Barn inom förskolans verksamhet utsätts dagligen för kemikalier och detta har tidigare inte talats om eller uppmärksammats inom den omfattning som det faktiskt görs idag. Denna studie undersöker därmed vilken medvetenhet som finns kring miljökrav framför allt gällande leksaker och material inom förskolans verksamhet. Syftet är mot den bakgrunden att synliggöra vilken medvetenhet det finns kring miljökrav inom två av förskolans verksamhetsnivåer –förskolechef och förskollärare inom en kommundel i en kommun i norra Sverige. För att kunna synliggöra denna medvetenhet har det i studien varit fokus på den kvalitativa intervjun som metod.Resultatet visar bland annat på hur medvetenheten ser ut bland respondenterna, var de anser att en stor del av bekymret ligger samt hur de önskar att arbeta vidare med miljökrav inom förskolans verksamhet. / Children in early childhood education are daily exposed to chemicals and this has not been mentioned or highlighted in the extent that it is made today. This study examines the awareness surrounding environmental requirements, regarding toys and materials within early childhood education. Against this background, the aim of this study is to investigate the awareness there is about environmental requirements within two of the preschool's activity levels - preschool director and preschool teacher in a part of northern Sweden. To highlight this awareness, the study has focused on the qualitative interview as a method.The results show among other things, on how the awareness is among the respondents, what they believe is a large part of the problem is and how they wish to work with environmental requirements within the preschool.

Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.

Studien har genomförts för att undersöka hur barn väljer leksaker, om det är färg, utseende eller funktion som har en betydande roll i deras val av leksaker. Studien är relevant i tiden då vi lever i ett samhälle som till stor del är uppdelat utifrån könsstereotypa mönster. Tidigare forskning nämner barns olika färgval. Vidare diskuterar tidigare forskning barns leksaksval och vad som ligger till grund för dessa. Studien använder sig av teorin socialkonstruktivismen och perspektivet genusperspektivet. I studien behandlas begreppen genus, könsstereotypa mönster, könsneutralitet samt feminin och maskulin.Empirin har samlats in genom barnsamtal med 21 barn i åldrarna tre till fem år på två olika förskolor i sydöstra Sverige. Under intervjuerna användes förbestämda frågor samt riktiga leksaker som barnen kunde titta och känna på. Resultatet i studien visar att majoriteten av flickor väljer utifrån leksakens färg och utseende, medan de flesta pojkar väljer leksaker utifrån dess funktion. Barnens motiveringar till deras val av leksak kan till största del kopplas till könsstereotypa mönster vad gäller färg, utseende och funktion. Vart dessa föreställningar kommer ifrån är svårt att säga då barnet kan ha påverkats både från hemmet, förskolan eller samhället.

Användandet av laborativt material är ett populärt inslag i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Arbetssättet kan bidra till en konkretisering av matematikens annars abstrakta tankegångar. Syftet med studien är att utforska användningen av laborativt material i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta genomfördes genom en enkätundersökning som bestod av såväl frågor med svarsalternativ som öppna frågor med fritextsvar. Totalt deltog 141 lärare där alla undervisar matematik i grundskolans tidigare år och använder sig av laborativt material i sin undervisning. Insamlad empiri redovisas genom kvantitativa analysmetoder och en tematisk analys sker av bearbetningen av lärarnas fritextsvar. Resultatet visar att lärare i grundskolans tidigare år använder laborativt material kontinuerligt. Användandet sker generellt för att eleverna ska se matematiken och att läraren ska kunna konkretisera olika matematiska strategier för eleven. Lärare upplever att det finns fler fördelar med användandet av laborativt material än nackdelar. Resultatet visar också på att det centrala i användningen av det laborativa materialet är att ha ett didaktiskt syfte. Detta eftersom lärarna uttrycker att eleverna leker med det laborativa materialet om de inte förstår syftet med materialet vilket genererar att undervisningsmiljön kan upplevas som stökig.

