With this study we intend to investigate and analyse three different preschool’s holdings of toys and discuss the result in relation to the creation of subject. The investigation in this study consists of an inventory of the holdings of toys at three different preschools. We have used an already existing system for classification which is composed by Nilsson and Nelson (2002). The results give a detailed survey of collected material in the form of tables in which we indicate the comparisons which are relevant to our purpose. In the analysis we have compared the preschool’s holdings of toys and, among other findings, concluded that the class of Household appliance/food is dominating at all the preschools we have visited. Furthermore we have found that the different preschools create a limited conception of the world through their toys. In the study we can confirm that toys give children a perception of what the world looks like and, in that way, contribute to the children’s subject creation. The different toys at the preschools convey a message which not always is in line with the society in general and its views on what values should be embraced by its citizens.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkätundersökningar hos pedagoger har jag fått svar på mina frågeställningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval då det gäller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och användandet av dessa leksaker och i så fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda på varför barnen är olika i sina leksakspreferenser. Resultatet påvisar att för barnen i denna förskoleklass är konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna åt beroende på om man är flicka eller pojke, både i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock är huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat. Pedagogiska slutsatser är att som pedagog måste man arbeta på ett målmedvetet sätt då det gäller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling. Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik / Through interviews with children in preschool class and through inquiries by questionnaire with their teachers, I have received answers of my question at issue about boys, girls and their choices of technical toys. The purpose was to see if there were any differences in choosing and using these toys, and also to find out if and why the children have different preferences. The results indicate that for the children in this preschool class the choice of construction toys is common in the activities. All the children play with these toys, but still there are different preferences among girls and boys, both at home and in preschool class. There are differences in opinion among earlier researchers what causes boys and girls to differ in preferences of toys, but the main theory is still that gender differences depend on the family and the community. Pedagogical conclusions are that as a teacher of young children, you have to work with awareness when it comes to toys and gender. You must never forget the important role toys play in the development of the children. Keywords: gender, technical, toys, preferences

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker. Resultaten visade även att flickor och pojkar leker med samma leksaker men att det självklart även sker att pojkar leker med typiska pojkleksaker och flickor leker med typiska flickleksaker. Detta var något som pedagogerna ansåg att man skulle respektera då det finns vissa traditionella könsmönster som visar på hur flickor och pojkar ska vara och bete sig.

Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat. Studien visar även att det enda som kan stoppa barnen, är deras fantasi. Och att både flickor och pojkar leker tillsammans.

My essay is about me and my colleagues who have come to realize that maybe we are stuck in old habits when it comes to preschool indoor environment from a gender perspective. The insight has enabled us now face the challenge of how to deal with and move forward with gender issues and the indoor environment. The reviews between us educators differ greatly, making it difficult start of a process of change, or development, of previous work in the preschool. The difficulties of working with gender in preschool is that we do not know how teachers influence or shape the children. We educators controls many times the children, both consciously and unconsciously and sometimes benevolence tend to instead become a takeover. We also want to develop a norm-critical approach to preschool. The dilemma is how it should be done in a natural way as the children in our preschool has homogeneous family situation and we educators do not have enough experience on standard critical perspective. The purpose of my essay is that based on my experience, discuss the pros and cons of striving for a gender-neutral indoor environment. That will I do by highlighting and portray my experiences from when we started the nursery in 2001 and until today in 2013, to