I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) beskrivs leken som grundläggande för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Däremot uttrycks det inte i läroplanen hur begreppen inkludering och exkludering bör kopplas till barns lek samt hur detta kan prägla såväl barngruppen som leken. Utifrån detta resonemang är syftet med denna studie att undersöka hur inkludering och exkludering yttrar sig mellan barn i den fria leken samt lyfta fram förskolans förebyggande arbete gällande utanförskap. Detta även genom att studera förskollärarnas agerande i förhållande till begreppen inkludering och exkludering i barns fria lek. För att besvara syftet är studiens frågeställningar följande: 1. Hur yttrar sig inkludering och exkludering i förskolans rådande barnkultur i den fria leken? 2. Vilka strategier används av barn för tillträde samt exkludering i den fria leken? 3. Hur agerar barnen om förskolläraren avbryter en pågående fri lek? 4. Hur yttrar sig förskollärarens agerande under barns fria lek, utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv?   I studien används en kvalitativ metod, i form av observationer för att kunna skapa en inblick i det sociala samspel som sker i förskolemiljön. Detta fördjupas utifrån Corsaros barndomssociologiska perspektiv.   Studiens resultat visar att det förekommer en acceptans kring barns användande av såväl inkluderande som exkluderande situationer i den fria leken, genom exempelvis användandet av tillträdesstrategier. Vidare visar resultatet att förskollärarens agerande och närvaro vid barns fria lek både kan ha en positiv och en hämmande inverkan på barns inkludering och exkludering av varandra.

Syftet med våran studie är att undersöka vilken inställning blivande förskollärare har till pedagogers delaktighet i barns fria lek i förskolan. Vi syftar till att undersöka vilka erfarenheter de bär med sig samt vilka uppfattningar de har gällande hur delaktighet i barns lek påverkar leken och lärandet i den. Studiens data inhämtades genom kvalitativa intervjuer med nio studenter från förskollärarutbildningen på Karlstad Universitet, intervjuerna genomfördes enskilt med varje informant över Zoom. Resultatet visade att samtliga informanter såg pedagogers delaktighet i barns fria lek som något positivt. Resultatet pekar också på att pedagoger tar sig an varierande roller som sin ingång i barns fria lek, Studiens slutsatser är att pedagoger går in i barns lek med goda intentioner men med varierande resultat, där rollen pedagoger intar påverkar barns lek och lärande på ett negativt eller positivt sätt. / The aim of this study was to investigate future preschool teachers’ viewpoint on adult participation in children’s free play. Another aim of the study was to research future preschool teachers’ conceptions considering adult participations influence on play and the learning through play. The collected data of this study originated from qualitative performed interviews with nine students from the preschool teacher’s education through Karlstad University in Sweden. The interviews were performed through the program Zoom with the informers individually. The result shows that all the interviewed persons for this study saw adult participation in children’s free play as something positive. The result also shows that teachers chose different “roles” when they approach and participate in children’s play. The conclusion of this study is that teachers participate in children’s play with good intentions with varied results, the role teachers chose may or may not impact children’s play and learning through play in a positive or negative manner.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken syn som pedagoger i förskolan har på sitt deltagande i barnens fria lek och vad begreppet deltagande har för innebörd hos pedagogerna. Jag vill belysa vad pedagogerna har för avsikt med sitt deltagande i leken, samt vad de definierar som lek och fri lek. För att få fram uppfattningarna hos pedagogerna användes den fenomenografiska metodansatsen både som metod och teori. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika förskolor. Resultatet presenteras i tre utfallsrum, Lek på olika sätt, Deltagande av olika grad och Deltagandes funktion. Resultatet visade att fri lek och styrd lek är båda viktiga för barnens utveckling. Med sitt deltagande vill pedagogerna ge barnen nya erfarenheter och vidga deras omvärld. I resultatet framgår det att lärande och lek ska användas simultant. Slutsatsen för denna studie blir att pedagogerna har för avsikt att med sitt deltagande i leken, ge barnen bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande genom lek. / The purpose of this study is to find out what view preschool teachers have of their participation in the children's free play and what the concept of participation means to the teachers. I want to highlight what the pedagogues intend with their participation in the game, as well as what they define as play and free play. In order to elicit the perceptions of the educators, the phenomenographic method approach was used both as method and theory. Qualitative interviews were conducted with five educators at two different preschools. The results are presented in three outcome rooms, Play in different ways, Participation of different degrees and Function of participation. The results showed that free play and controlled play are both important for children's development. With their participation, the educators want to give the children new experiences and expand their world around them. The results show that learning and play must be used simultaneously. The conclusion of this study is that the educators intend to, with their participation in the game, give the children the best possible conditions for development and learning through their participation in play.

