<p>Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder. Oftast är det vuxna personer i barnens omgivning som skapar traditionella genusmönster. Resultatet visar att barn är medvetna om vilka leksaker de helst vill leka med. Flertalet av barnen väljer att leka med genusstereotypa leksaker. Det finns en påverkan från föräldrar, syskon och samhälle som bidrar till barns val av leksaker. Ett typiskt exempel på en könskodad plats som är oerhört viktig för barn, är leksaksaffärer.</p>

<p>Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet. De leksaker som används mest på Reggio Emilia är kreativa och utforskande leksaker medan icke Reggio Emilia använder sig mer av traditionella leksaker. På båda förskolorna har vi fått fram att leksakerna blir mer könsstereotypa ju äldre barnen blir. Barnen får i senare ålder tillgång till fler rum som leder till könsuppdelning.</p>

The aim of this study is to investigate how preschool teachers reason about gender stereotypical and gender neutral toys and other material. I would also like to see how the pedagogues reason about gender segregation when it comes to toys. To investigate the issue, I have interviewed three pedagogues from different preschools. The results showed that the work procedures differed a bit from school to school, although they all wanted to achieve the same goal. A goal that our curriculum mention as well: Not to make a difference between boys and girls. It was permeated during the interviews, that the interaction between children as well as between children and adults in the course of play is significant in order to achieve a good preschool environment. One had different approaches to achieve the goal though. I hope that this study will contribute to new ideas and thoughts on what role the pedagogues in preschools play regarding these materials and toys. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring könsstereotypiska och könsneutrala leksaker och material. Jag vill också se hur pedagogerna resonerar kring om det finns någon uppdelning mellan pojkar och flickor i förskolan, med fokus på leksakerna. För att undersöka detta har jag intervjuat tre pedagoger på olika förskolor. Utifrån mitt resultat kunde jag se att arbetssättet skiljde sig en del åt mellan de tre förskolorna. Alla ville dock uppnå samma mål. Ett mål som även våra styrdokument nämner att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor. Det genomsyrades vid intervjuerna att samspel mellan barn och barn men även mellan barn och vuxna vid leken var betydande för att uppnå en god förskolemiljö. Dock hade man olika tillvägagångssätt för att uppnå detta mål. Jag hoppas att denna studie ska bidra till nya tankar och funderingar hos dig kring vilken roll  pedagogerna i förskolan har gällande dessa material och leksaker.

This essay will focus on the significance of gender in toys´ portrayed in children books for the age 3-5years. The aim for the essay, partly, is to highlight how gender stereotypes can come forth and affect children through the way toys are illustrated within children’s books. The essay will address books from two different time periods, the first period being the 40-50- 60's and the other being the 00´s. The questions to be addressed in this essay is; what type of toys’ children play with in the books used in the analysis, and if a change can be detected between the different time periods in terms of gender awareness in what type of toys are presented in the books. The main method used in this essay is an iconological image analysis in which the first step is mapping, other methods used is analysis and interpretation. Four books have been analyzed from each time period compared, the comparison are done both time period to time period and within each time period, mainly using gender theory from Davis and Hirdman. Prominent concepts used in this essay is the once of socialization and segregation and that the modern view of gender is as something we create and instead of something entirely biological. In the essay the toys’ are divided into three categories; toys for girls, toys for boys and gender neutral toys, where boy-toys and girl-toys are categorized as gender-stereotyped toys. In the books from the older time period the gender-stereotyped toys were the most frequent and few books were transgender (boys playing with girl toys´ and girls with boy toys´). However, one of the older books stood out, showing gender neutral toys and even containing a picture indicating transgender child’s play. In the books from the 00s, however, most of the toys were neutral. In these books there were also direct transgender pictures. To prevent the children from creating a more gender-stereotypical image of society it is important to consider that the toys’ that appear in children's books can influence children's views of gender. The books, in which the gender neutral toys’ are the most prominent, is the least prone to invite children to segregate and create basic differences between the sexes.

Utifrån temat Hållbart Samhälle och aspekten Socialt Hållbart Samhälle, är denna uppsats en berättelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhållande till funktionsnedsättningen autism hos barn och där frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt. Med hjärta, hjärna och engagemang har jag undersökt utifrån mina användare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina användare förutsättningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men även andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose då målet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan båda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsättning eller ej. Målet har därmed även varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa två parters behov, såväl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge något uttryck av hjälpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism. Examensarbetet har även varit en möjlighet för mig som designstudent att få lära mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt åsikter till leksaksprodukten. Leksaksprodukten har även på så sätt haft utgångspunkten i vad jag som designer tror skulle kunna passa in i BRIOs sortiment av leksaker. Som designer har jag ambitionen att arbeta med lekfull och hållbar design för barn. Barn med autism var ett steg för mig att ge mitt område större komplexitet för att ge mig en möjlighet att utvecklas. / Kiwi Bird Box - Leksaker för alla

