<p>This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now.</p><p>To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.</p><p> </p>

Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.

<p>Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. </p><p>Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. </p><p>Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.</p>

This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now. To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.

Syftet med studien var att undersöka lekens förutsättningar i förskolan samt pedagogers uppfattningar om detta. Studien har genomförts med en induktiv ansats och med kvalitativa observationer och intervjuer har pedagogers förhållningssätt och uppfattningar om lek ur ett lärandeperspektiv i förskolan undersökts. Det empiriska materialet analyserades efter vår ansats och ett mönster upptäcktes som därefter sorterades och reducerades i fem kategorier med ledning av vår studies syfte och frågeställningar. Kategorierna behandlar områden som: medlande och stöttande pedagoger i lek och lärande, inkluderande och inbjudande handlingar från pedagogen, lek och lärande som en helhet vilket barnet utforskar i leken samt att leken beskrivs som fri eller styrd. Möjlighet till lek kan under lekfulla former styras på olika sätt genom olika miljöer och material, vilket tillsammans med pedagogens förhållningssätt och hur spontana och planerade aktiviteter tillämpas i verksamheten. Resultatet kan förstås som att lekens förutsättning i verksamheten påverkas av olika aspekter och pedagogens inflytande har stor betydelse för barnets lärande i leken. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>

I vår studie vill vi undersöka vad förskollärares syn är på lekens betydelse samt undervisande lek då det inte finns mycket tidigare forskning relaterat till området. Syftet med studien handlar om förskollärares syn på undervisande lek och vad lekens betydelse har för barns lärande och utveckling. För identifiera förskollärares syn intervjuades förskollärare för att synliggöra vad de anser lek och lärande har för påverkan på barns utveckling och lärande, samt hur de resonerar om undervisande lek.  Studiens intention är att undersöka förskollärares tankar kring lek och undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Vi tar avstamp i Vygotskijs teori om lek och det sociokulturella perspektivet som teoretiska utgångspunkter i vår studie. Vår valda metod för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat kunde vi se att samtliga förskollärare som intervjuats förklarar att leken är en viktig del för barns liv och i förskolan, samt att den bidrar till lärande och utveckling. Vi kunde även se att förskollärarna uttrycker olika tankar om undervisande lek.

This scientific essay is about children’s difficulties in playing and interacting with other children. The purpose of my essay is to gain a deeper understanding of those who are in need of support in their social interaction with other children. In order to be able to investigate and seek answers to my questions, I have used essay writing as a method. In my story I describe Signe, a child who has difficulty interacting with other children. Signe is very impulsive in her actions and this causes her to encounter resistance from the other children as she tries to get into their playing activities. This often results in conflicts that cause Signe to be excluded by the other children, as well as being excluded by me if I remove her from ongoing play activities. This has become a dilemma for me because I feel conflicted in how I as a teacher should handle situations like this. My dilemma lies in how to meet the needs of the individual child and create an inclusive environment within the group, while at the same time taking into account the other    children´s needs and rights to play in harmony. In the essay, I try to look back and reflect on my actions in the situations with Signe. I look at possible causes that may have affected Signe being excluded from the play activities of the other children. Could my way of dealing with the situations possibly have any impact on Signe’s status in the group? I also try to see Signe`s behavior from two separate special educational perspectives, the individual as well as the relational perspective, as I wonder if it is the child herself who has difficulties or whether it is in the encounter with a certain environment that problems arises? One idea that arose during my writing is whether a teacher’s view of normality can contribute to how we look at children. I also wonder how I as a future teacher can work to create an environment that´s inclusive to all children. The study`s conclusion has given me knowledge about how I need to minimize demanding situations by creating good conditions in the environment where the child is located. I need to be a present teacher who is there to support the child in the play.

Undersökningens syfte är att undersöka kvalitativa skillnader i pedagogers uppfattningar kring leken i fritidshemmet. Undersökningen utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, då den riktar sig åt pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse i fritidshemmet. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes i två gruppintervjuer på två olika skolor. I studiens resultat framkommer det tre kategorier med två underkategorier utifrån pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse på fritidshemmet. Lekens betydelse för barns lärande, lekens betydelse i fritidshemmet och pedagogernas betydelse i leken. Pedagogerna uttrycker lekens betydelse på olika vis men det gemensamma uttrycket är att leken är viktig i fritidshemmet.

I denna studie undersöker vi vilka faktorer som påverkar varför barn inte får leken att fungera samt hur pedagoger i förskolan stöttar barn i leken. Syftet med studien är att synliggöra olika orsaker som leder till att barn inte får leken att fungera samt hur pedagoger går tillväga för att stötta dessa barn i leken. Forskningsfrågorna som vi utgår från är vilka faktorer som påverkar att barn inte får leken att fungera samt vilken roll förskollärare behöver inta för att stödja barn i lek. I bakgrunden presenteras en historisk tillbakablick där vi vill belysa vilket utrymme lek över tid tillskrivits i förskolan. Den tidigare forskningen berör betydande faktorer som kan komma att ha påverkan på barns lek. För att erhålla svar på våra forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ metod i form intervjuer med 6 legitimerade förskollärare samt 2 specialpedagoger. Resultatet av studien visar anknytningens betydelse för att barn ska kunna leka, resultatet visar också att barns sociala kompetens måste tränas för att utvecklas och vikten av pedagogers kompetens och lyhördhet framträder som viktiga hörnstenar för barns lek. Slutligen i arbetet presenteras med hjälp av den tidigare forskningen samt resultatet av studien våra egna slutsatser samt tankar kring vidare forskning av ämnet.

Syftet med studien var att ta reda på förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan. Detta har vi tagit reda på genom en enkät som skickats ut i sociala medier i grupper som riktar sig till förskolan och förskollärare. Vi har med hjälp av Sutton-Smiths (1997) lekretoriker analyserat insamlade data, tidigare forskning och litteratur. Dessa lekretoriker kan också benämnas som sju olika ideologier om lek. Resultatet visar hur förskollärarna anser att fri lek är en nödvändighet för barns utveckling samt att leken bidrar till att barn utvecklar många olika förmågor och färdigheter. Genom leken utvecklar barn många olika förmågor och färdigheter. Sammanfattningsvis gäller det som förskollärare att vara lyhörd och ha ett öppet förhållningssätt till barns fria lek, där förskollärarna kan läsa av leksignaler och förstå sig på barns lekramar, det vill säga kunna läsa av barns kroppsspråk och signaler samt förhålla sig inom lekens gränser. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>