gain perspective on the indoor environment. With the help of my own and theoretical reflections, I will look at how working has changed in our workplace, but that we noticed or been aware of it. I want to make impact in how the discussion of gender in preschool has changed over the years. I also want to problematize what is a good or less good indoor environment for children in preschool through a pedagogical approach to the standard critical perspective. Something I want to mention is difficulties that educators face in working with a gender-inspired preschool. My reflective along with my preconceptions, I have lead me to approach the dilemmas that gender norms create in my daily task at the preschool. Through my encounters with colleagues, parents and children. I have reflected on the events that occurred during these meetings. My own reflections and thoughts have provided the basis for this investigation. I have been using a variety of theoretical perspectives to sort my reflections and thoughts. The theories I have used are for example the current curriculum for the Swedish preschool (Lpfö 98/10), as we as literature by Elisabeth Nordin-Hultman and Klara Dolk. My research question is formed with thoughts on how I, along with my work colleagues can create more awareness of the preschool indoor environment from a gender perspective, to develop a gender neutral environment in our preschool. Some obstacles to get further arise from colleagues we have shared opinions about what is good practice. The standard critical perspective is something we are interested in and started to explore, but there have also been new problems to work on. Who and what those difficulties might be and consist of, is something that I raise in my essay. My conclusion is that by letting the kids get more involved in preschool indoor environment from a gender perspective, a common change happen. / Min essä handlar om mig och mina kollegor som har kommit till insikt om att vi kanske har fastnat i gamla vanor när det gäller förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv. Insikten har gjort att vi nu står inför en utmaning om hur vi ska hantera och komma vidare med genusfrågor och med inomhusmiljön. Åsikterna mellan oss pedagoger går isär, vilket försvårar igångsättningen av ett förändringsarbete, eller utveckling, av det tidigare arbetet på förskolan. Svårigheterna med att arbeta med genus i förskolan är att vi inte vet hur vi pedagoger påverkar eller formar barnen. Vi pedagoger styr många gånger barnen, både medvetet och omedvetet, och ibland kan välviljan tendera att istället blir ett maktövertagande. Vi vill även utveckla ett normkritiskt arbetssätt på förskolan. Dilemmat är hur det ska ske på ett naturligt sätt när barnen på vår förskola har homogena familjeförhållanden och vi pedagoger inte har tillräckligt med erfarenhet om normkritiska perspektiv. Syftet med min essä är att utifrån mina erfarenheter diskutera för- och nackdelar med att sträva efter en könsneutral inomhusmiljö. Det kommer jag göra genom att lyfta fram och skildra mina erfarenheter från när vi startade upp förskolan år 2001 och fram till idag år 2013, för att få perspektiv på inomhusmiljön. Med hjälp av mina egna och teoretiska reflektioner kommer jag att se över hur arbetssättet har förändrats på vår arbetsplats, utan att vi märkt eller varit medvetna om det. Jag vill göra nedslag i hur diskussionen kring genus på förskolan har förändrats med åren. Jag vill också problematisera vad som är en bra eller mindre bra inomhusmiljö för barn på förskolan ur ett pedagogiskt synsätt när det gäller normkritiska perspektiv. Något jag vill ta upp är svårigheter som pedagoger möter i att arbeta med en genusinspirerad förskola. Min metod har varit reflekterande och tillsammans med min förförståelse har jag försökt närma mig de dilemman som genusnormer skapar. Genom mina möten med kollegor, föräldrar och barn vid förskolan, har jag utgått från och reflekterat kring de händelseförlopp som uppstått under dessa möten. Mina egna reflektioner och tankar har utgjort basen för undersökningen. Jag har med hjälp av olika teoretiska perspektiv, kunnat sortera mina reflektioner och tankar. De teorier jag har utgått från är till exempel läroplanen (Lpfö 98/10), samt litteratur av Elisabeth Nordin-Hultman och Klara Dolk. Min frågeställning handlar om hur jag tillsammans med mina arbetskollegor kan bli mer medvetna om förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv, för att utveckla genusarbetet i förskolans miljö. Vissa hinder för att komma vidare uppstår av att vi kollegor har delade åsikter om vad som är bra tillvägagångssätt. Det normkritiska perspektivet är något vi är intresserade av och har börjat utforska, men det har också kommit nya svårigheter att arbeta med. Vilka och vad dessa svårigheter kan vara och bestå i, är något som jag lyfter i min essä. Min slutsats är att genom att låta barnen bli mer delaktiga i förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv kan ett gemensamt förändringsarbete ske.

