Studiens syfte är att ta reda på förskollärares uppfattning om sina roller och deltagande i barns fria lek. Vår kvalitativa studie bygger på semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och begrepp ur teorin. Resultatet visar att förskollärare intar olika roller för att gå in i den fria leken. De väljer att delta eller icke delta beroende på situation och utgår då ifrån sin lekkompetens för att avgöra vad som är bäst i stunden. Förskollärare lyfter både för och nackdelar med sitt deltagande. Slutsatsen är att förskollärarnas olika val får konsekvenser och att det krävs balans samt medvetenhet för att främja barnens fria lek

Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s.8) beskriver leken som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, samt att den ska ha en central plats i utbildningen. Vidare i styrdokumentet beskrivs leken som initierad av vuxna eller av barnen själva. Studiens syfte är att problematisera och diskutera om förskollärares förhållningsätt till barns fria lek i förskolan. För att uppnå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ insamlingsmetod där vi genomför intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare vid två olika förskolor. De frågeställningar som är grunden för vår studie är följande: Vilken förståelse har förskollärare av fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll i relation till den fria leken? Resultatet i studien visar att förskollärarna ger en bild av den fria leken som en form av lek som är fri från vuxet styrande. Å andra sidan uttrycker de flera fördelar kring att vara delaktiga kring barns fria lek, då de ges möjlighet att bland annat förebygga konflikter och“avstyra” oönskade lekar. Utifrån studies resultat drar vi slutsatsen att det finns oklarheter kring fria lekens innebörd och att förskollärarna i studien styr leken på ett eller annat sätt.

Denna studie undersöker hur fritidslärarna resonerar kring lek samt deras roll i barnens lekaktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsstudie baserad på semistrukturerade intervjuer av sex fritidslärare som arbetar på olika skolor har vi försökt att närma oss lek som metod och hur lärare uppfattar och använder lek i sin praktik. Resultaten av studien belyser den spontana lekens betydelse i det sociala samspelet för att barn ska känna sig som en del av gruppen. Vad beträffar lärarens roll framställer resultaten den noggranna balansen mellan att stödja den spontana fria leken samtidigt som lek introduceras som en pedagogisk metod som kan vara av betydelse för barns interaktion och mediering av samhällets normer. Det mesta i denna studie tyder på att lek inte är fri utan snarare står i en nära relation till den miljö som omger barn vilket gör att leken blir mer styrd än fri. Leken framställs i resultaten som en process där barn är viktiga medaktörer. Fritidslärarens ansvar för att skapa en passande lekmiljö och deras roll i att styra leken för att garantera ett förutbestämt resultat blir framträdande. Lek blir i detta avseende ett viktigt redskap som kan hjälpa läsaren att förstå hur dessa processer fungerar och kan utvecklas till en effektiv metod inom fritidshemmets verksamhet.

Syftet med studien är att få större kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse för barns utveckling och lärande. För att genomföra undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollärare. Datamaterialet genomgick en tematisk analys, vilket resulterade i framväxten av tre övergripande teman. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattningar om den fria leken där det går att se likheter och skillnader i förskollärarnas syn på fri lek. Förskollärarna berättar att de ser den fria leken som en aktivitet där barnen är i centrum och att det är barnen som styr hur leken ska formas. Studien visar att förskolläraren intar olika roller i den fria leken. Alla intervjuade förskollärare är överens om att det är viktigt att finnas i närheten av leken även om deras deltagande är på sidan av. Förskollärarna menar att barnen lär sig och utvecklar många av sina förmågor i fri lek. De var överens om att kliva in i leken när barnen behövde stöttning eller bad om hjälp. Däremot tyckte förskollärarna att balansgången mellan att delta i leken och att störa barnen så att leken kommer av sig är komplex. Ett par förskollärare uttryckte svårigheter med fri lek. Det handlade om hur tiden i verksamheten ska disponeras. De menar att rutiner och planerade aktiviteter tar en stor del av tiden. Studien visar på att förskollärare i förskolans verksamhet har kunskap och förståelse för hur betydelsefull den fria leken är för barnens utveckling och lärande. Denna studie bidrar till att skapa bättre kunskap om fri lek och förskollärares roll i att bidra till eller begränsa barns utveckling och lärande.

