i olika åldrar ser ut på två förskolor med syskonavdelningar. Vår studie är kvalitativ och vi använder oss av intervjuer och observationer för att samla in data som är relevant för studien. Resultatet visar på att pedagogerna ser stora utvecklingsmöjligheter och väl fungerande samspel på syskonavdelningar samt att barnen umgås i blandade åldrar. Syskon och barn i blandade åldrar är hjälpsamma vid all utveckling, även vid inlärning av språk. Vår slutsats är att erfarenhetsutbytet på syskonavdelningarna är stort och att syskonavdelning är en form som är positiv för utveckling och samspel för många barn.

The main purpose of this study is to examine how preschool children experience dance. Starting from the child's experiences and perceptions, I also want to investigate in which manner the child's creativity and learning are promoted through dancing. A qualitative approach was chosen to the study and the information was gathered through observations and open interviews with participating children. In order to understand and interpret children's experiences, a hermeneutic and phenomenological stance was taken. Data were analysed using Vygotsky's, Winnicott´s and May´s theory of play and creativity together with Dewey’s theory of experience and learning as points of view. The results indicate that dance created a forum and an opportunity for children to act out and express their creativity and learning. The children's curiosity was awakened by body movement, which allowed them to develop their creative and practical skills in an expressive, aesthetic manner. Dance enabled the children to establish a sensitive relationship and intensive interaction with each other and the surrounding world.

I det här kandidatexamensprojektet har jag valt att undersöka lustfyllda och lekfulla miljöer och hur man som inredningsarkitekt kan arbeta som lustfyllare istället för problemlösare.     Jag har parallellt i mitt arbete undersökt hur en lustdriven arbetsprocess skulle kunna te sig och försökt hittat verktyg för att hålla en process prestigelös.  Med hjälp av min arbetsprocess har jag hittat metoder för att analysera rum. Via analyserna har jag kommit fram till några designprinciper som förklarar vad lustfyllda och lekfulla rum bör innehålla. Avslutningsvis presenterar jag ett förslag på ett litet rum/en stor möbel som med sin form och uttryck skall locka till lek både för barn och vuxna.  Syftet med projektet har varit att förstå något mer om människors interaktion med arkitekturen och vad som skapar upplevelser.

Syftet med studien var att dels skapa ett färdigt och beprövat lektionsmaterial i sannolikhetslära, dels att genom olika matematiska aktiviteter studera elevers inlärning och mottagande av arbetssätt. Jag har genom denna studie tagit reda på om rörelse, lek och laborativt material främjar inlärning i matematik. De datainsamlingsmetoder jag har använt är fyra lektionsplaneringar och genomförandet av dessa, för- och eftertest av elevernas kunskap i sannolikhetslära, skriftlig utvärdering och muntlig utvärdering utförd som gruppintervjuer samt studier av läromedel i matematik.  I min undersökning framgår att rörelse, lek och laborativt material i undervisningen främjar inlärning i matematik.  Jag har bara påträffat studier som talar för att fysisk aktivitet har koppling med och en positiv inverkan på kognition. I undersökningen visades ett märkbart växande intresse för sannolikhetslära hos stora delar av undersökningsgruppen och samtliga elever förbättrade tydligt sina testresultat från för- till eftertest och visade en ökad förståelse för begreppet sannolikhet.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån pedagogerna är medvetna  om den omedvetna rörelsen och om de flätar samman leken så rörelsen sker på ett lustfyllt sätt. Pedagogens har en stor roll när det gäller att inspirera och locka till all sorts rörelse. Metoden i denna studie är ett kvalitativt synsätt och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med olika pedagoger. Resultatet har analyserats med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori och med fokus på mediering, som innebär hur människan använder olika redskap för att förstå och kommunicera med omvärlden.   Resultatet visar att oplanerad rörelse finns så gott som dagligen på förskolorna men att det ser olika ut. Några förskolor anser att den fria leken är viktig för barnen och prioriterar det och menar att rörelsen kommer in i leken. Andra förskolor anser att barnen borde få mer fri lek men de måste planera verksamheten för att följa styrdokumenten. På samtliga förskolor är de ändå överens om att det gynnar leken om pedagogerna finnas nära barnen för stöttning och vägledning.   Utomhusmiljön var den arena som var bäst lämpad till rörelse, samtidigt som det även visade sig att det i utemiljön fanns stora skillnader, beroende på pedagogerna sätt att arbeta.   I analysen kunde utläsas, utifrån respondenternas svar, att rörelsen är en tolkningsfråga för hur stor plats den får ta och hur vi väljer att arbeta. Vi anser att rörelsen bör få mycket plats i verksamheten och också att denna kan flätas ihop i olika ämnen, så barnen upplever rörelsen mer positiv. Vi upplever att rörelsen anses som mindre prioriterad, då den endast nämns vid två tillfällen i styrdokumentet. De visar därför på att det krävs en förståelse hos pedagogerna för att rörelsen måste få ta plats och att de ser rörelsen som viktig. Men även en kunskap om att man bör växla mellan olika aktiviteter under dagen.

No description available.

I denna kvalitativa studie undersöker vi hur förskollärare ser på sitt eget deltagande i leken, deras förhållningssätt och hur de anser sig arbeta med leken i förskolan. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på tre förskolor belägna i samma kommun. Vi tolkar resultatet utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Studien visar att de åtta förskollärarna gärna deltar i barns lek men uppvisar en eftertänksamhet kring hur och när man bör delta och betonar att det krävs en medvetenhet och känsla för att inte störa. De beskriver att de intar olika roller beroende på situation och behov. Förskollärarna beskriver också hur de agerar olika beroende på vilken typ av lek som försiggår. Förskollärarna beskriver vikten av lekens betydelse för barn samtidigt som de beskriver hur den dagligen används i lärandesyfte. Resultatet visar också att förskollärarna eftersöker en kollegial samsyn i arbetslaget för att kunna stå enade i arbetet med leken.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärarens syn på lekens betydelse för lärande i fritidshemmet. Enligt tidigare forskning och skolans styrdokument har leken en stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. Eleverna tränar genom lek på socialt samspel, språkutveckling, problemlösning samt identitetsskapande. Undersökningen bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidslärare. Resultatet visade fyra kategorier; lek och dess betydelse, lekens hinder, fritidslärarens roll och miljöns påverkan på lek. Studiens resultat styrker det som har påvisats i de tidigare forskningarna om att både den fria och styrda leken bidrar till elevernas lärande i fritidshemmets verksamhet.