I dagens moderna samhälle finns syntetiska kemikalier i princip överallt. De kan tas upp av människor på olika sätt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vuxna, bland annat eftersom hjärnan, immun- och hormonsystemet inte är färdigutvecklade. Studier har visat höga halter av olika kemikalier i förskolemiljön vilket tros bero på de olika material som ofta förekommer, såsom skumgummi och plast, samt mängden av dessa. Studiens främsta syfte är att göra en uppskattning av exponeringen för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i de privata förskolorna inom Östersund kommun, samt ge förslag till förbättringsåtgärder. Metoden omfattar en inventering av förskolorna samt en litteraturstudie som fokuserar på relevant forskning om ämnena i fokus. Data från inventeringen rörande material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A plockades ut och utvärderades. Datan delades in i kategorierna skumgummi, mjukgjord plast, samt äta – produkter i plast. Information om några av de återförsäljare som förskolorna handlat av har samlats in. Utifrån det litteraturstudien och inventeringen visat har förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Resultatet visar att material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A förekom i relativt stor utsträckning på flera av förskolorna. Skillnaderna i mängd material och produkter mellan förskolorna var dock väldigt stora. Möjliga förklaringar är olika pedagogiska inriktningar samt olika grad av medvetenhet om risker med till exempel plast. En jämförelse med en inventering av kommunala förskolor i en annan kommun visar att förskolorna i denna studie generellt sett hade mindre mängd skumgummi, mjukgjord plast i inredning och leksaker, samt muggar och tallrikar i plast. Skillnaden kan eventuellt bero på att privata förskolor inte är bundna att följa kommunens upphandling. Ytterligare studier behövs för att kunna uppskatta vidden av exponering för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i Östersunds privata förskolor, samt för att göra en bedömning av eventuell påverkan på barns hälsa.

Studien syftar till att undersöka hur företag kan utforma sin gröna marknadsföring för att skapa förtroende för att en produkt kan räknas som ekologisk trots att ekocertifikat saknas.   Den teoretiska referensramen inbegriper två verktyg inom grön marknadsföring, nämligen grön kommunikation och ett grönt varumärke. Dessa verktyg används enligt teorin för att underlätta kundens evaluering över huruvida en produkt kan kategoriseras som grön eller konventionell. För att undersöka detta var en kvalitativ metod mest lämpad. För att kunna fördjupa förståelsen valdes en flerfaldig fallstudie. Den empiriska undersökningen är utförd på två företag, nämligen Ekoleko och Ekotjusigt. För att nå empirisk mättnad valdes det att studien skulle kompletteras med observationer av sju aktörer inom branschen och deras kommunicerade marknadsföring.   I analysen jämförs primärdatan med studiens teoretiska referensram, och det är denna analys som har lagt grunden för studiens slutsatser. I studiens slutsatser konkluderas det att företagets gröna kommunikation och gröna varumärke kan samverka för att skapa förtroende. Genom att kommunicera detaljerad och transparent information som är baserad på kundens värde av produktgruppen kan företagets gröna varumärke stärkas och en kontrollfunktion skapas som i sin tur kan legitimera och skapa förtroende för företagets kommunicerade marknadsföring. Tillsammans skapar de båda verktygen ett likartat värde som ekocertifikat.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken funktion kläder, färger och leksaker har för att framhäva skillnader, men också likheter, mellan manligt och kvinnligt i bilderböcker utifrån ett historiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning och olika teorier använder människan leksaker, kläder och färger för att skilja på flickor och pojkar. Dock är det inte bara i det vardagliga livet vi möter på dessa normer kring kön och genus, utan även inom barnlitteraturen. Det blir därmed viktigt för framförallt lärarna att ha vetskap om att eleverna ofta bär med sig erfarenheter och värderingar från bilderböckerna till skolan.   Studien utgick ifrån både en kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys för att få fram helheten och för att kunna gå in på djupet i böckerna. Utifrån analysen visade det sig att de traditionella könsrollerna kring flickor och pojkar, när det kommer till kläder, leksaker och färger, var vanligt bland dessa utvalda böcker. Dock kan läsaren finna belägg i böckerna, att alla författare har på ett eller annat sätt försökt att bryta mot de normer som finns i våran objektiva verklighet genom karaktärernas kläder, färger och leksaker. / The purpose of this study is to analyze the function of clothing, colors and toys to emphasize differences, but also similarities, between boys and girls in the picture books based on a his- torical perspective. Previous research has shown that people use colors, clothes and toys to distinguish boys and girls. It is not just in the everyday life we meet these differences between boys and girls, but also in literature. It is therefore important for teachers to be knowledgeable about the fact that the pupils carry different experiences and values from the picture books. The study was based on both quantitative- and qualitative analyses in order to get a broader perspective of the content in the books. Based on the analyses, it became clear that the tradi- tional gender roles when it comes to clothes, color and toys were common among these se- lected picture books. However, the reader can find that almost all authors have tried to break the norms found in our objective reality through the clothes, colors and toys of the characters.