The role and meaning of play for children’s learning and development has been clear in preschool teacher’s education. The purpose of this study is to contribute knowledge on the experience of preschool teachers on how play can promote children’s learning and development. The study makes use of the qualitative method wherein five pre-school teachers were interviewed.  The results from this study showing that based on their experiences, the preschool teachers have seen and described play as a safe place to develop social interactions. The preschool teachers show how play is actively used in the preschool for learning and development to promote the children's learning and development, which contributes linguistically, empathically, motoric ally and not least promotes their independence. The results showed that they use play as a tool in planned play and activities with didactic questions for learning based on interesting topics for children and for children's developmental needs. It is important that preschool teachers understand the difference between free play and planned play and how these contribute to children's learning and development. The preschool teachers make it clear based on their experience that they have an important task to challenge children in everyday activities in a fun way. Furthermore, the results show that the pre-school teacher's presence and active listening are important in children's play / I hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande ochutveckling varit tydlig. Syftet med studien är att bidra med kunskaper omförskollärares erfarenheter av hur leken kan främja barns lärande ochutveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem förskolelärare harintervjuats. Denna studie har vart intressant och lärorik i relation till syftet ochfrågeställningarna.Resultat från denna studie visar att förskollärarna utifrån sina erfarenheter harsett och beskrivs leken som en trygg plats att utveckla sociala samspel.Förskollärna visar hur lek använder aktiv i förskolan till lärande ochutveckling för att främjar barnens lärande och utveckling, som bidrar språkligt,empatiskt, motoriskt och inte minst främja deras självständighet. I resultatethar framkommit att de använder lek som verktyg i planerad lek och aktivitetermed didaktiska frågor för lärande utifrån intressanta ämnen för barn och förbarns behov av utveckling. Det är viktigt att förskollärare förstår skillnadenmellan fri lek och planerad lek och hur dessa bidrar till barns lärande ochutveckling. Förskollärarna tydliggör utifrån deras erfarenhet att de har enviktig uppgift att utmana barn i vardagliga aktiviteter på ett lustfyllt sätt. Vidareframkommer i resultatet att förskollärares närvarande och lyssnar in aktiv ärviktigt i barns lek

Syftet med vårt arbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet samt hur de använder sig av och förhåller sig till barnens fria lek. Detta utifrån hur förskollärarna tolkar läroplanens innehåll och utifrån hur barngruppens behov och verksamhetens förutsättningar ser ut. Metoden består av insamlade data från intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i förskoleklasser i olika delar av Sverige. Datainsamlingen har analyserats med utgångspunkt från det teoretiska perspektivet policy enactment som i vår studie innebär att förskollärarna tolkar, anpassar och använder sig av läroplansinnehållet i sin undervisning. Det framkom olika kategorier från vår datainsamling som presenteras som rubriker i resultatavsnittet. De kategorier som framkommer utifrån vår första frågeställning om den fria lekens betydelse är: Utveckla lärande, utvecklas socialt samt utveckla inflytande och delaktighet genom den fria leken. De kategorier som framkommer från vår andra frågeställning om förskollärarens förhållningssätt är: Att styra den fria leken, att använda den fria leken som fyllmedel eller motivation samt Att positionera sig vid barnens fria lek. Resultatet visar hur förskollärarna använder sig av den fria leken i förskoleklassens verksamhet, vilka möjligheter, fördelar och svårigheter som upplevs samt vilka begränsningar som görs. I resultatet framkommer även hur förskollärarna väljer att positionera sig under barnens fria lek och vilka fördelar respektive nackdelar som deras val innebär. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser om att den fria leken ses som viktig utifrån både ett socialt och ett lärande perspektiv, samtidigt som förskollärarna belyser att den fria leken utifrån olika faktorer begränsas.

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.

Med hjälp av denna vetenskapliga essä undersöker jag hur man kan uppmärksamma och värna leken och glädjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan även ur mitt eget och mina kollegors. Med hjälp av berättelser från min vardag på förskolan och utifrån min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berättelser är ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust är skärskådar jag genom att bena upp begreppen i mindre beståndsdelar. Jag reflekterar bland annat över förberedelser, stämning, material, att bedöma gränser, stöttning av enskilda barn, att hålla sig öppen, arbetslaget, risken med longörer och nödvändigheten av humor. Den röst som jag huvudsakligen låter komma till tals är Johan Huizingas. Hans idéer om lekens väsen har hjälpt mig att formulera mina egna tankar. Andra får bistå mig för att ytterligare förtydliga, fördjupa och kontrastera mina resonemang. / Using this scientific essay, I examine how to recognize and protect the play and the joy of music-making with preschoolers. I highlight this not only from the children's, but also from my own and my colleagues, perspective. With the help of stories from my everyday life at preschool and based on my practical knowledge, I provide a picture of how this may emerge. These stories are the foundation for my further reflections. I scrutinize what play and playfulness are and carefully analyze the phenomenon into smaller parts. I reflect about, among other things, the preparation, atmosphere, materials, assessing rules, the support of individual children, ability to stay open, teamwork, the risk of verbosity and the necessity of humor. The voice that primarily has it's say belongs to Johan Huizinga. His ideas regarding the essence of play has helped me formulate my own thoughts. Others has also helped me to clarify, deepen, and contrast my own reasoning in this essay.