För att få kunskap om barns uppfattningar om lek behövde vi befinna oss både nära och i barns lek vilket den fenomenologiska traditionen hjälpt oss med. För att utveckla en förståelse för det barnen kommunicerar inom leken så använde vi den kommunikationsteoretiska traditionen till hjälp. Vi har även använt oss av två diskurser vid namn realitetsdiskursen och fantasidiskursen för att ytterligare utveckla en förståelse för barns lek. Dessa teorier med tillhörande begrepp och dessa diskurser har hjälpt oss att förstå vår empiri. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade tio barn och intervjuade nio barn. Resultatet visar att barnen uttryckte att det är av stor vikt att leken ska vara rolig samt att deras uppfattning om vad som är lek tycks vara bred. Det framkom också att det tycks finnas en vilja att bara får leka, utan att det behöver finnas ett syfte eller tanke med situationen. Sammanfattningsvis blev det tydligt att det som är runt omkring barnen också har en viss betydelse för hur de uppfattar lek. Det är ett område som man inte kan redovisa ett facit på som visar hur alla barn ser på lek, eftersom alla barn är olika och har olika förutsättningar till lek. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers delaktighet eller icke-delaktighet i organiseringen av både fri och styrd lek i fritidshem samt att utforska elevernas upplevelser av dessa former av lek. Genom att fokusera på vad som engagerar eleverna och hur de upplever både friheten i obegränsad lek och strukturen i mer riktade lekaktiviteter, syftar studien till att ge en djupare förståelse för elevernas perspektiv. Respondentgruppen består av 16 elever från två olika skolor samt genomfört observationer på respektive skola. Båda skolorna är kommunala och belägna i södra Sverige. Studien visar att det finns olika lekmiljöer och aktiviteter som väcker elevernas engagemang och ger dem positiva lekupplevelser. Å andra sidan finns det också faktorer som leder till brist på engagemang och negativa upplevelser. En avgörande faktor för elevernas engagemang är om de upplever leken eller aktiviteten, oavsett om den är fri eller styrd, som intressant och lustfylld. Dessutom har sociala relationer betydelse för att skapa positiva upplevelser av aktiviteter och för om eleverna väljer att engagera sig eller inte. Elevers engagemang i lek minskar när den inte upplevs lustfylld och när det finns begränsningar i var de kan vistas och i vilken lek/aktivitet de kan delta i. Att bli tvingad att delta i aktiviteter som eleverna kanske inte vill vara med i samt att bli grupperad med elever man inte har någon relation gynnar inte elevernas engagemang och upplevelser av lek.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samspel mellan barn i utomhusmiljön ser ut från ett barns perspektiv. I denna studie observerar vi samspelet i sandlådan. Vår metod har bestått av observation med videoinspelning samt barnintervjuer. Genom detta metodval har vi kunnat besvara de forskningsfrågor som vi skapat utifrån vårt syfte. Frågorna är följande; Hur ser samarbetet ut mellan barn i sandlådan på förskolan? Hur upplever barn deras eget samspel mellan varandra i utomhusmiljön i sandlådan? Resultatet visar att de flesta barn nämner sandlådan som en gemensam plats där de helst leker tillsammans. Barnen uttrycker att sandlådan är en plats där de helst inte leker om de är ensamma. Barns samarbete och samspel uppkommer i sandlådan genom att de tillsammans leker olika lekar så som bland annat rollekar. De skapar också olika konstruktioner av sanden. Barnen använder sig mest av hink och spade, och vi kan se att de är intresserade av olika naturmaterial. Kring dessa material samtalar och leker barnen på olika sätt, främst används löv som dekoration på sandtårtor och annat liknande. I vårt resultat framkommer det också att konflikter mellan barn är något som inträffar flera gånger i sandlådan. Konflikterna beror oftast på barns olika lekregler, viljor men också av förstörelse av det någon skapat. Resultat som vi fått fram har vi analyserat utifrån tidigare forskning samt teorierna som för denna studie är relevanta. De teorier som vi beört är sociokulturellt perspektiv samt pragmatismen.

Syftet med studien är att undersöka erfaren personals tankar om och erfarenheter av exkludering i barns gemensamma lek. Studiens syfte är även att undersöka erfaren personals arbetssätt när det gäller utanförskap i barns gemensamma lek. Ett sociologiskt perspektiv har valts och även Knutsdotter Olofssons lekteori. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts för att samla in data är intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att orsaker till att barn exkluderas bland annat beror på att de inte förstår leksignalerna, inte kan språket, har funktionsnedsättning, har en annan hudfärg och/eller inte tar eget initiativ i leken. Förskollärarna arbetar på olika sätt, men alla strävar efter samma mål: att motverka exkludering och inkludera alla barn i den gemensamma leken.  Slutsatsen är att leksignaler är ett återkommande begrepp inom studier kring exkludering i barns gemensamma lek. Förskollärarna bör genom att ta del av forskning få en bättre förståelse, få insyn i lekens värld samt hur den fungerar och vilka metoder barnen använder sig av i leken vid exkludering.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännnandedatum: 2016-01-10</p>