Syftet med denna vetenskapliga essä är att belysa och problematisera populärkulturens roll i förskolan och dess inverkan på barn, pedagoger och förskolans verksamhet. Vår essä tar sin utgång ur två olika dilemman där frågan kring barns egna leksaker i förskolan problematiseras. Vi har undersökt barns populärkultur ur ett historiskt perspektiv fram till idag för att försöka få fatt i leksakers betydelse för barn genom tiderna. Vi ville även försöka förstå vad det är hos leksakerna som skapar den, som vi uppfattar, magiska drivkraften som gör att barn kan uppslukas av något så starkt. Vad är drivet och suget som gör att de glömmer tid och rum och bara ger sig hän i leken? Hur ska vi kunna använda oss av det för att göra tiden på förskolan så magisk även i stunder då leksakerna inte finns med, eller är leksakerna en förutsättning? Vi har även valt att reflektera kring de olika maktperspektiv som vi tycker oss kunna se i våra dilemman. Essäskrivande som metod gav oss en möjlighet att lyfta och fördjupa de dilemman som uppstått i vårt arbete, att försöka förstå dem och se dem ur fler perspektiv än vårt eget. Vi har i vårt essäskrivande intagit en hermeneutisk forskningsansats, där vi har växlat mellan litteraturen, reflektionen och skrivandet. Våra frågeställningar var: Hur kan det magiska spänningsfält som finns mellan barn och leksaker förstås? Hur kan förskollärare förhålla sig till den eventuella maktförskjutning som sker i situationer där barnen besitter mer kunskap än pedagogerna? Vad påverkar förskollärares syn på leksakers möjlighet att berika eller begränsa förskolans verksamhet? Vi har i vår forskning utgått ifrån Foucaults maktteori för att försöka förstå hur makt påverkar våra relationer. Vi har genom detta fått en förändrad och fördjupad syn på makt, och hur den påverkar alla situationer. Vi har undersökt leksakers laddning och hur denna påverkar barn och pedagoger i förskolan. I ett försök att förstå det komplexa fenomen som vi valt att kalla det magiska spänningsfältet har vi läst litteratur skriven av flera olika författare och filosofer som alla bidragit med delar som hjälpt oss att bilda en helhet av fenomenet. / The purpose of this scientific essay is to illuminate and problematize the popular culture's role in preschool and its influence on children, educationalists and the preschool environment. Our essay takes its beginning in two separate dilemmas that problematizes the question about children's own toys in preschool. We investigated children's popular culture from an historical perspective until this day, in order to learn more about the importance of toys through time. We also wanted to try to understand what it is about toys that create, what we understand as, a magical urge that get children so strongly devoured. What is the pursued and craving that makes them forget about time and space and just engaged in play. How can we use that to make their time in preschool as magical even when toys are not around, or is the toys a postulate? We have also chosen to reflect on the perspectives of power that we can see in our dilemmas. The essay as a method gave us a possibility to dive into the dilemmas that emerged during our work in an attempt to understand them from other perspectives than ours. The essay is based on a hermeneutic approach on science, were we alternated between literature, reflection and writing. The questions of the essay were: How can we understand the magical room of exhilaration that appears between children and toys? How can preschool teachers relate to the potential shift of power that appears in situations when children have more knowledge than them? What affect preschool teachers view on toys possibilities to enrich or to limit the preschool activities? We have in our research tried to understand Foucault’s theory of power in order to understand the power impacted on our relations. We have thereby gained a changed and deepened view of power, and how it affects all situations. We have investigated the charge of toys and how this affects children and educationalists in preschool. In an attempt to understand the complex phenomenon, we chose to call The magical room of exhilaration, we have read literature written by several authors and philosophers, all contributing to parts that helped us to form a whole.