Vårt examensarbete handlar om barns tankar och åsikter kring leksaker och saker att leka med på en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att få en förståelse och lyssna på barns uppfattningar om materialet på förskolan. Vi utgick från frågorna: Vad tänker femåringar kring saker att leka med och leksakers funktion på förskolan? Går det att utläsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade åsikter kring leksakerna och saker att leka med på förskolan? Metoden som användes för att få fram ett resultat var barnintervjuer utifrån barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femåringar från två olika avdelningar på samma förskola. I tidigare forskning framkom det att barnen transformerade leksakerna så att de kunde leka med vad de behövde i leken. I vår undersökning visade det sig att flera av barnen som deltog i undersökningen inte tyckte att de kunde lära sig något av att leka med leksakerna. Några större könsskillnader kring vem som lekte med leksakerna gick inte att utläsa, dock att barnen kunde leka med samma leksaker men att lekarna blev olika.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar?Författare: Martina Blom och Martina OlssonStudien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekenssyfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas.antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olikautevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut.Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheterbarns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola.undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationenlekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroendepå om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilkaleksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den friaär något annat som studeras i undersökningen.De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektivesamt sammanlagt 31 barn. Empirin till studien fick vi fram genom observationerbarnen samt genom intervjuer med de fyra förskollärarna.Resultatet i undersökningen blev att det inte skiljde sig så mycket i barnen friamellan de två förskolorna. Det som skiljde sig var att på den traditionella förskolanbarnen många lekar som var inspirerade av massmedia t.ex. Pokémon och Scooby-medan barnen på I Ur och Skur förskolan sällan lekte sådana lekar. Derasinspirerades främst av miljön runtomkring dem, t.ex. lekar med löv och lekar därklättrade i träd. På båda förskolorna förekom det att barnen omvandladeleksaker/naturmaterial så att de bättre skulle passa in i deras lekar. Det varleksaker som barnen på den traditionella förskolan omvandlade. Däremotnaturmaterial som barnen på I Ur och Skur förskolan oftast omvandlade.

Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner. Där var vi under fyra dagar. Under denna undersökning kom vi fram till att barn i denna ålder gärna leker med varandra och gärna med gemensamma leksaker. Våra resultat visade även att barnen oftast vistades i det största rummet men även att barnen redan i denna ålder förstår sig på att samspela, turas om med leksaker och att visa en viss hänsyn till varandra.

Syftet med denna experimentella studie var att undersöka hur genuskodade och genusinkluderande rum kan påverka pojkars och flickors fria lek. Dockvrå och byggrum som är starkt genuskodade rum i förskolan omformades till genusinkluderande och barns lek i dessa rum observerades före- och efter miljöernas omvandling. Utifrån insamlade data upptäckte vi att barn leker könsstereotypt i genuskodade rum. Efter omformningen av miljöerna till genusinkluderande har vi märkt att det könstereotypa sättet att leka blev mindre frekvent och utökades med mindre könsbundna lekmönster. Slutsatsen som vi har kommit fram till med hjälp av tidigare forskning och posthumanistiska perspektivet som vår teoretiska utgångspunkt är att den traditionella genuskodade miljöutformningen i svenska förskolor påverkar barns identitetsskapande samt möjligheter till erfarenheter och lärande i en negativ könsstereotyp riktning och bör därför ersättas med annat mer genusinkluderande alternativ.

Smarta leksaker är en del av den växande trenden Internet of Things och förväntas att öka kraftigt de närmaste åren. Smarta leksaker bli allt vanligare i många hem. Men vad många inte vet är att en smart, internetuppkopplad leksak, kan samla in data kring användaren. Detta sker vanligtvis genom en kamera, mikrofon eller GPS. Informationen som samlas in lagras oftast historisk och kan komma att delas med tredje part och används oftast i en större beräkningsgrund som vi inte alltid tänker på. Dessa leksaker utgör en säkerhetsrisk och kräver därför säkerhetsåtgärder för att säkerställa deras tillförlitlighet, därför att de kommer att användas av barn. Det har framkommit många säkerhetsbrister kring smarta leksaker. Den bristande säkerheten inkluderar informationsläckage, övervakning samt leksaker som används för att avlyssna på barn via obehöriga anslutningar. Mycket beror på den mjukvaran som finns i var och en av dessa leksaker, att den inte uppdateras och att säkerhetshål inte täpps till. Smarta leksaker kommer att innebära oförutsedda datasäkerhets- och integritetsrisker eftersom det för närvarande inte är möjligt att definiera alla möjliga problem som kan uppkomma. Tidigare forskning har tagit upp sårbarheter och risker med dessa leksaker och många har tagit fram en konceptuell bild över Toy Computing – vad det är och hur det fungerar. Men det finns inget bra verktyg för en auktoriserad användare för att stämma av mot för att aktivt skydda sig mot hackare och vad han eller hon bör tänka på när det gäller smarta leksaker.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar. Resultatet visade istället att faktorer så som eventuella syskon, syskonens ålder och kön samt föräldrarnas medvetna genustänk gentemot sina barn, var av stor vikt gällande barnens uppfattning om vilka leksaker som är kopplade till vilket kön. / The aim of this study is to show whether boys and girls at the age of five have gender stereotyped views about toys or not, and if their views can possibly be linked to the parents educational level. In order to answer this question we carried out a picture based study amongst 11 children in a preschool located in a town in Sweden. The parents also answered a survey with questions regarding their background such as siblings, toys, friends, educational level and work. The results showed that the parents’ educational level has little or no impact on the children’s answers in the study. Sibling or lack of siblings seems to be of bigger significance. But also if the parents have gender in mind when buying toys and clothes to their child. These two factors seem to be the most significant ones in relation to how the children associate different toys with gender and toys in our study.