Uppsatsen berör leksaker och jämställdhetsarbete i förskolan. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring förskollärares intentioner kring val av leksaker och hur detta kan påverka förskolans jämställdhetsarbete. De forskningsfrågor som uppsatsen besvarar är; Vilka yrkesrelaterade överväganden gör förskollärare vid val av leksaker samt vilken betydelse ges leksaker i förskolans jämställdhetsarbete. Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna främst utgår från barnens intressen, ålder och mognad när de väljer leksaker till barngruppen. De leksaker som köps in säljs av företag som kommunen har avtal med och därmed anses dessa leksaker vara godkända. De intervjuade förskollärarna är överens om att leksaker har en betydelsefull roll i förskolans jämställdhetsarbete men ändå värderas inte genusperspektivet lika högt som exempelvis barnens intresse när leksaker köps in till förskolan. Därmed förekommer även könskodade leksaker på förskolorna. Vi kunde även se att många av förskollärarna strävade efter att ha könsneutrala leksaker, men att de könsneutrala leksakerna oftast är mer maskulint kodade.

Den fysiska miljön på förskolan är en viktig faktor i barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt hur miljön är utformad och vilket lekmaterial som finns tillgängligt för barnen. Om förskolemiljön inte är stimulerande utifrån barnens perspektiv kan de hämmas i sin lek, utveckling och sitt lärande. Vi har gjort en etnografiskt inspirerad fallstudie med syftet att undersöka hur utformningen av den fysiska inomhusmiljön på en förskoleavdelning möjliggör och begränsar barns lek utifrån ett barn- och pedagogperspektiv. Vi har valt att använda oss av deltagande observationer samt att komplettera dem med intervjuer med både barn och pedagoger för att undersöka vad som finns tillgängligt för barnen under deras vistelse på förskolan. Resultatet av studien visar att det både fanns en diskrepans och likheter mellan det pedagogerna säger att syftena är i rummen och det vi har sett att barnen leker i rummen. Exempelvis används köket och matsalsrummet till de aktiviteter som pedagogerna tänkt medan soffrummet och samlingsrummet inte används enligt det syfte som pedagogerna haft med rummen. Vi har kommit fram till att en liten variation av lekmaterial resulterar i att barnen leker samma slags lekar. Slutligen har vi har även kommit fram till att barn sällan frågar om material som de inte ser och att tillgängligheten på lekmaterial därför är viktigt.

Syftet med studien är att ur et designperspektiv undersöka skillnader och likheter av material och märkningar på leksaker som säljs i Sverige utifrån aspekter som hållbarhet och miljö. Den första frågeställningen: ” Hur kommuniceras märkningar visuellt på ett urval förpackningar för plast och träleksaker?”. Samt den andra frågeställningen: ” Hur ser materialvalet ut på ett urval förpackningar?”, undersöktes genom en visuell research på ett urval leksaksförpackningar från tre olika leksaksbutiker i Birsta citys handelsområde. För att besvara den tredje och sista frågeställningen: ”Hur förhåller sig ett urval människor till hållbar konsumtion av leksaker?” utfördes interjuver med ett urval respondenter. Resultatet av den visuella researchen visade att märkningarna på leksaksförpackningarna som undersöktes i stort sett ser likadan ut. De visade även att förändringar kan vara nödvändiga för att märkningens betydelse och budskap tydligare ska nå fram. Av intervjuerna framkom de att respondenterna såg hållbar konsumtion som något positivt. Respondenterna var alla överens om att alla har ett ansvar att konsumera mer hållbart. Delar av respondenterna ansåg att bristen på tydlig information och märkningar försvårar deras möjligheter att konsumera leksaker på ett mer hållbart sätt. Studien utgår ifrån två av de 17 olika globala hållbarhetsmålen, mål 12-hållbar konsumtion och mål 13-bekämpa klimatförändringarna.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra leksakernas betydelse i förskolan och hur de kan främja lärandets gång hos barn. Enligt vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen är den fria leken ett stort begrepp som tar upp mycket tid i förskolan. Vi vill därför analysera hur barns lärande utvecklas med hjälp av de leksaker som erbjuds på förskolan och det syfte pedagogerna anser leksakerna har för barnen. Med hjälp av Mia Heikkiläs (2015) teori om genuspedagogik kommer genus få en plats i det empiriska materialet för att även lyfta lärandet inom genuspedagogik. Empirin analyseras med hjälp av Birgitta Almqvist (1991) definition och teori om leksaker och dess olika aspekter. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med pedagoger och en frågelista till föräldrar. Resultatet till de frågeställningar vi har valt är att de flesta leksaker som fanns förr i tiden, finns även idag fast de har utvecklats och moderniserats. Det finns ett lärande i varje leksak som finns på förskolan, vissa kan vara mindre tydliga än andra men barnen utvecklar allt från kunskap till erfarenheter via leksaker. Därav anser de intervjuadepedagogerna att varje leksak har ett syfte för barnen och även för pedagogerna själva. Där finns vissa material på förskolan som pedagogerna anser är viktiga att enbart hålla till dem strukturerade aktiviteterna medan andra leksaker är till för barnens fria lek.

Studien belyser pedagogers syn på leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns på förskolan. Den belyser även pedagogiska leksaker och krigs- och våldsrelaterade leksaker. Studien jämför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer på flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gällde leksaker och material.